Swedish consumption habits led to a discourse on consumption needs of the general public during the first half of the 20th century, involving primarily several institutions, but also a variety of popular movement organizations, among which we find Kooperativa Förbundet. In this discourse, ascetic consumption and a rationalized outlook on consumption were idealized, as the Swedes needed to be economical not to live beyond their means. The objective of this study is to investigate the ideals this type of discourse conveys throughout the latter half of the 20th century. This will be achieved by investigating selected editions of the cookbook “Vår Kokbok” published by Kooperativa Förbundet. The editions analyzed through discursive text analysis are from the years 1953, 1978 and 2013. The investigation shows that all three of the publications exhibit the same idealization evident in the preceding discourse, rationalized consumption behavior and ascetic consumption, the motives for which change over time. In the cookbook from 1953, this consumption approach is idealized on account of a need to increase the effectiveness when it comes to household chores. In 1978, this stance is idealized as part of necessary enlightenment concerning healthy food. In 2013, this behavior is idealized as an important aspect of environmentally friendly consumption.

Uppsatsens syfte är att, med hjälp av teorier om symboliskt kapital och om identitet, finna svaret på hur, och om, husmanskosten och begreppet husmanskost förändrats med tiden och hur det konstrueras en kvalitetsstämpel i begreppet utifrån idéer om det ”svenska” och det ”genuina”. Den har även som syfte att diskutera matens betydelse för kulturarv, identitetstillhörighet och svenskhet. Genom att leta efter förändringsprocesser och attityder i kokböcker kommer jag visa på förändringar i begreppet husmanskost och hur begreppet får en förändrad användning. Vår kokbok säger sig spegla samhället genom att vara ”i sin samtid” och därmed blir min undersökning intressant då man med det synsättet kan dra slutsatser om samhället, etnicitet och konstruerandet av vad svenskhet är. Jag kommer visa hur begreppet husmanskost går från att vara en benämning på enkel vardagsmat till att bli en kvalitetstämpel och per automatik något som ska vara svenskt. Nyckelord: Matkultur, husmanskost, identitet, kokbok, svenskhet

The aim of this thesis is to illuminate the ideals and values explicitly expressed by five female cookbook writers in mid-18th to mid-19th century Sweden. A qualitative content analysis of their forewords was implemented to highlight ideals and values connected to the categories: cookery, household maintenance, gender, class and education. An aspiration for order and frugality regarding cookery and household maintenance disclosed how the ideological current of mercantilism permeated the Swedish society. To economise and not overconsume was considered a patriotic deed. Marriage was the only way for women to advance socially and to assure economic stability. Therefore, the need to abide by the conventions of the ideal female was important, as to avoid life in the periphery. The treatment of the lower classes was held to reflect the relationship between man and God. For women, education, and more importantly experience, was to be obtained by own practice at home and never neglected. The Lutheran faith was steadfast and, seemingly, the Enlightenment could not compete, whereas if it could, maybe the forewords would have been phrased differently.

I denna uppsats analyseras sju stycken framsidor på smoothieböcker publicerade mellan år 2007 och 2016. Syftet är att undersöka hur dessa riktar sig till en kvinnlig målgrupp genom sin formgivning. Uppsatsen grundar sig i ett genusvetenskapligt perspektiv som kompletteras med teorier kring semiotik, färg, typografi och bild. Analysen sker i två steg där en semiotisk analys följs av en diskursanalys. I denna kan tre stycken diskurser kring kvinnligheten och smoothietrenden urskiljas: 1) Nyttighet, 2) Lyx, avslappning och njutning och 3) Kvinnligheten. Dessa budskap förstärks även genom färg- och typografival samt titelformuleringar på framsidorna. Slutligen problematiseras dessa resultat genom en diskussion kring vad detta kan ha för konsekvenser på såväl samhälle som individen samt designerns ansvar i formgivningen.

