The aim of this thesis is to examine the language used in Svenska biblioteksförbundet’s membership journal in regardto, first and foremost, the debate and controversy with the presence of right-wing journal Nya Tider at the Book-and Library Fair in Gothenburg 2016 and 2017. The examination shows that there is discord among librarians of how to interpret the mission of furthering democracy. To prioritise freedom of speech or equal value for all.

This study is a comparative critical discourse analysis between one of Sweden’s biggest newspapers Aftonbladet and one of Sweden’s biggest alternative web newspapers Fria Tider. The comparative analysis will focus on both media outlets coverage of the terrorist attack on Drottninggatan in Stockholm, Sweden on the 7th of April 2017. The terrorist attack on Drottninggatan was one of the biggest of its kind in Swedish history where five people died and over a dozen were severely injured. The attack was performed by an assailant by the name of Rakhmat Akilov who described himself as a Muslim and would later claim to have sympathy for the Islamic State. The attack was widely covered in Sweden by all sorts of media outlets ranging from the more well-established newspapers to social media and alternative media sources. Former researchers have studied different types of alternative media in a variety of ways but there has not been a study on how the news coverage in an alternative media differs from that of the traditional and more well-established media. The material studied in this research are a total of 32 articles gathered from the web archive of Aftonbladet and Fria Tider. All articles were published between the 7th of April and the 12th of April 2017, and they all covered events related to the terrorist attack on Drottninggatan. The articles were analyzed with the help of four predetermined steps of critical discourse analytical criteria that were established beforehand to minimize the risk of our own presuppositions interfering with the reliability of the study. The purpose of the study was to analyze the ways in which the coverage of the terrorist attack on Drottninggatan differed between a right leaning alternative media and one of the biggest newspapers in Sweden. This was achieved with the theoretical basis of theories of alternative media, othering, framing theory, hegemonic theories, and orientalism. The results of the study show that there are both a lot of similarities between the news coverage between both media outlets but also a lot of stark differences. The similarities occur when the factual basis of the text does not leave things open to interpretation. Where the differences lie between Aftonbladet and Fria Tider are in the construction of certain events and in the construction of the assailant Rakhmat Akilov. This occurs when the opportunity presents itself for Fria Tider to apply their political and societal beliefs.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka användningen av skönlitterära verk i 2000-talets gymnasieskola kopplat till Läroplanerna för de frivilliga skolformerna från 1994 (LPF94) och Läroplanen för gymnasiet från 2011(LGY11) i ämnet svenska. Målet är att undersöka dels hur läroplanernas krav på svenska och internationella verk ser ut i vissa skolor och gymnasieklasser, dels hur läroplanernas skrivelser om skönlitterära verk från olika tider tillgodoses i gymnasieskolan. Dessutom har det undersökts vilka som är de mest använda författarna på gymnasiet för att kunna se hur det stämmer överens med läroplanernas skrivelser om svenska och internationella skönlitterära verk och verk från olika tider. Resultatet visar att internationell litteratur i större utsträckning används än svensk litteratur och att litteratur från 1900-talet är dominerande, samt att August Strindberg är en av de mest använda författarna i ämnet svenska på gymnasiet.

Syftet med den här masteruppsatsen är att förstå nyhetsdiskurser i public service och invandringskritiska alternativmedier i Sverige. Uppsatsen fokuserar på hur de fyra största politiska partierna behandlar invandringsfrågan månaden före det riksdagsvalet 2018. Uppsatsen syftar mot att förstå skillnader och likheter i diskursiva praktiker om invandringsfrågan i två public service medier (Sveriges Television och Sveriges Radio) samt två invandringskritiska alternativmedier (Fria Tider och Nyheter Idag), och för att undersöka hur detta kan kopplas till minskat förtroende i traditionella medier.Uppsatsen grundar analysen på diskursteori av Fairclough i sammanhanhet av minskat förtroende för traditionella nyhetsmedier. För analys av resultaten används gestaltningteorin och dagordningsteorin, tillsammans med teorier om kommersialiserad journalistik.Metoderna som används är en kritisk diskursanalys baserad på Faircloughs tredimensionella modell, tillsammans med en retorisk analys som appliceras på Faircloughs textnivå. Dessa metoder användes på tolv medietexter som handlade om samma nyhet under augusti 2018.Resultaten visade en Överlägsenhetsdiskurs, där de invandringskritiska medierna intar en roll som överlägnsa de andra deltagarna i det politiska "spelet". Jag presebterar också en erkännandediskurs för att förklara en tredimensionell modell som innehåller politiker i botten, traditionella medier på andra nivån och invandringskritiska medier på toppen. Den sista diskursen är en "Vänskaps"-diskurs där de invandringskritiska medierna intar en "vänskaplig" roll mot andra aktörer i det politiska spelet, vilket ytterligare expanderar på teorier om politisk nyhetsjournalistik som ett spel.Framtida forskning kan riktas mot att bredda analysen och inkludera flera sorters alternativa medier, utföras i andra länder eller utveckla den model jag presenterar. / The aim of this master’s thesis is to understand news discursive practices in public service and the immigration critical alternative media of Sweden. The thesis focus on how the four largest political parties addresses the topic of immigration the month before the Swedish election in 2018. The thesis aims at identifying and understanding similarities and differences in the discursive construction of immigration as a political topic in two public service media (Sveriges Television and Sveriges Radio) and two immigration critical alternative media (Fria Tider and Nyheter Idag), and to examine how this connects to the diminished trust in mainstream media.The thesis bases the analysis on discourse theory by Fairclough, and the context of distrust in traditional news media. To analyze the result, framing and agenda setting theories are used along with the theory of commercialized journalism.The methods used are a Critical Discourse Analysis based on Fairclough’s model supported by a rhetorical analysis which is applied on the text layer in Fairclough’s model. These methods are applied to a total of twelve media texts that covered the same stories during August of 2018.The results showed a superiority discourse where the immigration critical media enters a role of superior to other actors in the political “game”. I also present an acknowledgement discourse to support a three-level model, which consists of politics at the bottom, the mainstream media on the second level, and the alternative media on the top. The final discourse is the “Friendship” discourse where immigration critical media takes on a “friendship” role towards other actors in the political game, to further expand upon political journalism as a game.Future research could be aimed at widening the analysis to cover other forms of alternative media, be placed in other countries, or develop the model I propose.

