Idag produceras bioetanol från grödor som sockerrör, majs, vete osv. Det är ett etiskt dilemma att använda potentiell mat för produktion av bränsle när det samtidigt som det råder matbrist i många länder. En bättre lösning är att använda restprodukter istället. I projektet utnyttjades restprodukter som bröd.  Bröd innehåller stärkelse som består av glukosmonomerer. Idag finns många intressanta produkter som skulle kunna utnyttjas istället för att använda matprodukter som nämndes ovan. Två olika brödsorter användes i experimenten som kommer från lantmännen. De två olika brödsorterna var korvbröd och brödmix (blandade brödrester). Anledningen till varför olika sorter av bröd användes var för att kunna jämföra om det finns någon skillnad mellan produkten. För att kunna se det, behövdes bröd förberedas och med samma faktorer som temperatur, koncentration och alla steget som den måste gå igenom dvs förvätskning, sackarifering och fermentering.  För kunna produceras etanol från brödrester behövdes två steg av stärkelsehydrolys. Första steget kallas förvätskning och med hjälp av enzymet alfa-amylas kunde stärkelsens kedja klippas till kortare kedjor. Viskositet testades efter förvätskning för att kunna bestämma vilken eller vilka koncentrationer skulle process kunna utföras. Det visades sig att mellan 10 och 30 procent av bröd går att använda. Efter detta steg skedes en annan process som kallas sackarifiering som utfördes med enzymet gluko-amalys för att frigöra glukos. Detta steg användes framför allt för när jäst användes. Jäst har inte förmåga att produceras eller omvandlas kolhydraten till glukos.  Svamp- och jäst-mikroorganismer användes i processen. Efter sackarifiering tillfördes mikroorganismerna i processen som kallas jäsning eller fermentering för att producera etanol och djurfoder som är slutprodukter. I projektet användes olika former av mikroorganismer som pellet, filamentös och sporer som inokulat. Detta gjordes för att se om det finns någon skillnad mellan olika formerna.  Det spelade ingen roll vilken typ av bröd som användes. Högsta koncentration av etanol var ca 26 g/L.  I projektet utnyttjades även tunndrank som kommer också från lantmännen. Anledningen var att minska användnings av rent vatten vid etanolproduktion. / Today bioethanol is produced from crops such as sugar cane, corn, and wheat. It is an ethical dilemma to use potential food for fuel production when a lot of countries do not have enough food. There is a better solution for this case and that is to use waste products. In this project exploitation of bread waste was investigated. Bread is rich in starch which consist of glucose monomers. Two types of bread waste were used in the experiment: hotdog bread and mixed bread. The reason why two types of breads were used was to compare if there are any differences between the products. The bread was prepared via liquefaction and saccharification using different factors like temperature and solid concentration, and was then fermented.   In the first step, liquefication, alpha-amylase was used to cut the starch polymer to shorter oligomers. The viscosity was tested after liquefaction to determine which bread concentrations could be used. It turned out that between 10 and 30 percent of bread was usable. In the next step, saccharification, gluco-amylase was used to release glucose monomers. This step was used mainly when yeast was used.  Both fungi and yeast-microorganisms were used in the process. After saccharification the microorganisms were added to the process to carry out fermentation to produce ethanol and animal feed as final products. In the project different forms of fungi were used for inoculation like pellets, filamentous, and spores. This was done to see if there were any difference between the forms.   The type of bread that was used did not matter. The highest concentration of ethanol was ca 26 g/L.  In the project thin stillage from was also used. The reason was to reduce the amount of clean water for ethanol production.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen. Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt. Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd. Den avgörande faktorn tycks vara människors tillgång på pengar. Inga pengar, ingen mat oavsett om maten finns i överflöd eller inte. Mina efterforskningar tyder på att de viktigaste faktorerna för att minska världssvälten är en förändring av den globala handeln för att därigenom öka de utsattas tillgång på kapital och självförsörjningsgrad samt en diskussion om vilket politiskt och ekonomiskt system som krävs för det.

Syftet med projektet var att studera effekten av olika antimikrobiella produkter på bakterietillväxt. Resultatet visade att Micrococcus luteus inte hade någon aktivitet i det 10% tunndrank-baserade LB-mediet (specifikt odlingsmedium för bakterien där tunndrank, en biprodukt från etanolindustri, har legat vid 10% koncentration) som användes under experimentet, medan antimikrobiellen Fermasure i höga koncentrationer nämligen 1600 ppm var effektivt mot bakterien Enterococcus faecium. Antimikrobiellen Vitahop vid koncentration av 25 ppm, hade framgång mot tillväxten av bakterien. Dessa antimikrobiella produkter kan användas vid odlingen av svamp för att inhibera tillväxten av bakterier. Resultaten kan hjälpa till att fastställa doseringen av antimikrobiella produkter under svamptillväxt i stor skala där kontamination kan vara ett problem. / The aim of the project was to study the effect of various antimicrobial products on bacterial growth. The results showed that Micrococcus luteus had no activity in the 10% thin-rank-based LB medium (specifically culture medium for the bacterium where thin draff, a by-product of the ethanol industry, has been at 10% concentration) used during the experiment, while the antimicrobial Fermasure in high concentrations namely 1600 ppm was effective against the bacterium Enterococcus faecium. The antimicrobial Vitahop at concentration of 25 ppm, had success against the growth of the bacterium. These antimicrobial products can be used in the cultivation of fungus to inhibit the growth of bacteria. The findings could help determine the dosage of antimicrobial products during fungal growth on a large scale where contamination can be a problem.