Denna studie har undersökt vilken typ av nyhetsmaterial som svenska medier publicerar på Facebook, samt hur publiken svarar på innehållet genom likes och delningar. Syftet med studien har varit att ta reda på om den traditionella nyhetsvärderingen speglas på Facebook, och i så fall om publikens likes- och delningsvärderingar samstämmer med mediernas nyhetsvärdering. Materialet som undersökts i denna studie har bestått av det totala antalet publiceringar under en veckas tid på Aftonbladets, Dagens Nyheters och SVT Nyheters Facebooksidor. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in över vilka nyhetsämnen som varit mest frekventa på Facebook, samt över hur publiken valt att interagera på innehållet genom likes och delningar.     Resultatet visar att den traditionella nyhetsvärderingen speglas i Dagens Nyheters och SVT Nyheters rapportering på Facebook, medan Aftonbladets nyhetsvärdering följer de digitala nyhetsvärderingskriterierna. Publikens like- och delningsmönster beror till stor del av nyhetsmediet.

Uppsatsen består av en kvantitativ studie med sociala medier i fokus. Studien handlar om hur redaktionerna; Aftonbladet, Dagens Nyheter samt SVT nyheter, använder sig av sociala medier som en redaktion. Genom att studera sättet redaktionerna publicerar sitt innehåll och hur det uppmanar till interaktion och reaktioner på sina sociala medier. Samt även om innehållet i inläggen är “marknadsföring” kontra “eget innehåll”.    För att kunna utföra studiens används en kvantitativ innehållsanalys för att kunna se hur samtliga redaktioner använder sig av sociala medier när det kommer till publicering av deras artiklar och material. Efter datainsamlingen, sammanställde vi studiens resultat i form av statistik och diagram som sammanfattar datainsamlingens resultat.    Resultatet visar att samtliga redaktioner använder sig av de social medierna men i olika utsträckningar. Något resultatet tydligt visade var hur redaktionerna uppmanade till interaktion på samtliga av deras sociala medier i väldigt låg utsträckning, det gällde alla redaktioner, inklusive då SVT Nyheter vilket förvånade oss mest. Datainsamlingen visade även följarna och läsarnas påverkan när det kommer till sociala medier och vad som får flest reaktioner och interaktioner, utan redaktionernas uppmaning eller agenda.

I rapporten jämförs nyhetsrapporteringen på SVT nyheters webbsida och Instagram för att sekonsekvenserna av dess skillnader och likheter i relation till medieteknologins utveckling.Undersökningens material är en intervju, statistik i form av frekvens av nyhetsuppdateringarsamt en jämförande fallstudie där två nyheter som publicerats på båda plattformarna analyserasutifrån läsbarhetsindex och visuell textanalys. Resultatet visar att SVT nyheters redaktionellaarbete anpassats till medieteknologins utveckling genom att bland annat ha en redaktionsgruppmed ansvar för sociala medier. Nyheterna publiceras med skillnad i innehåll på plattformarnaoch anledningen framkommer dels som redaktionens avsikter, dels som Instagrams möjlighettill interaktion. Slutsatserna är att redaktionens anpassning till medieteknologins utvecklingbidrar till att verksamheten förblir aktuell i det digitaliserade samhället. Skillnaden inyhetsinnehåll på plattformarna beror på publikens önskemål samt skillnaden i hur nyheternarapporteras och ligger främst i språkhandlingarna där nyheterna på Instagram erbjuder vidareinformation som finns i artiklarna på webbsidan. Sammanfattningsvis fungerar webbsidan somhuvudsaklig nyhetsförmedlare genom sitt varierade nyhetsinnehåll, medan Instagram främstrapporterar om publikönskade nyheter. Skillnaden utgör även plattformarnas samspel.

This study aims to examine the presence of the Swedish news agency SVT Nyheter on the social media platform TikTok. The platform is relatively new and was not originally designed for news but with time more and more news agencies have started to share their content on TikTok. SVT Nyheter has been active on the platform since November 2022. This study examines all of SVT Nyheters posts since their first one on November 18 2022 to November 18 2023. Previous research on TikTok, and specifically news on TikTok, has mainly looked at a numerous amount of news agencies. The research has shown that many of the news agencies adapts to the logic of TikTok and that working with storytelling on TikTok can foster creativity. This study uses a quantitative content analysis to establish what kind of news SVT Nyheter publishes on TikTok, how they work with the logic of TikTok and how their publishing on TikTok has changed over time, from November 2022 to November 2023. The material consists of 571 TikToks posted by SVT Nyheter. To help interpret the findings the study used theories on media logic and social media logic, the agenda-setting theory as well as theories on news values. The result of this research shows that SVT Nyheter mainly publishes soft news and the top subject of their news is “lifestyle” as well as “crime”. Furthermore the study found that SVT Nyheter in many ways adapted to the logic of TikTok in terms of using subtitles and music in a majority of the videos as well as keeping their videos short. Findings that contradict that SVT Nyheter worked in line with the logic of TikTok is that they did not ask related questions to their audience to try and engage comments, likes or shares. Regarding how their publishing has changed over time the study found that they were relatively consistent in number of videos per month and the most common subjects of news were unchanging. However the study showed that the usage of music decreased over the year, as did the number of hard news.

