Abstract Detta är en studie av sex svensklärares syn på litterär kanon och dess plats i svensk skola och svenskundervisning. Litterär kanon är en samling texter som anses ha en särställning i litteraturhistorien, och kunna sammanfatta en viss kultur eller skrifttradition. Begreppet har skapat viss debatt inom litteraturvetenskapen och samhället i övrigt. Bland annat kritiseras kanonskrivning för att vara alltför ensidig och visa upp en viss sorts författarskap, exempelvis manliga. Förslag har lagts i olika sammanhang om införandet av en litterär kanon i Sverige. Även det har skapat debatt. Denna studie visar bland annat att lärarna är mer positiva till en litterär kanon för den del av undervisningen där litteraturens historia behandlas, men mindre positiva till litterär kanon för den del av undervisningen där eleverna läser och arbetar med böcker. Den visar även att lärarna förhåller sig till en litterär kanon som finns i de läromedel som används, även om detta inte är någon fastställd sådan. Vidare visar studien att lärarna tror mer på svenskämnets möjligheter att påverka vad som anses höra till litterär kanon, än på den enskilde lärarens möjligheter till detta. / Abstract This is a study of the views of six teachers on literary canon used in Swedish schools and Swedish language education. The literary canon is defined as a collection of texts which are regarded as exceptional in literary history, and regarded as the core of a certain culture or literary tradition. The concept has been discussed within comparative literature and in the rest of society. For example, literary canon has been criticized for being too one-sided and for only showing certain types of authors, for example men. It has been suggested that a literary canon should be implemented in Sweden. This has also created a debate. This study shows that the interviewed teachers are more positive towards a literary canon for teaching the history of literature, but that they are less positive towards literary canon when it comes to reading and working with books in school. The study also shows that the teachers relate to a literary canon that is in the educational material, though this is not official in any way. Furthermore, the study shows that the teachers think that the Swedish language education has a greater impact on what is seen as literary canon in society, than the teachers of language education have.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lärares attityder gällande litteraturkanon och lärares didaktiska synsätt och uppfattningar gällande litteratur. Och om dessa attityder påverkar undervisning och litteratururval. Frågeställningarna har varit: 1. Hur motiverar lärare sina litteratururval till undervisning? 2. Hur resonerar lärare didaktiskt kring litteratur i skolan? 3. Går det att urskilja ett samband mellan didaktiska synsätt och synsätt på litteraturkanon? Metoden som används i studien är kvalitativa samtalsintervjuer med fyra verksamma svensklärare på gymnasienivå. Resultatet visar att lärarna är eniga om att läsning är viktig men att utrymmet för läsning har minskat. De menar att det som påverkar deras litteratururval mest är vad som finns att tillgå på skolan och de ekonomiska aspekterna rörande det. Dessutom påverkas de av styrdokument och kursmål. Lärarna har olika synsätt på svenskämnet och att de strävar åt ena eller andra hållet utifrån tre konstruktioner av svenskämnet som Malmgren och Molloy formulerat och diskuterat. En av lärarna menar dock att hennes undervisning är en kombination av de olika konstruktionerna. Lärarna i studien menar att svenskämnet mer och mer kommit att bli ett färdighetsämne än något annat och att kulturarv och erfarenhetspedagogik får stå tillbaka. Endast en av lärarna är negativt inställd till kanon men gemensamt är att lärarna anser att det finns en outtalad litteraturkanon i Sverige som de påverkas av. En större studie utifrån denna med en bredare undersökningsgrupp skulle kunna ge ett tydligare resultat med högre reliabilitet. Det skulle även vara intressant att kombinera denna studie med en undersökning av elevers uppfattning om litteratur, litteratururval och litteraturkanon för att få en mer övergripande bild av situationen med läsning hos Sveriges unga.

Studien syftar till att belysa läraruppfattningar om läskanon och digitalisering av skönlitteratur i den egna undervisningen, samt vad lärarna uppfattar som litteraturundervisningens primära mål. Studiens teoretiska utgångspunkter är Appleyards litterära socialisationsteori (1991) och Vygotskijs sociokulturella perspektiv (1978), med fokus på Vygotkijs medierande verktyg. Studiens data baseras på en fokusgruppintervju och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Urvalet består av fyra lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Datan analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna arbetar med en oskriven kanon som underlättar lärarnas arbete som traditionsbärare, samtidigt som de förhåller sig kritiskt till den existerande kanon. Resultatet visar att en nationell kanon inte skulle vara inkluderande, och således gå emot skolans arbete för an likvärdig utbildning. Resultaten visar att lärarna är positiva till en digitalisering av litteraturen men inte en övergång till litteraturundervisning som helt baseras på digital teknik. Detta överensstämmer med forskning som säger att en användning av varierande format för läsning påverkar hågkomsten av texten positivt. Resultatet gällande litteraturundervisningens primära mål visar på att lärare strävar efter att bygga en läslust och läsintresse. I resultatdiskussionen diskuteras bevarandet av en litterär kanon i förhållande till lärarnas syn på digitalisering och litteraturundervisningens primära mål.

Vårt examensarbete handlar om valet av skönlitteratur inom svenskämnet och syftet med denna läsning i skolan. Uppsatsen består av två undersökningar. Dels har vi utfört en kritisk närläsning av den kanondebatt som följde av Folkpartiets förslag och som fördes i framför allt dagstidningar under sommaren och hösten 2006. Dels har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med svensklärare verksamma i grundskolans senare år. För att kunna placera in de åsikter och argument som vi har utvunnit ur undersökningarna i en klargörande kontext har vi skapat ett schema som baseras på två av Lars-Göran Malmgrens tre svenskämneskonceptioner. Vårt viktigaste resultat är att kanonförespråkarna i debatten kan placeras in under konceptionen ”Svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne” och att debattens kanonmotståndare och de svensklärare vi intervjuat hör hemma under konceptionen ”Svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne”. En viktig slutsats är att kanonmotståndarnas och svensklärarnas argument ligger i linje med moderna teorier inom litteraturvetenskap, litteraturpedagogik och kunskapsteori, medan detta inte kan sägas om kanonförespråkarnas resonemang.

No description available.

Sveriges kanondebatt har tagit ny fart efter att Tidöpartierna gått ut med att de vill introducera en svensk kulturkanon som ska användas i skolan. En kulturkanon som inkluderar litteratur kan vara användbart för lärare i sin planering av undervisningsmomentet litteraturhistoria då skolans centrala styrdokument inte bidrar med tillräcklig information. Tidigare forskning visar däremot på att lärare är splittrade mellan att föredra strukturen som en fastställd kanon ger och friheten utan en. Utan en fastställd kanon kan lärare fortfarande söka sig till läroböcker i sin planering av undervisning. Denna uppsats utreder ifall de svenska läroböckerna ämnade för kursen Svenska 2 på gymnasiet redan framställer en kanon. Metoden uppsatsen använder sig av är innehållsanalys för att ta fram vilka författare som inkluderas i svenska läroböcker. En anpassning av Niklas Ammerts analysmodell för framställning av innehåll i läroböcker används för att analysera de framtagna författarna. Resultatet av analyserna visar att svenska läroböcker förmedlar en skönlitterär kanon inom litteraturhistoria som innehåller en övervägande andel män och är eurocentrerad. Av de svenska författarna som inkluderas i denna kanon kan man däremot dra slutsatsen att det råder jämställdhet mellan könen.