Syftet med denna uppsats är att undersöka den svenska livsmedelsförsörjningen under världskrigen. Detta är ett brett syfte som operationaliserats genom en undersökning av kristidskokböcker och den kunskap som skolkökslärarinnorna, författarna, till dessa förmedlar. Denna uppsats har försökt besvara frågorna: På vilka sätt kvinnorna, som besitter en stor kunskap om hushållsgöromål genom sin utbildning, använder sin kunskap under krigen, om det finns någon strävan bland dessa att professionalisera sitt yrke och om detta finns vilka strategier använde de sig då av? Andra frågor som besvarats i denna uppsats är vilka varor var det som man hade brist på och vilka produkter använde för att ersätta dem? Författarinnorna använder sin kunskap och för den vidare genom att publicera kokböcker, i koböckerna har de inte bara recept på hur man skall laga maten utan de kommer även med råd på hur man skall göra detta på det mest ekonomiska sätten. Kokböckerna är noga avvägda verk som blandar matlagningen med näringslära och ekonomi. Kvinnorna besitter en svåråtkomlig kunskap och allierar sig med andra yrkesgrupper för att höja statusen på sitt eget yrke. Under första världskriget råder det en större varubrist och recepten i kokböckerna har ett fokus på hur man skapar egala surrogat för att ersätta dessa varor. I kokböckerna från andra världskriget så förlitar man sig mycket mer på kemiska ersättningsprodukter som man kan hitta i butikerna.