Enskilda avloppen är en fråga som de östergötska kommunerna jobbar med av flera skäl. Avloppen utgör ett orosmoment när det kommer tillbland annat övergödningsproblematik och de enskilda avloppen har potential att kunna generera viktiga näringsämnen som fosfor, kväve ochkalium till jordbruket. Fosforåteranvändningen är en aspekt som blir allt viktigare bland annat med tanke på att fosfor är en ändlig resurs.Samtidigt finns det svårigheter och hinder för kommunerna att åstadkomma uppnående av miljömålen däribland ingen övergödning och attkretslopp av näringsämnen från de enskilda avloppen sluts i kretslopp. Syftet med studien var att få en lägetsrapport, upptäcka utmaningar ochmöjligheter som informanterna i respektive kommun upplever förelåg för att det ytterst ska etableras än fler fungerande kretsloppssystem för deenskilda avloppen.Denna studie fokuserar på Östergötlands län och dess kommuner, genom kvalitativa intervjuer undersöktes avloppssituationen i kommunerna,utmaningarna och lösningar på att åstadkomma ökad kretsloppsanpassningen hos de enskilda avloppen. Detta ställt i relation ti ll Trudgillsbarriärsteori för att kartlägga vilka barriärer som behöver övervinnas för ett lyckat arbete med förbättrad reningsgrad och kretsloppsanpassning avenskilda avlopp. Ett av de främsta problemen som identifierats var att kommunerna har svårt att själva styra över avloppssituationen eftersom deinte får ge vissa avloppslösningar favörer, t.ex. genom ekonomiska fördelar. Miljökontorens tjänstemän har svårt att neka en avloppsansökanunder förutsättningar att den uppfyller bland annat konstaterad skyddsnivå, inspektörens uppdrag är att avgöra om kraven uppfylls inte primärtstyra utvecklingen i kommunen.Generellt saknar även de i studien ingående östgötska kommunerna en policy för innebörden av kretsloppsavlopp. Något annat som varåterkommande vid intervjuerna var att generellt är fastighetsägarintresset för det egna avloppet svalt. Möjliga vägar till ökat kretslopp anses varabland annat att inkludera en fastighetsavloppsstandard i fastighetsskatten och att på andra sätt aktivera och främja fastighetsägares intresse föravlopp och kretsloppslösningar.Andra vägar fram till ökat kretslopp skulle kunna vara att kommunen skapar en policy för vad ett kretsloppsanpassat avlopp är, vilket anses kunnage både fastighetsägare och kommuntjänstemän en tydlighet kring vilka kommunens intentioner är på längre sikt med de enskilda avloppen
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-94135 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Olivebrant, Jack, Törngren, David |
| Publisher | Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, Tema vatten i natur och samhälle, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, Tema vatten i natur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds