The purpose of this study was to implement an energy analysis and environmental evaluation of the property Hemsta 12:16 in Gävle. Based on two different methods, Energy Balance calculation and Environmental Building, the result of the property's energy use, energy performance and environmental impacts are presented. Except that, measures to reduce final energy consumption are presented.       The proposed measures can reduce energy usage by 100 400 kWh / year, which represents a decrease of 18% of the present energy usage. This would represent a total savings of 63 000 SEK per year. In addition, the environmental performance is improved by adopting the suggested measures.

I Skattkärr har en konstgräsplan projekterats med uppvärmning för att kunna användas vintertid då snö och kyla sätter stopp för aktiviteter på en ouppvärmd konstgräsplan. I Skattkärr finns inte möjligheten att ansluta anläggningen till ett fjärrvärmenätverk. Tekniken som valts för att värma planen är istället en typ av geoenergi där PVC-rör ligger under konstgräsplanens ytskikt. Intill planen finns totalt 31 borrhål. Ur borrhålen hämtas värmen från berget med kollektorslangar och leds ut till en rörslinga under planen. Till skillnad mot vanlig bergvärme används ingen värmepump. I stället utnyttjas i Skattkärr bergets och markens naturliga värme på uppskattningsvis 7 °C. Det förväntas räcka för att hålla snö och is borta från konstgräsplanen. Sommartid när det inte finns behov av uppvärmning, värms vätskan i rören. Värmen kan vidare lagras i berget till vintersäsongen. Planen kan med andra ord, i princip betraktas som en stor solfångare. Systemets största driftkostnad blir därför dess cirkulationspump. Driften i sig är projekterad att vara intermittent. Det innebär att systemet förväntas stå stilla tills behov av uppvärmning eller kylning finns. Systemet slås sedan av när behovet av uppvärmning eller kylning upphört. Syftet med arbetet är att undersöka hur konstgräsplanen ska värmas och kylas optimalt utan att planen blir obrukbar tack vare dess yttemperatur. Målet med arbetet är att skapa en matematisk modell för systemet som beskriver temperaturen på konstgräsplanens yta. För att studera konstgräsplanens yttemperatur görs en matematisk modell vars uppgift är att dynamiskt analysera energiflöden över tid. Modellen är uppbyggd i programmet Simulink, en del av MATLAB. Modellen av konstgräsplanen består utav flera delberäkningar som i sin tur ger olika energiflöden. Planen betraktas i balansen som en platta på mark med ett värmelager. På så vis kan generaliseringar göras för att underlätta olika beräkningar med ekvationer tillämpade för plattor på mark. Resultatet visar att uppvärmningssystemet har svårt att värma planen till erfordlig temperatur stora delar av vintern. Istället följer planens yttemperatur rådande lufttemperatur likt en ouppvärmd plan. Dessvärre råder okunskap om strömningstillstånd samt vätsketemperatur i systemets rörslinga. Därför krävs vidare arbete för att säkerställa dessa faktorer. På så vis kan värmetillförseln från uppvärmningssystemet, till planens yta säkerställas. Först då kan ett godtyckligt underlag till cirkulationspumpens styrning presenteras. / In Skattkärr has a heated turf field been projected to enable activities during the winter when snow and cold weather put a stop to activities in an unheated turf field. In Skattkärr it’s not possible to connect the system to a district heating network. The technique chosen to heat the field is instead a type of geothermal energy where PVC-pipes are located beneath the artificial turf’s surface. Next to the the field is a total of 31 boreholes located. From those boreholes heat is collected from the mountain and headed out to a coil under the plan. Unlike conventional geothermal, there is no use of a heat-pump. Instead the system in Skattkärr uses the natural heat from the soil, approximately 7 ° C. It is expected to be enough to keep snow and ice away from the artificial turf field. In summer when there is no need of heating, the fluid in the tubes is heated. This heat can later on be stored in the ground for the winter season. The field may, in other words, in principle, be regarded as a solar collector. The system's operating cost is therefore the circulation-pump. The operation itself is projected to be intermittent. This means that the system is expected to stand still until the need for heating or cooling. The system is then turned off when the need for heating or cooling is ceased. The aim of this work is to investigate how an artificial turf field can be heated and cooled optimally without becoming unusable due to its surface temperature. The goal of this work is to create a mathematical model of the system that describes the temperature on the artificial turf's surface. To study the artificial turf field's surface temperature is a mathematical model created, whose mission is to dynamically analyze energy flows over time. The model is built in Simulink, a part of MATLAB. The model of artificial grass field consists of several partial measurement exercises in turn gives different energy flows. The plan considered in the balance as a slab with a heat store. This allows generalizations to be made to facilitate various calculations with equations applied to slabs on ground. The result shows that the heating system has difficulties to heat the field to temperatures demanded during winter. Instead, the surface temperature follows the current air temperature, like an unheated field. Unfortunately, there is lack of knowledge about the flow conditions and fluid temperature in the pipe loop system. Therefore, further work to ensure these factors are needed. Only then can an arbitrary basis for the circulation pump control be presented.

