Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i gymnasiala libanesiska och svenska historieläroböcker och hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera förorden, stoffurvalet som berör det andra världskriget och den amerikanska insatsen under det andra världskriget. Historieläroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att använda en komparativ metod belyser denna studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika tolkningar över hur dessa skillnader kan påverka historiemedvetandet hos eleverna. Skillnaderna analyseras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Studiens resultat kan inte generaliseras då endast två böcker från varje land har inkluderats i studien. Böckerna som jag har använt i studien är: Perspektiv på historien A, Alla tiders historia Maxi, Den moderna vetenskapliga historien, Det adekvata i historien.

The aim of this thesis is to illuminate the ideals and values explicitly expressed by five female cookbook writers in mid-18th to mid-19th century Sweden. A qualitative content analysis of their forewords was implemented to highlight ideals and values connected to the categories: cookery, household maintenance, gender, class and education. An aspiration for order and frugality regarding cookery and household maintenance disclosed how the ideological current of mercantilism permeated the Swedish society. To economise and not overconsume was considered a patriotic deed. Marriage was the only way for women to advance socially and to assure economic stability. Therefore, the need to abide by the conventions of the ideal female was important, as to avoid life in the periphery. The treatment of the lower classes was held to reflect the relationship between man and God. For women, education, and more importantly experience, was to be obtained by own practice at home and never neglected. The Lutheran faith was steadfast and, seemingly, the Enlightenment could not compete, whereas if it could, maybe the forewords would have been phrased differently.

Girolamo Frescobaldi levde i brytningstiden mellan renässansen och barocken. Han var en av de betydelsefulla tonsättarna som med sin musik förde in musiken i nästa epok, den tidiga barocken. Han tog intryck av tidens uttrycksfulla vokala musik, och förde in det vokala uttrycket i sin instrumentalmusik, affetto vocale. Detta vokala uttryck var något för den tiden helt nytt, varför Frescobaldi skrev ett förord till den samling med Toccator och Partitor han gav ut först 1615 vari han gav detaljerad information om hur han ville att hans musik skulle framföras. Detta förord gav nycklar till den tidens interpreter vad gäller framförandet, liksom det ger nycklar till oss idag. På en av dessa Toccator ur första bandet har jag gjort en fallstudie och applicerat de råd Frescobaldi gav på den. För mig har detta gett en djupare förståelse för den här tiden, och framför allt för Frescobaldis cembalomusik. Den har givit mig förståelse för vad som var nytt och i förlängningen givit mig verktyg för att göra en tydligare interpretation

Hur kokböckers utformning och innehåll har förändrats är ett område som inte har undersökts i större utsträckning. Kokböcker är en del av kulturers måltidshistoria vilket kan ge en insyn till vem maten lagades samt vilken mat som tillagades. Uppsatsen handlar om hur kokböcker förändrats från 1755–1951 sett till design, struktur och innehåll. Fem kokböcker med cirka 50 års mellanrum har studerats för att se likheter och skillnader. Metoden bygger på en innehållsanalys på de fem böckerna där förorden samt recept har sammanställts, analyserats och jämförts mot varandra för att se hur de har förändrats under denna tidsperiod. Resultatet visar att det finns skillnader i böckerna men även en del likheter. Framförallt kan vi se att den tekniska utvecklingen har påverkat böckernas innehåll sett till de råvaror och tillagningsmetoder som användes. Däremot har målgruppen inte förändrats under denna tidsperiod. / How cookbooks' design and content have changed is an area that has not been investigated to a greater extent. Cookbooks are part of cultures culinary history, which allows you to understand who the food was cooked for and which food was cooked. The essay is about how cookbooks changed from 1755-1951 in terms of design, structure and content. Five cookbooks with about 50 years intervals have been studied to see similarities and differences. The method is based on a content analysis of five books where the foreword and recipes have been compiled, analyzed and compared to each other to see how they have changed during this time period. The result shows that there are differences in the books but also some similarities. In particular, we can see that technical developments have influenced the contents of the books due to the raw materials and cooking methods that were used. By contrast, the target group has not changed during this period.