No description available.

Livsmedel kan konserveras på olika sätt, och syrning en teknik som har använts under tusentals år. In denna studie studerades syrning av frukt då ett flertal vetenskapliga studier uppmuntrar till en ökad konsumtion av frukt i syfte att förhindra uppkomst av kroniska sjukdomar. Frukt är rikt på många essentiella och hälsoberikade ämnen för den mänskliga kroppen men den mesta frukten intas färsk vilket innebär kortare hållbarhet och risk för kontaminering av patogener. Fermentering används idag för att konservera livsmedel, förbättra livsmedelssäkerheten och förbättra näringsvärdet i råvaror. Få recept existerar idag som beskriver hur man syrar frukt, det finns heller inte mycket systematisk kunskap om vilka sensoriska egenskaper syrad frukt kan tillföra till en måltid. Studien undersökte därför om mjölksyrabakterier kan användas i syrningsprocesser av banan och ananas och om frystorkning av frukterna bevarar mjölksyrabakteriernas förmåga att överleva. Arbetet är utfört med både kvantitativa och kvalitativa metoder som innefattar laborativt arbete samt visuell bedömning och sensorisk utvärdering av fruktbitarna. Mjölksyrabakterier kan nyttjas och överleva i en syrning- och frystorkningsprocess med banan och ananas. Den syrade och torkade frukten innehöll mjölksyrebakterier och syrning med mjölksyrabakterier med probiotiska egenskaper skulle kunna ge syrad frukt medhälsofrämjande effekter. Syrad och frystorkad frukt skulle vara passande att förtära tillsammans med frukostflingor då banan och ananas ger en fin textur vid konsumtion tillsammans med filmjölk. Vid förtäring tillsammans med mjölk fick bananen en fin och rund smak av sötma. Levande mikroorganismer som identifierades från syrad banan och ananas var Lactococcus lactis, Lactobacillus plantarum, Leuconostoc pseudomesenteroides, Hanseniaspora uvarum och Enterobacter kobei.

No description available.

Lösningen på rådande klimathot och hälsoproblem kan ligga i att omforma våra kostvanor. Genom att minska på animaliekonsumtionen och öka intaget av vegetabiliska produkter kan miljö och hälsa förbättras. För att stimulera en sådan omställning behövs fler alternativ för konsumenter. Glass tillverkas traditionellt med animaliska produkter men det finns också vegetabiliska alternativ, majoriteten av dessa importeras. Många baljväxter trivs i tempererade klimat och har en lång tradition av att odlas i Sverige. Idag används en del av de inhemska baljväxterna främst till djurfoder med dessa skulle kunna användas även i livsmedel. Syftet med arbetet var att undersökta om svenska baljväxter kan tillämpas som råmaterial vid glasstillverkning. Effekten av groddning och val av fett utvärderades med hänsyn på glassens egenskaper. De parametrar som utvärderades var proteinhalt med modifierad Kjeldahl-metod följt av HPLC, torrsubstans med ugntorkningsmetod, buffertkapacitet via titrering, pH med pH-meter, viskositet med rinntidsviskosimetri och smälthastighet med smälttidsanalys. Resultatet indikerade att svenska baljväxter kan användas som råmaterial vid glasstillverkning. Fettsort eller groddning verkade inte ha någon påverkan på glassens egenskaper. Fermenteringsmöjligheten av glassen utreddes även vilken indikerar på att fler fermenteringsförsök behövs, eventuellt med en andra mjölksyrabakterier. Ytterligare undersökningar krävs för samtliga analyser för att fastställa tillförlitliga resultat. / The solution to current climate changes and lifestyle related diseases can partly be targeted by changing our diet into a more plant based. With the same consumption level and production methods, animal products are very resource demanding. More options are needed to encourage consumers into eating a more sustainable diet. Ice cream is traditionally made from animal products but there are plant based alternatives, of which the majority is imported. Swedish leguminous are easily cultivated in temperate climates and have been traditionally grown in Sweden for many years. Some of the Swedish leguminous are mostly cultivated for feed, but it is possible to use them for human food as well. The aim of this study was to investigate if Swedish leguminous can be utilized as raw material for plant based ice cream. Germination and choice of vegetable fat was evaluated. The parameters that were analyzed were protein content by Kjeldahl with modification and HPLC, total solid content by oven drying methods, buffer capacity by titration, pH by pH-meter, viscosity by capillary methods and melting rate by melting-time analysis. The results indicate that Swedish leguminous can be used as raw material for plant based ice cream. The fat type or germination did not seem to affect the properties of the ice cream. Finally, fermentation of the Swedish leguminous based ice cream was evaluated. The result indicates that more fermentation attempts are needed, perhaps with other types of lactic acid bacteria. Further studies is needed to determine a reliable result.