SAMMANFATTNING Syfte Att studera om det förelåg skillnader i hunger, sug, motivation, koncentration samt törst beroende på andelen protein i kosten vid negativ energibalans. Metod Som en del av en större interventionsstudie användes enkäter i form av självskattningskalor för att studera de olika faktorerna (hunger, sug, motivation, koncentration och törst) vid normalt respektive lågt proteinintag vid negativ energibalans. Den större studien innefattade bl a moment så som fysiska arbetsprov, biokemiska tester, direkt –och indirekt respiratorisk kalorimetri. Resultat Studien visar att ett proteinintag på 2,5 gram per kilo kroppsvikt varken ger minskad hunger eller minskat sug jämfört med vid ett proteinintag på 1.0 gram per kilo kroppsvikt. Däremot visade studien att ett ökat proteinintag gav minskad törst jämfört med ett normalt proteinintag. När det gäller motivationen ses inga betydande skillnder med avseende på proteinintaget då båda grupperna skattade sin motivation likartat. Koncentrationen hos de båda grupperna följdes åt under de första 4 dagarna för att sedan avvika från varandra under dag 5. Normalproteingruppen skattade då sin koncentration mer är dubbelt så hög som högproteingruppen. / ABSTRACT Aim The aim of the survey was to study whether there were differences in hunger, cravings, motivation, concentration and thirst depending on the proportions of protein in the diet during negative energy balance. Method A quasi-experimental quantitative study was conducted where perceptions of hunger, cravings, motivation, concentration and thirst were assessed in young men consuming either a normal or a high protein intake during negative energy balance. Results The study shows that a protein intake of 2.5 grams per kilo of body weight neither reduced hunger nor cravings compared to a protein intake of 1.0 grams per kilo of bodyweight. However, the study showed that increased protein intake resulted in reduced thirst compared to a normal protein intake. No difference in motivation. Concentration was rated similar in both groups during the first 4 days and the last two days, but on day 5 the normal protein group rated their concentration more than twice as high as the high protein group.

No description available.

