Tidskrifter som vänder sig till unga tjejer och kvinnor är många och diskussioner om deras påverkan tycks ständigt vara aktuell. Skönhetsideal och vilken betydelse medierna spelar i sammanhanget väcker både intresse och känslor. Denna uppsats har utifrån gestaltningsteorin studerat hur de tre största tjejtidningarna i Sverige FRIDA, SOLO och Veckorevyn använt sig av sina omslag och textpuffar för att locka till sig sina läsare. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av tidningarnas textpuffar och omslag, där fem årtal mellan 2000 och 2010 har undersökts. Detta för att försöka se en utveckling hos tidningarna. Undersökningen har visat att den typiska omslagspersonen är en känd tjej/ kvinna som är blond eller icke-blond. Hon är oftast påklädd, poserar, ler och tittar in i kameran. Undersökningen har också visat att mode och kändisar är de vanligaste kategorierna på textpuffar som förekommer på omslagen. Vidare visar undersökningen också att den kategori som utvecklats mest under de undersökta åren är textpuffar om kroppen.

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter målgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen är genomförd som en slags överblick där de olika omslagen granskats utifrån teorier om de olika element som förekommer på ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanställts i tabeller där eventuella likheter och skillnader framträder tydligare.</p><p>Resultaten från denna undersökning visar att tidningar som måste sälja bra i butik alla utformar sina omslag på liknande sätt. Man gör målgruppsundersökningar och vet mycket om målgrupperna. Däremot vet man egentligen inte exakt vad som attraherar målgruppen eftersom det kan bero på en mängd olika faktorer om en tidskrift köps eller inte. Därför använder man sig mycket av klassiska teorier om vad som gör ett omslag säljande och följer en känsla chefredaktör eller AD har om vad som är ett bra omslag. Ju bredare målgrupp en tidning har desto rörigare är omslaget. Tidskrifter som vill verka lite mer exklusiva har mer stilrena omslag.</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter målgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen är genomförd som en slags överblick där de olika omslagen granskats utifrån teorier om de olika element som förekommer på ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanställts i tabeller där eventuella likheter och skillnader framträder tydligare. Resultaten från denna undersökning visar att tidningar som måste sälja bra i butik alla utformar sina omslag på liknande sätt. Man gör målgruppsundersökningar och vet mycket om målgrupperna. Däremot vet man egentligen inte exakt vad som attraherar målgruppen eftersom det kan bero på en mängd olika faktorer om en tidskrift köps eller inte. Därför använder man sig mycket av klassiska teorier om vad som gör ett omslag säljande och följer en känsla chefredaktör eller AD har om vad som är ett bra omslag. Ju bredare målgrupp en tidning har desto rörigare är omslaget. Tidskrifter som vill verka lite mer exklusiva har mer stilrena omslag.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt omslagens form och innehåll för tre olika livsstilsmagasin för kvinnor: Veckorevyn, Damernas Värld och Femina, har utvecklats från 1952 fram till 2012. Ett ytterligare delsyfte är att kunna diskutera varför utvecklingen sett ut som den gjort. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats genom analyser av 39 olika tidskriftsomslag, samt kompletterande intervjuer med tre grafiska formgivare vid de undersökta tidskrifterna. Undersökningen visar att livsstilsmagasinens omslag genomgått flera förändringar under de senaste 60 åren, och har ett antal tydliga trender som gäller för samtliga tidningar. Puffarna, alltså de små korta texter på omslaget som sammanfattar en längre text i tidningen, har ökat i antal – från någon enstaka till att under 2000-talet kunna vara upp till tio stycken. Puffarnas innehåll har förändrats från att handla om allt möjligt, både mode, mat och längre reportage om kända personer till att bli mer inriktade på mode, skönhet och hälsa. Utseendet på puffarna har förändrats genom att gå från sparsmakat och diskret till flera färger och stora kontraster. Undersökningen visar även att omslagsbilderna under det senaste decenniet är mer likartade och tydligt arrangerade än vad de var framför allt under de tre första undersökta decennierna. En genomgående trend som funnits redan från början av den undersökta perioden har varit kvinnor som oftast ler och ser direkt in i kameran. Våra analyser visar också att Veckorevyn är den tidning som varierat mest och experimenterat mest med sina omslag under de undersökta åren.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013. Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial. Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt. Jag har framför allt tittat på bilder men även vävt in relevant text i min analys. Jag har utgått ifrån Eriksson och Göthlunds beskrivning av semiotiken i boken Möten med bilder (2004) och deras genomgång av Roland Barthes denotation- och konnotationsbegrepp.   Resultatredovisning: Jag fann att GQ:s omslag i hög grad präglas av patriarkala strukturer i både text- och bildspråk. Hur dessa strukturer har format omslagen har förändrats mellan 1958-2013 men de har varit ständigt närvarande. Vidare forskning: Skulle kunna gå in på framställning av olika etniciteter, förslagsvis också med en feministisk förankring.