Sociala medier och framför allt Instagram har kommit att få en mer betydande roll i det vardagliga livet där vi interagerar och delar gemensamma intressen med varandra. Att ta bilder på mat och dela dem med varandra har blivit ett av de vanligaste objekten som läggs upp på sociala medier, varför gör folk det? Uppsatsens syfte är att ta reda på hur sociala medier används i vardagen hos personer i åldrarna 36-45 år som lever i barnfamiljer och hur detta påverkar vad de lagar för mat. Vid inhämtning av data användes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer som kompletterades med metoden scroll-along. Där författaren gick igenom informanternas digitala miljö för att få en bättre förståelse för deras vardagliga användande. Resultatet i studien visade på att sociala medier användes av deltagarna för att inhämta inspiration och recept samtidigt som detta sällan ledde till att dem ändrade sina måltidsbeteenden och rätter de valde att tillaga mer än temporärt. Kokbokens användning i medelinkomstfamiljerna var begränsad vilket ledde till ifall inhämtande av recept från sociala medier och matbloggar är den nya kokboken. Detta kunde inte fastställas i denna studie då mer studier behövs inom ämnet och är någonting för framtida forskning. / Social media and especially Instagram has got a more meaningful part in the daily life where we are interacting and sharing our common interests with each other. If there is one object on social media that has become the most common it must be to take pictures of food and share them with others, why do people do that? The intention of this study is to see how social media is used in the daily life of people in the ages 36-45 that lives in families with children and how that affects what food they are making. The data was collected through four qualitative semi-structured interviews that was completed by the scroll-along method. Where the author went through the informant’s digital environment to get a better understanding of their daily social media-usage. The result indicates that the participants used social media to get inspirited and collected recipes whereas on the other hand rarely made them change their meal behavior and dishes they usually cooked more than just temporary. The usage of the cookbook in the middle income families was limited and led to if collecting recipes from social media and food blogs is the new cookbook. This could not be confirmed in this study because more studies within this subject is needed and is something to study more in the future.

<p>The purpose of this project has been to redesign an already existing cook-book. The title of the book <em>(directly translated)</em>, “Season in food – the year around with herbs and spices”, contains what the headline imposes: spices, herbs and food. But when the author tries to entwine these parts and communicate it to the reader it is not working all to well due to a poor and inconsistent graphic design.</p><p>I have followed the theories and values of information design when I redesigned the book layout with the intent to simplify the communication between author and reader. In the progress to make a complete dummie of the book I did multiple literature studies, book analysis, tests and a vast number of drafts.</p><p>In this report I will describe the whole process from start to finish. It is impossible to explain every aspect of every theory and still make it interesting to read. Instead I try to explain the processes in a more comprehensive way. But details are inevitable and at those times it helps to use the appendix.</p> / <p>Mitt examensarbete har inneburit att göra en redesign på en redan befintlig kokbok. På bokensomslag står det: ”Kryddan i maten – året om med örter och kryddor” och den handlar om just detrubriken antyder: örter, kryddor och mat. Tyvärr har författarens syfte, att knyta samman dessa tvåbitar, gått förlorad i bokens inlaga. Detta beror på en inkonsekvent och ostrukturerad formgivning.</p><p>Mitt arbete har varit att med hjälp av informationsdesignens regler och teorier göra om och styraupp bokens layout på ett sånt sätt så att informationen på nytt blir lättillgänglig för användaren. Föratt lyckas med det har jag förutom ett gediget skissarbete även utfört utprovningar, litteraturstudiersamt bokanalyser.I denna rapport avhandlar jag hur hela arbetsprocessen sett ut– från bakgrund till färdigt resultat.</p><p>Rapporten har omöjligt kunnat behandla alla de frågor och tankegångar jag ställts inför utanbehandlar processen på ett mer övergripande sätt. Ibland beskrivs vissa moment detaljerat för attläsaren skall förstå, men genom bilagorna går det att snabbare få en förståelse för vad som menas.</p>

The purpose of this project has been to redesign an already existing cook-book. The title of the book (directly translated), “Season in food – the year around with herbs and spices”, contains what the headline imposes: spices, herbs and food. But when the author tries to entwine these parts and communicate it to the reader it is not working all to well due to a poor and inconsistent graphic design. I have followed the theories and values of information design when I redesigned the book layout with the intent to simplify the communication between author and reader. In the progress to make a complete dummie of the book I did multiple literature studies, book analysis, tests and a vast number of drafts. In this report I will describe the whole process from start to finish. It is impossible to explain every aspect of every theory and still make it interesting to read. Instead I try to explain the processes in a more comprehensive way. But details are inevitable and at those times it helps to use the appendix. / Mitt examensarbete har inneburit att göra en redesign på en redan befintlig kokbok. På bokensomslag står det: ”Kryddan i maten – året om med örter och kryddor” och den handlar om just detrubriken antyder: örter, kryddor och mat. Tyvärr har författarens syfte, att knyta samman dessa tvåbitar, gått förlorad i bokens inlaga. Detta beror på en inkonsekvent och ostrukturerad formgivning. Mitt arbete har varit att med hjälp av informationsdesignens regler och teorier göra om och styraupp bokens layout på ett sånt sätt så att informationen på nytt blir lättillgänglig för användaren. Föratt lyckas med det har jag förutom ett gediget skissarbete även utfört utprovningar, litteraturstudiersamt bokanalyser.I denna rapport avhandlar jag hur hela arbetsprocessen sett ut– från bakgrund till färdigt resultat. Rapporten har omöjligt kunnat behandla alla de frågor och tankegångar jag ställts inför utanbehandlar processen på ett mer övergripande sätt. Ibland beskrivs vissa moment detaljerat för attläsaren skall förstå, men genom bilagorna går det att snabbare få en förståelse för vad som menas.