Xanthan gum is one of the most common thickening agents used worldwide.The industrial manufacturing process of xanthan gum uses cheap, carbohydrate rich mediums for fermentation of the bacterium Xanthomonas campestris. The objective of this study was to compare different fermentation mediums based on grain powder for small scale fermentation of Xanthomonas campestris. Culture mediums containing wheat or cornstarch and the less allergen prone medium containing potato starch and oat flour were investigated. All four fermentation mediums of this study showed signs of thickening, indicating the presence of alive and growing Xanthamonas campetris. Based on the growth on MacConkey and NA-agar plates, all four fermentation products showed the presence of bacteria. The fermentation product from  a culture medium containing both potato starch and oat flour showed a higher concentration of bacteria compared to a culture medium containing wheat flour or cornstarch. The fermentation product in the presence of oat flour showed more than 100 times higher bacterial concentration in the fermentation product compared to wheat flour. Data suggests that potato starch and oat flour fermentation performed better than wheat flour and cornstarch and these less allergen prone mediums can be used as an alternative for fermentation of Xanthamonas campetris in the production of xanthan gum. / Xantangummi är ett av de vanligast förkommande förtjockningsmedlen som används i världen.I den industriella tillverkningsprocessen av xantangummi används billiga, kolhydratrika medier för fermentering av bakterien Xanthomonas campestris. Syftet med denna studie var att jämföra olika fermenteringsmedier innehållande vetemjöl, majsstärkelse, potatisstärkelse, och  havremjöl för småskalig fermentation av Xanthomonas campestris. Alla fyra fermentationsmedierna som användes i denna studie visade tecken på förtjockning, vilket indikerar närvaron av levande och växande Xanthamonas campetris. Baserat på tillväxten på MacConkey- och NA-agarplattor visade alla fyra fermenteringprodukterna närvaron av bakterium. Fermenteringsprodukten från odling i mediums innehållande både potatisstärkelse och havremjöl uppvisade en högre koncentration av bakterier jämfört med odlingsmedium innehållande vetemjöl eller majsstärkelse. Fermenteringprodukten i närvaro av havremjöl visade en mer än 100 gånger högre bakteriekoncentration jämfört med vetemjöl. Data tyder på att fermentering med potatisstärkelse och havremjöl ger bättre tillväxt än medium innehållande vetemjöl och majsstärkelse och att mindre allergenbenägna medium kan användas som alternativ för fermentering av Xanthamonas campetris vid produktion av xantangummi.

Syftet med studien var att undersöka om följande konsistensgivare, fruktkärnmjöl (LBG), karragenan (KAR), xantangummi (XAN), fiberhusk (PSY) och tapioka (TAP) kunde förbättra töjbarheten hos växtbaserad ostanalog gjord på modifierad potatisstärkelse.Under de senaste åren har efterfrågan på vegansk kost ökat och därmed efterfrågan på växtbaserad ostanalog. Utmaningen med att producera växtbaserad ost är att det är svårt att efterlikna traditionell ost och deras egenskaper. Den stora utmaningen är att imitera egenskaper som smältbarhet och töjbarhet.I denna undersökning har två olika massprocent av olika sorters konsistensgivare testats att tillsättas i ett recept för växtbaserad ostanalog. I det första tillverkningstillfället tillsattes en låg mass-procent; 0,1% av respektive konsistensgivare KAR, LBG och XAN och 1% för TAP och PSY. I det andra tillverkningsförsöket tillsattes en högre dosering; 0,3% för KAR, LBG och XAN och 1,5% för TAP och PSY. De fysiska egenskaperna som testades hos den växtbaserade ostanalogen var fasthet, smältbarhet och töjbarhet. Alla analyser jämfördes mot ett referensprov (Ref) som motsvarade originalprodukten utan tillsättning av någon konsistensgivare. Tillsats av olika konsistensgivare påverkar fastheten hos den växtbaserade ostanalogen. LBG 0,3% och XAN 0,3% gav en mjukare produkt jämfört med Ref, medan XAN 0,1% inte visade någon signifikant skillnad i fasthet (p=0,055). Smältbarheten verkade förbättras vid tillsättning av antingen KAR 0,1%, XAN 0,1% eller TAP1% hos växtbaserad ostanalog i jämförelse med Ref. Utifrån resultaten från analyserna gav tillsättning av KAR 0,1% mest töjbarhet utan att det påverkade smaken och munkänslan i någon större utsträckning hos växtbaserad blockostanalog. Det gav dock ingen signifikant ökning av töjbarhet vilket innebär att vidare forskning behövs för att utveckla längre töjbarhet hos växtbaserad ostanalog. En möjlighet kan vara att använda flera konsistensgivare åt gången och som vidare kan leda till synergi och förbättrad töjbarhet.