Title: What is hiding behind the covers - A qualitative picture and textual analysis of the newspaper Hänt Bild The news found on a magazine cover is for the audience to become interested to buy the magazine. When it was discovered that there is news that gives a misleading message to sell more, there is a research problem. The purpose of the essay is to study the message of the news on Hänt Bild’s covers and then be compared to the messages that the related articles provides. Total of 28 news where analyzed in four issues of the magazine published the year 2013. The essay was based on a qualitative visual and textual analysis with the theoretical frameworks sensational journalism, framing, image context and semiotics. The analysis was divided into three different themes to distinguish the news which gave misleading, genuine or double messages. The results of this study indicate that there are news with a misleading message in each issue of the magazine. This news was mostly about divorces, pregnancies and infidelity. The analysis also indicated that images played a major role in what messages the news gave. It was also discovered that the news on the covers which contained only text and no images angled the message so that readers would believe the article was about something else, even though the text on the cover gave a genuine message to the related article. Although it was discovered to be misleading news on the covers, there was also genuine news to the related articles. To summarize there where 14 news that gave a misleading message, 8 news gave a genuine message and 6 news gave a double message to the related articles. The result shows that the audience is misled by some news on the cover of a magazine with the aim of the editors to sell more. Keywords: tabloids, frontpage, sensational journalism, framing, semiotics, Hänt Bild

Författare: Linda Hallqvist Handledare: Gabor Bora Projekt: C-uppsats Title: The Big Picture: En kvalitativ undersökning angående första intrycket av datorspel Innehåll: Undersökningens syfte är att se föräldrarnas första intryck av ett datorspel, dess omslag. De metoder som används i undersökningen är en bildanalys med en semiotisk inriktning samt gruppintervjuer med fokusgruppen föräldrar. Materialet som förekommer är tre stycken slumpmässigt utvalda omslag till spel för barn i åldrarna 3-6 år (PEGI 3). En enskild bildanalys har gjorts av författaren samt en analys av föräldrarnas åsikter av de det ser på omslaget. Detta resulterar i att föräldrarna förknippar det de redan känner till som någonting positiv då de känner trygghet av det tack vare sina erfarenheter medan i andra fall kan det de redan känner till leda till någonting negativt. Nyckelord: Datorspel, föräldrars syn på datorspel, bildanalys, semiotik, omslag.

Tidigare forskning visar att omslaget är en avgörande faktor när elever ska välja en bok att läsa. Denna studie har utgått från ett elevperspektiv, vars syfte är att få en bredare förståelse för vad elever utgår från när de väljer en bok. I undersökningen deltog en klass med 23 mellanstadieelever, där en analog enkätundersökning men även ett experiment användes som metod för att besvara denna studies frågeställningar. Den analoga enkäten användes för att få en förförståelse av deltagarnas läsvanor och läsattityder men framför allt för att besvara den ena frågeställningen för detta arbete. I experimentet presenterades ett antal böcker på ett uppdelat sätt, för att se om denna metod kan öka läsintresse hos elever. Resultatet av denna studie från enkätundersökningen visar att majoriteten av denna klass gärna inte läser, men hade ändå valt många böcker att läsa utifrån de böcker som presenterades i experimentet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

Studien visar att natur, friluftsliv och människor på omslaget av Utemagasinet konstituerats över tid på olika vis. En markant tilltagande poseringstendens framställer sedan millenniumskiftet individen allt oftare ensam centralt i bild, tillgängligt leende, aptitligt ung och vacker, viril och fertil, och vit. Samtidigt som helbilder alltmer känns som halvbilder, och halvbilder som närbilder. En utveckling påverkad av hur textpuffar ramar in människor och ansikten.      De sista 5 åren har även naturen drastiskt försvunnit eller kraftfullt reducerats från nästan hälften av omslagen. Skärpedjupet sätter fokus på individen, den metrosexuella och leende sfinxen, och lösgör henne därmed ur landskapet genom att bakgrunden suddas ut. På så vis avlägsnas friluftsmänniskan allt mer naturen och friluftslivet friställs sitt ursprung. Liksom individen som självexploaterande prestationssubjekt tycks utlämnad åt en situativ senmodern tillvaro präglad av en eroderande kontext.           Utvecklingen indikerar starkt att Utemagasinet väljer en känslosfär på omslagen som mer påminner om reklambilder för exempelvis bindor, deodoranter och hårschampon. Något som ger oss skäl att begrunda vart naturen som sakralt eller sekulärt kontemplativt betydelsespelrum tar vägen och ifall förpackningen (omslagen) i någon mening är på väg att tillintetgöra sina egna rötter (naturen).

<p>This thesis is about cover illustrations of DVD movies as examples of visual communication. I have studied the cover illustrations of the three movies <em>Gran Torino, Secret Window</em> and <em>As White As Snow.</em> My research assignment has been to find out how the cover illustrations of DVD movies communicate in relation to the story. I have also been looking for what makes a cover illustration interesting and if the interest in itself is individually considered or if there are certain general rules regardless of the observer.</p><p>To reach a conclusion I have been studying components in advertising pictures, visual communication and how the commercial producers use advertising to communicate with the observer. Semiotics, advertising and comparisons between the cover illustrations have been my method for analyze.</p><p>I have come to the conclusion that cover illustrations are meticulously produced, and that every single part of them is important for the observers’ over all impression and interpretation of the cover illustration. The place of picture elements, colours, looks and occurrence of persons in the covers are striving to send a uniform message about the cover and movie. They also guide the observer in his/her interpretation of the cover and what kind of movie it represents, and they are components that make the cover more visible. What makes the cover illustration interesting is both something individual and something general. For example the occurrence of humans, looks, strong emotions and colours make the cover more visible and interesting in relation to others. The observers’ interest for the cover may be individual depending on the observer’s experiences and interpretation.</p><p> </p>