Syftet med denna studie är att undersöka hur konstruktionen av ett nationellt identitetsideal sker inom den diskursiva praktik som artiklar och användarkommentarer tillsammans skapar på de invandrings- och mediekritiska nyhetsplattformarna Avpixlat och Nyheter Idag. Vårt huvudsakliga fokus har varit genus och kultursyn, eftersom dessa aspekter utgör en grundläggande del av identitetskonstruktionen. Kathryn Woodward (1997) menar att all identitetskonstruktion sker genom simultana processer av inkludering och exkludering. Genom att exkludera ‘de Andra’ från ett föreställt ‘vi’ erbjuds möjligheten att avgränsa vad ‘vi’ inte är och på så sätt undvika att uttryckligen fastslå vad ‘vi’ är. På detta sätt kan inre motsättningar eller självmotsägelser döljas och ignoreras. Detta blir särskilt aktuellt då den rådande flyktingkrisen medför att människor tvingas lämna sina hemländer för att på obestämd tid befinna sig inom andra nationella gemenskaper. Vilket i sin tur aktualiserar frågan kring medborgarskap samt vem som betraktas som svensk och inte. Vi kommer därför att använda oss av teorier kring hur nationalism och nationell identitet skapas, vilken roll genus fyller i denna process samt hur vi kan förstå den kultursyn som uttrycks av artiklar och i användarkommentarerna. I analysen har vi använt oss av en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs modell. Han menar att språket är simultant konstruerat och konstruerande, men även att språket innehåller möjligheter att skapa omedvetna maktstrukturer i den språkliga praktiken, vilka kan dölja ideologiska förtecken samt rådande maktförhållanden. Metoden avser därför att avtäcka dessa strukturer. Detta sker genom analys av texter på tre nivåer: text, diskursiv praktik samt social praktik.Utifrån vår analys menar vi därför att användarkommentarerna använder sig av en kultursyn från globaliseringsparadigmet clash of civilizations i kombination med ett orientalistiskt synsätt, för att konstruera ett imaginärt nationellt identitetsideal. Genom att producera de binära oppositionerna 'vi svenskar' och 'de Andra' möjliggörs en identifikation i negation till 'de Andras' tillskrivna och oönskade egenskaper. Genus fyller vidare en tveeggad roll i denna konstruktion. Å ena sidan gestaltas kvinnor enbart som objekt för kvinnosyn: 'vår' jämställdhet och 'våra' goda jämställda män i konstrast mot 'Andras' förlegade och förtryckande kvinnosyn. 'Deras' kvinnosyn riskerar även att gå ut över 'våra' kvinnor och placera dem under samma förtryck som 'Andra' kvinnor upplever. Å andra sidan möjliggörs genuskonstruktionen av mannen som nationens beskyddare, där kvinnor 'är' nationen medan män 'gör' nationen. Mannen framställs här som det aktiva subjektet, vars ansvar är att beskydda nationen från såväl inre som yttre hot. Vidare menar vi att det finns ett tydligt maskulinitetsideal, där jämställdhet utgör den främsta markören för 'svenska män’ samtidigt som artiklar och användarkommentarer etablerar en negation av ‘de ojämställda Andra’, där män från ‘Andra’ kulturer anses representera en patriarkal och förtryckande struktur.

Syftet med den här masteruppsatsen är att förstå nyhetsdiskurser i public service och invandringskritiska alternativmedier i Sverige. Uppsatsen fokuserar på hur de fyra största politiska partierna behandlar invandringsfrågan månaden före det riksdagsvalet 2018. Uppsatsen syftar mot att förstå skillnader och likheter i diskursiva praktiker om invandringsfrågan i två public service medier (Sveriges Television och Sveriges Radio) samt två invandringskritiska alternativmedier (Fria Tider och Nyheter Idag), och för att undersöka hur detta kan kopplas till minskat förtroende i traditionella medier.Uppsatsen grundar analysen på diskursteori av Fairclough i sammanhanhet av minskat förtroende för traditionella nyhetsmedier. För analys av resultaten används gestaltningteorin och dagordningsteorin, tillsammans med teorier om kommersialiserad journalistik.Metoderna som används är en kritisk diskursanalys baserad på Faircloughs tredimensionella modell, tillsammans med en retorisk analys som appliceras på Faircloughs textnivå. Dessa metoder användes på tolv medietexter som handlade om samma nyhet under augusti 2018.Resultaten visade en Överlägsenhetsdiskurs, där de invandringskritiska medierna intar en roll som överlägnsa de andra deltagarna i det politiska "spelet". Jag presebterar också en erkännandediskurs för att förklara en tredimensionell modell som innehåller politiker i botten, traditionella medier på andra nivån och invandringskritiska medier på toppen. Den sista diskursen är en "Vänskaps"-diskurs där de invandringskritiska medierna intar en "vänskaplig" roll mot andra aktörer i det politiska spelet, vilket ytterligare expanderar på teorier om politisk nyhetsjournalistik som ett spel.Framtida forskning kan riktas mot att bredda analysen och inkludera flera sorters alternativa medier, utföras i andra länder eller utveckla den model jag presenterar. / The aim of this master’s thesis is to understand news discursive practices in public service and the immigration critical alternative media of Sweden. The thesis focus on how the four largest political parties addresses the topic of immigration the month before the Swedish election in 2018. The thesis aims at identifying and understanding similarities and differences in the discursive construction of immigration as a political topic in two public service media (Sveriges Television and Sveriges Radio) and two immigration critical alternative media (Fria Tider and Nyheter Idag), and to examine how this connects to the diminished trust in mainstream media.The thesis bases the analysis on discourse theory by Fairclough, and the context of distrust in traditional news media. To analyze the result, framing and agenda setting theories are used along with the theory of commercialized journalism.The methods used are a Critical Discourse Analysis based on Fairclough’s model supported by a rhetorical analysis which is applied on the text layer in Fairclough’s model. These methods are applied to a total of twelve media texts that covered the same stories during August of 2018.The results showed a superiority discourse where the immigration critical media enters a role of superior to other actors in the political “game”. I also present an acknowledgement discourse to support a three-level model, which consists of politics at the bottom, the mainstream media on the second level, and the alternative media on the top. The final discourse is the “Friendship” discourse where immigration critical media takes on a “friendship” role towards other actors in the political game, to further expand upon political journalism as a game.Future research could be aimed at widening the analysis to cover other forms of alternative media, be placed in other countries, or develop the model I propose.