I denna uppsats undersöks intersektionalitet och normer i Anne Franks dagbok (2016). Syftet är att synliggöra hur de intersektionella kategorierna samverkar och förhåller sig till varandra, samt hur genren dagbok påverkade kategorierna och normer i dagboken. Det undersöktes också om normer påverkade Anne Franks dagboksskrivande och i så fall till vilken grad och vilken betydelse normer har i dagboken. Normer är oskrivna regler som är skapade av samhället och är koppade till olika föreställningar om bland annat kultur, religion och genus. Textanalysen gjordes genom användningen av en kvalitativ intersektionell textanalys där detundersöktes vilka kategorier som går att finna i dagboken och om de korsade varandra, och hur de i så fall samverkade. Resultatet i den litterära analysen visar vilka maktordningar som förekommer i Anne Franksdagbok (2016) och hur de är kopplade till etnicitet, ålder, genus och sexualitet, samt klass. Flera av kategorierna är implicita på grund av att Anne var en ung judisk flicka som fick genomlida många orättvisor då de är kopplade till de inre och yttre egenskaper som Anne besatt. Resultatet visar också hur de samverkar och förstärker varandra och att de är samspelta i texten. Dagboken synliggör att det finns maktrelationer där Anne beskrev hur dessa påverkade hennes liv i gömstället, både före och under andra världskriget. Eftersom maktrelationer skapar orättvisor och ojämlikhet i samhället genom att kategorisera folk i över- och underordnade positioner kan de förändras om de synliggörs. Genom medvetenhet kan diskriminering minska eller upphöra. Resultatet visade också att normer påverkade Annes dagboksskrivande även om de var i relation till hennes självreflektioner. Normer är oskrivna regler som styr upp etiska dilemman men som inte leder till något straff för normbrytaren. De styr människors handlanden och attityder gent emot varandra. Intersektionalitet vilar på normer som är skapade av samhället. / Litteraturvetenskap / svenska

Det självständiga arbetet analyserar tillkommande och bortfall från originalboken AnneFranks dagbok (1982) av Anne Frank till serieboken Anne Franks dagbok (2020) av AriFolman. Syftet med analysen är att undersöka om en seriebok kan användas för att nå målenkopplade till läsning i ämnet svenska. Detta är en kvalitativ studie som utgår från enkomparativ analysmetod och en ikonografisk bildanalysmetod. Analysen bygger på valdadelar ur de båda versionerna av Anne Franks dagbok och tidigare forskning. Ur analysenframkommer det att en seriebok kan användas i undervisning om valet är noggrant övervägtav läraren.