Small scale biogas plants (max digester volume 1000 m3) in Sweden produced in average 1.26 GWh per plant in 2014. Most of the biogas was used for combined heat and power production. The relatively cheap electricity in Sweden makes this a low profit business. If the biogas is upgraded to vehicle fuel its value will increase. However, upgrading biogas with conventional methods is costly, and for small scale biogas plants this cost cannot be justified. Development of alternative upgrading methods is an option to decrease the cost of upgrading and making small scale vehicle fuel production a reality. In this master thesis the upgrading method known as in-situ methane enrichment was investigated. This method involves desorption of carbon dioxide in the sludge using a desorption chamber separated from the digester. Air is blown through the sludge for desorption of carbon dioxide. Subsequently, the sludge is pumped back to the digester. The aim was to perform an energy mapping on the enrichment facility installed at the biogas plant (260 m3) at Sötåsens naturbruksgymnasium. In addition, the possibility to absorb ammonium-nitrogen in the off-gas from the process using a scrubber was also investigated in laboratory-scale. The results showed that the upgrading facility lost large quantities of heat during operation. During the coldest circumstances using an air flow of 260 m3/h through the sludge, the heat loss was 495 kWh/day. The corresponding efficiency of carbon dioxide removal was 7.6 kWh/m3 removed carbon dioxide. With proper insulation and heat recovery, the facility has the potential to decrease the heat demand to ca 139 kWh/day, giving an efficiency of 2.3 kWh/m3 removed carbon dioxide. The electric efficiency was 1 kWh/m3 removedcarbon dioxide. The laboratory test of ammonium-nitrogen absorption indicated that the plant has a potential to absorb 59 – 275 kg nitrogen/year by installing a scrubber with a volume of 122 l. The economic benefits are small, but other values such as reduced ammonia pollution or heat recovery solutions using a scrubber should be considered. / Biogas 2020

I Sveg finns ett pneumatiskt torksystem. Systemet har sedan 1989 torkat torv till briketter men har på senare tid torkat både trä och torv för produktion av bränsle i form av pellets och briketter. Idag består anläggningen av två symmetriska torklinjer. I torklinjerna används en värmepumpkrets för återvinning av råvaruånga. I värmepumpkretsen används en kompressor driven av inköpt elenergi. Planerna är att integrera en av linjernas nuvarande torkprocess till ett kraftvärmeverk genom installation av ångpanna med bränslet torv och således producera el istället för att köpa el. Integrationen till kraftvärmeverket ger torklinjens värmepumpkrets ett nytt utseende. Kompressorn tas bort i utvald torklinje och ersätts av två lågtrycksturbiner. Det nya utseendet av värmepumpkretsen kommer innebära ett samspel mellan torkning och kraftvärmeverk. I värmepumpkretsen används olika ångflöden beroende av vilket råvarumaterial som torkas. Därför beräknades och användes olika ångflöden beroende av olika fukthalter och inmatningar i torksystemet för att se hur el- och fjärrvärmeproduktionen i kraftvärmeverket påverkades. Samtidigt jämfördes nuvarande torksystem med torksystem integrerat med kraftvärmeverk ur ett energiperspektiv genom förändring av el, fjärrvärmeproduktion och biobränsle. Fjärrvärmeproduktionen i kraftvärmeverket ökade vid ångflödena 31,0 ton/h och 24,0 ton/h ”till kompressor” men på grund av större beräkningsosäkerhet bortsågs dessa. Detta gav en varierad sammanlagd fjärrvärmeproduktion av systemen mellan 23,0-23,8 MW respektive 22,0-22,5 MW vid torkning av torv respektive trä (bortseende av torvscenario 1 vid fukthalten 65 %). En fjärrvärmeproduktion i den storleken, jämfört med Svegs fjärrvärmebehov, kan sägas vara för stort. En stor problematik blir därför vad all spillvärme ska användas till, framförallt på sommaren. Vid integrering till kraftvärmeverk minskade ”bränsle” medan ”fjärrvärme” och ”el” ökade. Beroende av vilket råvarumaterial som torkades gav en integrering ett större resultat för ”el” men mindre ”fjärrvärme” och ”bränsle” vid torkning av trä. Därför rekommenderas torkning av trä eftersom större resultat av ”el” minskar inköpt elenergi samt mindre ”fjärrvärme” resulterar till mindre spillvärme. Vid beräkningarna användes Simulink, ett verktyg för grafisk lösning av differentialekvationer, som ingår i programvaran MATLAB från Mathworks. I Simulink formerades olika ekvationer i statiska beräkningsmodeller för beräkning av energibalanserna i nuvarande torksystem och torksystem integrerat med kraftvärmeverk. Energibalanserna i nuvarande torksystem undersökte svårplacerade effektförluster samt genom olika energibalanskontroller kontrollerade och bedömde trovärdigheten i beräkningsmodellen. Resultaten för energibalanskontrollerna kallades ”beräkningsosäkerhet” vilket var en av flera parametrar som framlade bevis för ett variabelberoende, känsligt, komplext och svårtydande torksystem där övriga effektförluster var svåra att placera. Ett mer korrekt resultat av nuvarande system kan därför möjligtvis uppnås vid användande av en dynamisk istället för statisk modell samt användande enbart av mätdata istället för dimensionerande värden och således göra effektförlusterna lättare att placera.