Historiskt sett har fermenteringsmetoder främst använts för livsmedelskonservering, och därmed i överlevnadssyfte. Idag växer intresset för fermentering men utifrån nya intresseområden såsom för det ökade näringsinnehållet och metodernas smakförhöjande egenskaper. Detta arbete handlar om fermenteringsmetoder beskrivna i svenska kokböcker från 1736 till 1920, där recepten kategoriseras genom en kvantitativ innehållsanalys efter typ av fermentering och kokbokens publiceringsår. Av de olika fermenteringsmetoderna har särskilt fokus lagts på mjölksyrning, alkoholjäsning och ättiksberedning. Källmaterialet består av 43 kokböcker från den studerade tidsperioden, och utifrån dessa ges en överskådlig bild av metodernas förekomst. Vidare diskuteras vilka omgivande samhällsförändringar som kan ha bidragit till att metoderna har dokumenterats i dessa böcker. Resultatet av detta arbete talar för en något avtagande frekvens av metoderna mot slutet av 1800-talet. Resultatet visar även på att mjölksyrning och alkoholjäsning var ungefär lika vanligt förekommande, och att ättiksberedning var mer sällsynt. I förlängningen visar resultatet på en möjlig koppling mellan receptens frekvens av förekomst, som avtar mot slutet av den studerade perioden, med undantag för ättiksberedningen som avtog närmare sekelskiftet. Skälen till dess detta kan härledas till samhällsförändringar som industrialisering, renlighetsideal och nykterhetsrörelser. / Historically speaking, methods of fermentation have primarily been used in preservation of food stuffs, and hence for a purpose of survival. Today, the interest in fermentation grows, but within new areas of interest like the increased nutritional value and the methods flavour enhancing properties. This essay focuses on the fermentation methods described in Swedish cookbooks between the year of 1736 to 1920, where the recipes are categorized by a quantitative content analysis after the type of fermentation and the publishing year of the cookbook. Out of the different methods for fermenting food stuff, particular focus has been directed towards fermentation by lactic acid bacteria, production of alcoholic beverages and production of vinegar. The source material consists of 43 cookbooks from the studied period, and from these, the occurrence of the fermentation methods is portrayed, which furthermore is discussed to identify societal changes which could have influenced their presence in these books. The result shows a slight declining occurrence of the methods towards the end of the 19th century, and that fermentation by lactic acid bacteria and alcoholic fermentation were similarly frequent, while the production of vinegar was less included in the cookbooks. Furthermore, the result shows a slight correlation between the occurrence of the studied recipes, which are simultaneously declining with the exception for the method of producing vinegar, which frequency was declining closer to the turn of the century. Possible reasons for this are the societal changes brought by the industrialization, a new ideal of hygiene and sobriety movements.

