Syftet med denna studie har varit att utveckla mina kunskaper som illustratör och hitta tekniker och arbetssätt som underlättar arbetet med att skapa bilder till mitt barnboksprojekt. Jag har intervjuat Ilon Wikland som har bidragit med sina erfarenheter gällande illustrationsarbetet. Hon gav mig en inblick i hur hon tänker omkring sitt arbete med att illustrera bilder till barnböcker, vilket gav mig nya infallsvinklar.  Denna undersökning visar också att texten har stor betydelse för bildskapandet och att det är viktigt för illustratören att författaren kan berätta i bilder. Denna undersökning har även bidragit till att jag hittat arbetssätt och teknik som underlättar arbetet med barnboksprojektet. Dessa erfarenheter har jag således använt mig av i den visuella gestaltningen. Digitala redskap såsom ritplatta och Photoshop har förenklat arbetet med att korrigera och färglägga bilderna. Den digitala tekniken ersätter dock inte skissandet, vilket fortfarande fungerar bäst med blyerts och tuschpenna.

No description available.

The purpose of this study is to investigate what the picture book's paratext tells us. The study focuses on aspects such as whether the cover and the story match, and whether the paratext text gives a true and fair view of the contents of the picture book. The study also includes a gender aspect that highlights whether the paratext is different depending on whether it is a male or female illustrator, and a time aspect based on differences in paratexts depending on the year of publication. The method used to carry out the study is a text and image analysis of ten different picture books for children.The survey shows that the picture book's paratext informs the reader about the action in the picture book as well as how the book of the picture book and the story have been related to each other. The survey also shows that the text of the picture book differs depending on the year in which it is published. / Syftet med denna studie är att undersöka vad bilderbokens paratext berättar. Undersökningen fokuserar på aspekter som om omslag och handling stämmer överens och om paratexten ger en rättvisande bild av bilderbokens innehåll. Studien innefattar även en genusaspekt som belyser huruvida paratexten skiljer sig beroende på om det är en manlig eller kvinnlig illustratör, samt en tidsaspekt utifrån skillnader i paratexter beroende på utgivningsår. Metoden som har använts för att genomföra studien är en text- och bildanalys av tio olika bilderböcker för barn.Resultatet av undersökningen visar att bilderbokens paratext informerar läsaren om handlingen i bilderboken samt hur bilderbokens paratext och handling har förhållit sig till varandra. Undersökningen visar också att bilderbokens paratext skiljer sig beroende på under vilket år den är utgiven.

Many people believe that the analogue picture book is a dying media due to the increase of digital media. Contrary to popular belief, the publishing of children’s book in Sweden is continually increasing, which makes mapping the field quite significant. But to regulate the creation of a children’s picture book is problematic, because one does not want to impede the personal style of the writer or the illustrator of the children’s book. If the children’s book creator has an understanding of how to better communicate with children, the children’s book might have a grater impact on the child. Little research has been performed on what one should think about when creating a children’s book, which makes this study highly relevant. My approach to the problem was to make a literature review over preceding research and to test the different directives, by creating an original children’s picture book and then testing the book, and thereby the directives, on the targeted audience. Consequently the picture book and the associated data gathered, suggest 20 design guidelines for picture books for children between 3 and 6 years. Each subcategory, of the guidelines suggested, should be investigated to confirm validity and reliability. / Att digitala medier tar allt större plats i människors liv har lett till att många tror att den analoga barnboken är ett utdöende medium. Dock har utgivningen av analoga barnböcker ökat i Sverige de senaste åren, vilket indikerar motsatsen. Detta gör att en kartläggning av ämnesområdet både blir relevant och angeläget. Däremot är det problematiskt att ta fram riktlinjer för bilderboken då riktlinjerna inte bör hämma barnbokskapares personliga stil, utan snarare underlätta för dem. Min tro är att om barnboksskapare vet hur de på bästa sätt kan kommunicera med barn, kan barnboken göra ett djupare intryck på barnet. Det finns inte mycket forskning om vad man som barnboksförfattare eller illustratör bör tänka på vid skapandet av en barnbok, vilket gör denna studie betydelsefull. Studien genomfördes genom att jag gjorde en litteraturgenomgång av tidigare forskning samt testade de teorier som forskningen föreslår genom att använda mig av dem vid skapandet av en egen bilderbok. Därefter testade jag bilderboken på målgruppen för att se om bilderboken var barnanpassad. Min undersökning resulterade i 20 designriktlinjer för skapandet av en bilderbok för barn mellan 3 och 6 år. Riktlinjerna är indelade i tre underkategorier: format och layout, bilduppbyggnad och text. Den praktiska delen av mitt arbete är en bilderbok som bygger på dessa riktlinjer. Min förhoppning är att genom att följa dessa designriktlinjer blir barnboksskapare mer medvetna om hur deras barnbok bättre kan kommunicera med barn.