One of the goals in this thesis is to make an energy balance for the new bathhouse in Kiruna. Another goal is to investigate whether it is possible to environmentally certify the building with bathhouse operations. Additional goal is to check whether the Upphandlingsmyndighetens sustainability criteria for bathhouses are possible to use when building bathhouses.  The background to this project is that Kiruna are getting a new bathhouse because the old one is to be demolished. What has been investigated in this project is the criteria for environmental certifications and whether a bathhouse business can meet those criteria. The indicator that has been of most interest is energy use. The energy balance was made through measurements and conversations with experts from the consultant company We group and by simulating the energy balance using the software VIP Energy. The work has resulted in an energy balance being created. A comparison is made between only the building and the building with a bathhouse activity. The environmental certifications were investigated, and they were found that none of the selected environmental certifications worked for the building with bathhouse activities since they use too much energy. The National agency for public procurement sustainability criteria for bathhouses generally works but need to be adjusted to be more useful.work but should be used as an aid until the criteria are completed. The energy balance showed that the bathhouse with operations had an energy consumption of 323.9 kWh / (m2, Atemp) in one year. The bath house without activity had an energy consumption of 44.3 kWh / (m2, Atemp) in one year. The building with bathhouse operations has an energy performance premiere energy of 351.5 kWh / (m2, Atemp) in one year and the building without bathhouse operations is 61.1 kWh / (m2, Atemp) in a year. The requirement from BBR on energy performance is 125.5 kWh / (m2, Atemp) in a year.

Vetlanda Energi och Teknik AB (Vetab) är ett aktiebolag som ligger i Vetlanda. Vetab har konstaterat förluster i sitt fjärrvärmesystem som består av 18 pannor varav 6 bioeldade med en rökgaskondensor på 2 av de bioeldade. Enligt mass- och energibalanser för år 2009 så uppger Vetab en skillnad på 5000ton mer bränsle för uträknad massa med energibalans (som grundar sig på en ansatt verkningsgrad för pannorna på 85%) än den uppvägda levererade massan. Bränslet vägs upp på en krönt fordonsvåg på Stickan samt volymuppskattas vid leverans och fördelas sedan ut till de olika värmeverken. En del av inköpt bränsle vägs även upp enbart med hjullastare och volymbestäms i skopan. Volymen som uppskattas används sedan till att bestämma värmevärdet per kubikmeter samt till att beräkna en bulkdensitet för det levererade bränslet. Eftersom volymen kan ha minskat upp till 20±10% då bränslet transporterats till Vetab bidrar det även till att bulkdensiteten samt värmevärdet blir osäkert. Vid bestämning av osäkerheten för fordonsvågen hamnar den på ca 0,2% och för hjullastarvågen på 0,7%. En del osäkerheter har observerats i Vetab’s statistikprogram där summeringar görs på alla månaderna stundtals, och ibland summeras värdena med hjälp av medelvärden på årsbasis. Metoden utgår från att följa systemets energiflöden, där fokus läggs på bestämning av bränslekvalité och osäkerhet för invägning. Eftersom en av tyngdpunkterna i arbetet handlar om Vetabs metodhantering kräver detta att metoden i rapporten håller en hög standard, vilket resulterar i att allt är kritiskt granskat. Undersökningarna har skett vid Linnéuniversitet på Växjö campus med befintliga laborationsinstrument. Värmevärdet är bestämt med hjälp av en IKA C200 bombkalorimetersystem. Lagring av bränslet vid Vetab kan ske upp till ca 6 månader vilket resulterar i energiförluster på upp till 24%. Enligt resultatet från bestämningen av värmevärdet så ligger det 7,6% lägre än Vetabs och hela 13% under medelriktvärdet för skogsflis. Aspen hade en förlust på ca 21% när man jämför Vetabs prover med proverna som är tagna på Stickan. Jämför man Vetabs prover med värmevärdet hamnade förlusterna på 9.4%. Vid bestämning av fukthalten hos skogsflis så blev den 24%, medan fukthalten låg på 52 % för aspflis. Askhalten ligger inom riktlinjerna som ligger mellan 0,4-5% för biobränslen. För att sammanfatta arbetet så bör Vetab kontrollera sina rutiner för att minska sina osäkerheter på samtliga anläggningar, där kalibrering av mätare rekommenderas. Man bör allid väga allt bränsle som köps/skickas till anläggningarna. En konsult bör konsulteras för att bestämma verkningsgraden på samtliga pannor men även för att ge en mer noggrann tillsyn av statistikprogrammet. Slutsatsen blev att samtliga osäkerheter bör ses över om kapital finns.