Idag produceras bioetanol från grödor som sockerrör, majs, vete osv. Det är ett etiskt dilemma att använda potentiell mat för produktion av bränsle när det samtidigt som det råder matbrist i många länder. En bättre lösning är att använda restprodukter istället. I projektet utnyttjades restprodukter som bröd.  Bröd innehåller stärkelse som består av glukosmonomerer. Idag finns många intressanta produkter som skulle kunna utnyttjas istället för att använda matprodukter som nämndes ovan. Två olika brödsorter användes i experimenten som kommer från lantmännen. De två olika brödsorterna var korvbröd och brödmix (blandade brödrester). Anledningen till varför olika sorter av bröd användes var för att kunna jämföra om det finns någon skillnad mellan produkten. För att kunna se det, behövdes bröd förberedas och med samma faktorer som temperatur, koncentration och alla steget som den måste gå igenom dvs förvätskning, sackarifering och fermentering.  För kunna produceras etanol från brödrester behövdes två steg av stärkelsehydrolys. Första steget kallas förvätskning och med hjälp av enzymet alfa-amylas kunde stärkelsens kedja klippas till kortare kedjor. Viskositet testades efter förvätskning för att kunna bestämma vilken eller vilka koncentrationer skulle process kunna utföras. Det visades sig att mellan 10 och 30 procent av bröd går att använda. Efter detta steg skedes en annan process som kallas sackarifiering som utfördes med enzymet gluko-amalys för att frigöra glukos. Detta steg användes framför allt för när jäst användes. Jäst har inte förmåga att produceras eller omvandlas kolhydraten till glukos.  Svamp- och jäst-mikroorganismer användes i processen. Efter sackarifiering tillfördes mikroorganismerna i processen som kallas jäsning eller fermentering för att producera etanol och djurfoder som är slutprodukter. I projektet användes olika former av mikroorganismer som pellet, filamentös och sporer som inokulat. Detta gjordes för att se om det finns någon skillnad mellan olika formerna.  Det spelade ingen roll vilken typ av bröd som användes. Högsta koncentration av etanol var ca 26 g/L.  I projektet utnyttjades även tunndrank som kommer också från lantmännen. Anledningen var att minska användnings av rent vatten vid etanolproduktion. / Today bioethanol is produced from crops such as sugar cane, corn, and wheat. It is an ethical dilemma to use potential food for fuel production when a lot of countries do not have enough food. There is a better solution for this case and that is to use waste products. In this project exploitation of bread waste was investigated. Bread is rich in starch which consist of glucose monomers. Two types of bread waste were used in the experiment: hotdog bread and mixed bread. The reason why two types of breads were used was to compare if there are any differences between the products. The bread was prepared via liquefaction and saccharification using different factors like temperature and solid concentration, and was then fermented.   In the first step, liquefication, alpha-amylase was used to cut the starch polymer to shorter oligomers. The viscosity was tested after liquefaction to determine which bread concentrations could be used. It turned out that between 10 and 30 percent of bread was usable. In the next step, saccharification, gluco-amylase was used to release glucose monomers. This step was used mainly when yeast was used.  Both fungi and yeast-microorganisms were used in the process. After saccharification the microorganisms were added to the process to carry out fermentation to produce ethanol and animal feed as final products. In the project different forms of fungi were used for inoculation like pellets, filamentous, and spores. This was done to see if there were any difference between the forms.   The type of bread that was used did not matter. The highest concentration of ethanol was ca 26 g/L.  In the project thin stillage from was also used. The reason was to reduce the amount of clean water for ethanol production.