No description available.

The aim of this study was to find out how the war in Afghanistan is framed both in national and international context. This was conducted by comparing the national tv channel TOLOnews from Afghanistan with the international tv channel SVT Nyheter from Sweden. A qualitative text analysis as well as a semiotic photo analysis were implemented on four news articles and two photos from each channel respectively. Framing theory, agenda setting, and news values provided the theoretical background to be able to carry out the study. The significant findings of the study show that SVT Nyheter uses various secondary foreign sources for their articles in comparison to TOLOnews which uses only first-hand sources as can be expected of international and national tv channels. Furthermore, SVT Nyheter concentrates mostly on facts such as the number of people killed in attacks whereas TOLOnews concentrates more on the personal stories of the local people affected by the attacks. Finally, the study discusses what could be the underlying reasons of the findings of the study and thereby the differences of the framing of the war in Afghanistan by the two tv channels.

This study analyzed how mass media portrays specific groups of actors involved in burnings of the quran, more precisely, burners of the quran and demonstrators opposed to it. The study has compiled 18 digitally published news articles derived from four different news agencies. By using critical discourse analysis as a theoretical and methodological framework, the study has applied the three-dimensional model developed by Norman Fairclough to examine the empirical findings. Conducted analysis of the news articles resulted in the identification of three prevalent themes also referred to as discourses. Identified themes were as follows: “The normalization of violent riots”, “Collective culpability of demonstrators”, “The quranburners as victims and the process of victimization of the quranburners” Furthermore, an analysis of the identified themes was conducted. The mentioned themes were further analyzed with textual tools as provided by Fairclough, as well as two sociological theories as necessitated by Fairclough’s theory of critical discourse analysis. The theory of stigmatization and labeling theory were applied. The empirical findings suggest that violent riots are depicted as inevitable consequences, thus undergoing a process of normalization. Furthermore, the protesters present during the manifestations are generalized into specific social groups such as muslims or arabs. Burners of the quran were on the contrary depicted as victims in a vulnerable position. Lastly, a discussion is held regarding the possible repercussions the discourses may have on a societal level and their potential impact on the field of social work. / Denna studie analyserade hur massmedia porträtterar en specifik grupp av aktörer som är involverade i koranbränningar, nämligen, koranbrännare och demonstranter utifrån en kritisk diskursanalys. Studien har sammanställt 18 digitalt publicerade nyhetsartiklar från fyra olika nyhetsbyråer. Genom att använda kritisk diskursanalys som ett teoretiskt och metodiskt ramverk har studien tillämpat den tredimensionella modellen utvecklad av Norman Fairclough för att undersöka de empiriska resultaten av materialet. Genomförd analys av nyhetsartiklarna resulterade i identifierandet av tre förekommande teman, även refererade till som diskurser. Temana är följande: "Normaliseringen av våldsamma upplopp", "kollektiv skuldbeläggning av demonstranter", "Koranbrännarna som offer och viktimiseringsprocessen av koranbrännarna". Slutligen förs en analys av samtliga temana, nämligen "kampen mellan olika diskurser – hegemoni kontra antagonism". De nämnda temana analyserades vidare med diskursiva verktyg som tillhandahålls av Faircloughs tredimensionella modell och två sociologiska teorier som nödvändiggjordes av Faircloughs teori om kritisk diskursanalys, nämligen stigmatiseringsteorin och stämplingsteorin. Det empiriska resultatet tyder på att våldsamma upplopp framställs som oundvikliga konsekvenser och genomgår därmed en normaliseringsprocess. Vidare generaliseras demonstranterna under manifestationerna till specifika sociala grupper som muslimer eller araber. Koranbrännarna avbildades i kontrast som offer i en utsatt position. Slutligen diskuteras de möjliga konsekvenserna diskurserna kan få på samhällsnivå och deras potentiella inverkan på det sociala arbetets domän.