Arbetet syftar till att åskådliggöra energianvändningen i Masurgårdens förskola samt kontrollera om fastighetens energisystem används optimalt. Kartläggningen syftar till att förse fastighetsägaren med beslutsunderlag för framtida investeringskalkyler och energi-besparingsåtgärder.En modell av fastigheten skapades i energisimuleringsprogrammet IDA ICE, klimat-skalet återskapades från konstruktionsritningar, belysning och personbelastning inven-terades på plats. Resterande indata var baserat på nyckeltal från tidigare studier och schablonvärden.Simuleringsresultaten visar att fastigheten inte är i behov av några större investeringar i energibesparande åtgärder. Men det konstateras att en årlig energibesparing på 5308 kWh (5,6 %) är möjlig genom en sänkning av uteluftsflöde under vintermånaderna och genom att byta ut radiatortermostaterna mot nya. Åtgärderna leder även till en förbättring av inomhusmiljön och tros minska problemen med torra slemhinnor under vintermånaderna hos brukarna. / This work aims to illustrate the use of energy in Masurgårdens förskola and verify that the property's energy is used optimally. The survey seeks to provide the landlord with decision support for future investment calculations and energy saving measures.A model of the building is created in the energy simulation program IDA ICE, the building envelope was recreated from the buildings blueprints, lighting and personal load was inventoried. The remaining input data were taken from previous studies or from standard values.Simulation results show that the building is not in need of significant investment in energy saving measures. But it is found that annual energy savings of 5308 kWh (5.6%) is possible by lowering the outdoor airflow during winter months and by replacing the radiator thermostats with new ones. The measures also leads to an improvement of indoor environment and is believed to reduce the problem with mucosal dryness on the buildings occupants during the winter months.

Denna rapport undersöker om det är möjligt att återvinna mer energi och skapa ett större energiöverskott ur värmeåtervinningstornen (AHR-tornen) kopplade till Boardmaskin 2 (BM2) och bestrykaren (CM1) i Metsä Board Husum. Potentiell energieffektivisering och styrning av systemet undersöks även. Anledningen till denna utredning är att Husums kartongbruk utreder möjligheterna till att bygga ut BM1 och öka kartongproduktionen vilket skulle medföra en ökad ångförbrukning och därför ett minskat energiöverskott och mindre elproduktion från turbinerna. Rapporten inleds med allmän information om energisektorn i Sverige och massa/kartongbruk. Innan AHR-tornens uppbyggnad beskrivs så förklaras värmeväxlares funktion. Både hur värmeväxlare fungerar generellt och hur de som används i tornen fungerar. I de tre AHR-tornen cirkulerar tre stycken rörslingor som används för att värma processvarmvatten och lokalerna i fabriken. Fokuset under projektet har främst legat på BM2 AHR1 då det är tornet som överför mest energi från torkluften och involverar alla tre slingor. Om vattnet i en slinga inte når upp till den önskade temperaturen efter det passerat tornen så värms vattnet upp med hjälp av en ångvärmeväxlare. Slingan som är placerad längst ner i BM2 AHR1 kallas för slinga 2. Den håller höga temperaturer året om och ångvärmeväxlaren i kretsen behövs inte användas. Slinga 1 som är placerad ovan värmer processvarmvattnet och måste använda sig av ångvärmeväxlaren året om. Den tredje slingan tar i princip den energi som finns över i tornet efter luften passerat de andra slingorna och håller relativt låga temperaturer, beroende på om CM1 går eller inte. För att uppnå målsättningen gjordes först effektberäkningar över tornen från olika vinterdagar. Resultat visar att tornen överför nästan dubbelt