Ett svenskt musteri eftersträvar att öka potentialen för användning av företagets reningsslam. Musteriets övriga restströmmar är äppelrester och koncentrat. Syftet med studien är att undersöka energibalans och klimatnytta vid etanol- respektive biodieselproduktion av musteriets restströmmar. Även utbytet av biobränsle samt behov av tillsatser analyseras. Biodiesel produceras i studien av lipider från oljebildande jästsvampar. Studien baseras på litteratur samt personliga informanter. Resultatet visar att 87,5 kubikmeter motsvarande 1 859 gigajoule etanol alternativt 7,4 kubikmeter motsvarande 243 gigajoule biodiesel kan produceras. Nettoenergibalansen med biogasproduktion av restprodukter inräknad blir 1 454 gigajoule vid etanolproduktion och 734 gigajoule vid biodieselproduktion. Biogasproduktion av restprodukter ger störst bidrag till nettoenergiutbytet vid biodieselproduktion. Per år minskar klimatutsläppen med 103 ton koldioxidekvivalenter i systemet med etanolproduktion och med 23 ton koldioxidekvivalenter i systemet med biodieselproduktion med avdrag för ersatt fossilt bränsle. Vid fermenteringen behöver 8,6 ton ammoniumkväve och 16,8 ton svavel tillsättas. Vid odling av oljebildande jästsvamp behöver 1,2 ton ammoniumkväve, 11,7 ton fosfor och 0,1 ton magnesium tillsättas. pH-värdet behöver sänkas till 5,5 respektive 5,7 vid etanol- respektive biodieselproduktion. Etanolproduktion bedöms vara lämpligast på musteriet. Både etanol- och biodieselproduktion är generellt effektivare på Företaget både klimat- och energimässigt än vid biobränsleproduktion av odlade råvaror. Biobränsleproduktionen på Företaget skulle kunna effektiviseras genom inblandning av andra lokala aktörers restprodukter. Experimentella studier samt forskning kring kostnader, behov av arbetsinsatser och komplexitet är betydelsefullt i vidare analys av restströmmarnas potential. Det skulle även vara värdefullt med en utredning om möjligheten att återcirkulera koldioxid som utsöndras av jästsvamparna till algodling i vattenreningen.

Xanthan gum is one of the most common thickening agents used worldwide.The industrial manufacturing process of xanthan gum uses cheap, carbohydrate rich mediums for fermentation of the bacterium Xanthomonas campestris. The objective of this study was to compare different fermentation mediums based on grain powder for small scale fermentation of Xanthomonas campestris. Culture mediums containing wheat or cornstarch and the less allergen prone medium containing potato starch and oat flour were investigated. All four fermentation mediums of this study showed signs of thickening, indicating the presence of alive and growing Xanthamonas campetris. Based on the growth on MacConkey and NA-agar plates, all four fermentation products showed the presence of bacteria. The fermentation product from  a culture medium containing both potato starch and oat flour showed a higher concentration of bacteria compared to a culture medium containing wheat flour or cornstarch. The fermentation product in the presence of oat flour showed more than 100 times higher bacterial concentration in the fermentation product compared to wheat flour. Data suggests that potato starch and oat flour fermentation performed better than wheat flour and cornstarch and these less allergen prone mediums can be used as an alternative for fermentation of Xanthamonas campetris in the production of xanthan gum. / Xantangummi är ett av de vanligast förkommande förtjockningsmedlen som används i världen.I den industriella tillverkningsprocessen av xantangummi används billiga, kolhydratrika medier för fermentering av bakterien Xanthomonas campestris. Syftet med denna studie var att jämföra olika fermenteringsmedier innehållande vetemjöl, majsstärkelse, potatisstärkelse, och  havremjöl för småskalig fermentation av Xanthomonas campestris. Alla fyra fermentationsmedierna som användes i denna studie visade tecken på förtjockning, vilket indikerar närvaron av levande och växande Xanthamonas campetris. Baserat på tillväxten på MacConkey- och NA-agarplattor visade alla fyra fermenteringprodukterna närvaron av bakterium. Fermenteringsprodukten från odling i mediums innehållande både potatisstärkelse och havremjöl uppvisade en högre koncentration av bakterier jämfört med odlingsmedium innehållande vetemjöl eller majsstärkelse. Fermenteringprodukten i närvaro av havremjöl visade en mer än 100 gånger högre bakteriekoncentration jämfört med vetemjöl. Data tyder på att fermentering med potatisstärkelse och havremjöl ger bättre tillväxt än medium innehållande vetemjöl och majsstärkelse och att mindre allergenbenägna medium kan användas som alternativ för fermentering av Xanthamonas campetris vid produktion av xantangummi.

No description available.

No description available.