The purpose of this thesis is to analyze the discourse on immigration in mainstream media and alternative media and to compare the similarities and differences between two Swedish newspapers. These were Aftonbladet from established media and the right-winge alternative media Nya Tider.   The thesis focuses on analyzing news texts from both newspapers. The method used was critical discourse analysis based on Norman Fairclough's three-step model.   Aftonbladet and Nya tider both represent immigration as a terror threat, a threat of mass immigration, being criminal and being hostile to Swedes. Aftonbladet was alone in representing immigration as opressing women and immigrants as victims, while Nya tider was alone in representing immigration as an economic problem, a part of a exchange of the Swedish population and immigrants as violent. The main conclusion was that none of the analysed news stories containted aspects that represented immigration as someting positive in the Swedish society.

Argos mjölktank på Wedholms AB behöver utveckla vattenlåda med bättre säkerhet för el-kretsar på styrsystem samt reducera processtid för diskning av mjölktank.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skildringen av Black lives matter skiljer sig mellan olika tidningar baserat på dess politiska ställningstagande. Genom en kvalitativ innehållsanalys kommer följande frågeställningar att besvaras; Hur ser språkbruket ut i några mediers rapportering om Black Lives Matter? Finns det systematiska skillnader och likheter i språkbruket för olika medier? Vilka ställningstaganden kan urskiljas i nyhetsrapporteringen? Resultatet visar att Fria tider och the American Spectators rubriker, formuleringar och innehåll visar att det präglats av tidningens politiska färg medan Svenska Dagbladet har en mer neutral rapportering. I diskussionen dras slutsatser om vilka följder observationerna i resultatet kan få i förlängningen. Slutsatserna är att majoriteten av artiklarna publicerade på Fria tider och The American Spectator visade på språklig systematik där värdeord och formuleringar användes vilket hade en påverkan över nyhetsrapporteringen då den blev mindre objektiv samt tydde på politiskt ställningstagande i många av artiklarna. I Svenska Dagbladet fanns inte samma språkliga systematik innehållande värdeord eller tendensiösa formuleringar. Språket hade en stor påverkan över helhetsintrycket av artiklarna och med tanke på att sammanhanget är nyhetsrapportering krävdes det få ord eller formuleringar för att urskilja värderingar och urskilja ställningstaganden.