så mycket effekt från torkluften då utetemperaturen är  -15°C jämfört med då utetemperaturen är 10°C . Flödesreglering gjordes sedan på slingorna för att försöka öka utloppstemperaturer och minska elförbrukning från pumparna i slingorna. Utloppstemperaturen i slinga 1 steg med 4°C men ångförbrukningen ökade i viss omfattning, och elbesparingen över pumparna blev 44630 kr/år om flödet skulle reglerats ner under hela året. Slinga 3 har styrts mot ett börvärde på 50°C med hjälp av ångvärmeväxlare vilket ansågs vara onödigt högt. Den ånga som sparas vid varje grads sänkning av börvärde och vad det motsvarar i kostnader beräknades fram till ca 1,12 ton ånga/h eller 1,06 Mkr/år. Slutligen gjordes en beräkning på den potentiella besparingen vid omplacering av slinga 1 och 2. Slinga 1 blir då placerad längst ner i tornet och tar upp mer värme från torkluften. Denna ombyggnad skulle kunna spara 1,79 ton ånga/h eller 1,69 Mkr/år vid bästa fall. / This report examines whether it is possible to recover more energy and create a larger energy surplus from the heat recovery towers (AHR towers) connected to Board machine 2 (BM2) and the coater (CM1) in Metsä Board Husum. Potential energy efficiency and control of the system are also investigated. The reason for this investigation is because Husum board mill is investigating the possibilities of expanding BM1 and increasing board production, which would lead to increased steam consumption and therefore a reduced energy surplus and less electricity production from the turbines. The report begins with general information about the energy sector in Sweden and pulp/board use. Before describing the structure of the AHR towers, the function of heat exchangers is explained. In the three AHR towers, three water-filled pipe loops are used to heat process hot water and the premises in the factory. The focus during the project has mainly been on BM2 AHR1 as that tower transfers the most energy from the drying air and involves all 3 pipes. If the water in a pipe does not reach the desired temperature after passing the towers, the water is heated by means of a steam heat exchanger. The pipe located at the bottom of BM2 AHR1 is called pipe 2. It maintains high temperatures all year round and does not need any heating from the steam heat exchanger. Pipe 1, which is located above, heats the process hot water and requires heat addition all year round. The third pipe basically gets the energy left over in the tower after the air has passed the other pipes and maintains relatively low temperatures, depending on whether the CM1 is running or not. To achieve the goal, energy calculations were first made over the towers from different winter days. Results show that the towers transfer almost twice as much energy from the drying air when the outdoor temperature is -15°C compared to when the outdoor temperature is 10°C. Flow control was then done on the pipes to try to increase outlet temperatures and reduce electricity consumption from the connected pumps. The outlet temperature in pipe 1 rose by 4°C, but the steam consumption increased to some extent, and the electricity savings over the pumps were 44630 SEK/year if the flow were to be regulated down throughout the year. Pipe 3 has been controlled to a setpoint of 50°C by means of a steam heat exchanger, which was considered to be unnecessarily high. The steam saved by each degree reduction of setpoint and what it corresponds to in money was calculated up to about 1,12 tonnes of steam/h or 1,06 million SEK/year. Finally, a calculation was made of the potential savings when relocating pipe 1 and 2. Pipe 1 is then placed at the bottom of the tower and absorbs more heat from the drying air. This conversion could save 1,79 tonnes of steam/h or 1,69 million SEK/year at best.