The economic growth of recently established companies by the name of startups has increased significantly within the past couple of years. Startups are commonly attributed to achieving positive effects on socioeconomic advancements by creating new employment opportunities within its surrounding environments. However, startups are particularly vulnerable for having a supply of limited resources caused by their lack of market experience. Additionally, in times of turbulence, such companies are predominantly dependent on a commonly short-term method called an ad hoc strategy to avoid facing the risk of operational loss or even bankruptcy. This study comes to examine how ad hoc strategies can be used as long-term methods following a period of organizational instability, leading to the thesis’ research question: How can startups continue to use ad hoc strategies after turbulent times? To investigate this, the study applied a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with representatives of startup companies. The following results show that during the time of the Covid-19 pandemic, startups have used a variant of ad hoc strategies in order to become more digital. This has resulted in several advantages, mainly that their main business measures become more economically efficient through the process of digitalization. Thus, the study concludes that startups can utilize ad hoc strategies after a turbulent time by using digitalization to a greater extent on a daily basis, exemplified by the approaches used during the Covid-19 pandemic. Consequently, the research proves that ad hoc methods do not have to be used exclusively as temporary solutions and can instead be applied to benefit with future organizational approaches. / Tillväxten av nystartade företag, även kallade för startups, har ökat markant. Startups har en positiv effekt på den samhällsekonomiska utvecklingen genom att möjliggöra ny sysselsättning för individer i samhället. Dock är dessa typer av organisationer sårbara i och med deras begränsade resurser vilket grundar sig i att startups har varit på marknaden under en kortare tid som resulterat i en lägre grad av erfarenhet inom respektive bransch. Utöver de begränsade resurserna som startups besitter kan turbulenta tider vara avgörande för att startups inte har möjligheten att driva sin verksamhet på ett lönsamt vis och riskerar därmed att hamna i konkurs. Vid turbulenta tider är dessa företag då tvungna att använda sig av ad hoc strategier, det vill säga specifika korttidsåtgärder, som en lösning på ett oväntat och tillfälligt problem. Syftet med denna studie är att ta reda på hur ad hoc strategier kan användas som metoder efter turbulenta tider. Därmed utformades studiens problemformulering: Hur kan startups fortsätta använda ad hoc strategier efter turbulenta tider? För att undersöka detta har studien använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med representanter från startups. Resultatet har påvisat att under Covid-19-pandemin har startups verksamheter blivit mer digitala vilket har resulterat i flera fördelar, främst att arbetet blir mer effektivt genom att utgå från digitaliseringen. Studiens slutsats är att startups kan nyttja ad hoc strategier efter en turbulent tid genom att använda digitalisering i större utsträckning på daglig basis, exemplifierat av hur vissa företag gått till väga under Covid-19-pandemin. Därmed underbyggs det att ad hoc strategier inte endast fungerar som tillfälliga lösningar utan kan fortsätta användas för framtida organisatorisk utveckling.

This study analyzed how mass media portrays specific groups of actors involved in burnings of the quran, more precisely, burners of the quran and demonstrators opposed to it. The study has compiled 18 digitally published news articles derived from four different news agencies. By using critical discourse analysis as a theoretical and methodological framework, the study has applied the three-dimensional model developed by Norman Fairclough to examine the empirical findings. Conducted analysis of the news articles resulted in the identification of three prevalent themes also referred to as discourses. Identified themes were as follows: “The normalization of violent riots”, “Collective culpability of demonstrators”, “The quranburners as victims and the process of victimization of the quranburners” Furthermore, an analysis of the identified themes was conducted. The mentioned themes were further analyzed with textual tools as provided by Fairclough, as well as two sociological theories as necessitated by Fairclough’s theory of critical discourse analysis. The theory of stigmatization and labeling theory were applied. The empirical findings suggest that violent riots are depicted as inevitable consequences, thus undergoing a process of normalization. Furthermore, the protesters present during the manifestations are generalized into specific social groups such as muslims or arabs. Burners of the quran were on the contrary depicted as victims in a vulnerable position. Lastly, a discussion is held regarding the possible repercussions the discourses may have on a societal level and their potential impact on the field of social work. / Denna studie analyserade hur massmedia porträtterar en specifik grupp av aktörer som är involverade i koranbränningar, nämligen, koranbrännare och demonstranter utifrån en kritisk diskursanalys. Studien har sammanställt 18 digitalt publicerade nyhetsartiklar från fyra olika nyhetsbyråer. Genom att använda kritisk diskursanalys som ett teoretiskt och metodiskt ramverk har studien tillämpat den tredimensionella modellen utvecklad av Norman Fairclough för att undersöka de empiriska resultaten av materialet. Genomförd analys av nyhetsartiklarna resulterade i identifierandet av tre förekommande teman, även refererade till som diskurser. Temana är följande: "Normaliseringen av våldsamma upplopp", "kollektiv skuldbeläggning av demonstranter", "Koranbrännarna som offer och viktimiseringsprocessen av koranbrännarna". Slutligen förs en analys av samtliga temana, nämligen "kampen mellan olika diskurser – hegemoni kontra antagonism". De nämnda temana analyserades vidare med diskursiva verktyg som tillhandahålls av Faircloughs tredimensionella modell och två sociologiska teorier som nödvändiggjordes av Faircloughs teori om kritisk diskursanalys, nämligen stigmatiseringsteorin och stämplingsteorin. Det empiriska resultatet tyder på att våldsamma upplopp framställs som oundvikliga konsekvenser och genomgår därmed en normaliseringsprocess. Vidare generaliseras demonstranterna under manifestationerna till specifika sociala grupper som muslimer eller araber. Koranbrännarna avbildades i kontrast som offer i en utsatt position. Slutligen diskuteras de möjliga konsekvenserna diskurserna kan få på samhällsnivå och deras potentiella inverkan på det sociala arbetets domän.