Uppsatsen analyserar två barndeckare. Den första boken som analyseras, Astrid Lindgrens Mästerdetektiven Blomkvist (2002; originalutgåva 1946) var en av de första svenska böckerna inom genren barndeckare. Den andra boken som analyseras är Martin Widmarks Diamantmysteriet (2002) som är den första delen i en idag mycket populär barndeckarserie. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader samt intertextuella relationer som finns mellan verken. Analysen görs först utifrån en narrativ studie av de båda verken. Därefter görs en komparativ analys mellan verken. Analysen lyfter några likheter, olikheter och intertextuella relationer som finns mellan verken, samt hur man som lärare kan använda de litterära verken i sin undervisning.

No description available.

Diss. Linköping : Univ., 2004. / År 2005 tilldelat nummer i serien Linköping studies in arts and science.

This essay aims to examinate how the dead woman is described in three swedish crime fiction- novels. The novels included in my study is Stieg Larsson ́s Män som hatar kvinnor, Mons Kallentoft ́s Den femte årstiden and Lars Kepler ́s Stalker. The purpose of this study is to examine these questions: how is the dead woman described, how does the woman relate to prevailing norms in a sex-normative context, who is the dead woman based on socio-cultural identity and how can the killer ́s identity be understood in relation to the victim? Inspired by Judith Butler ́s performativity theory I assume a gender constructivist perspective, that gender is a social construction. I am also inspired of Maria Nikolajeva ́s gender role schedule, which shows what characteristics women are most often attributed in literature. I also add my own properties to the schedule. Thus, the result shows that the dead woman fulfills all conventional female standards. The dead woman is, based on the material, either an unwanted woman or an desired woman. The unwanted woman is subjected to sexual violence, something that the desired woman avoids. When the women are dead, they still meet conventional standards even though their bodies are completely destroyed by their perpetrators. The identity of the murderers can be understood from socio-cultural status and their motives. / Denna uppsats undersöker hur den döda kvinnan beskrivs i tre svenska deckare: Stieg Larssons Män som hatar kvinnor, Mons Kallentofts Den femte årstiden och Lars Keplers Stalker. Syftet med uppsatsen är att besvara dessa frågor: hur beskrivs den kvinna som ska dödas och som sedan dör, hur relaterar kvinnorna som ska dödas och sedan dör till rådande kvinnliga normer i en könsnormativ kontext, vem är den döda kvinnan och hur kan mördarens identitet förstås i relation till offret? För att besvara dessa frågor utgår jag från att kön är en social konstruktion och Judith Butlers performativitetsteori. Dessutom används Maria Nikolajevas könsrollsschema för hur kvinnor oftast skildras i litteratur. Resultatet visar att den döda kvinnan går att dela upp i två kategorier; den önskade kvinnan och den oönskade kvinnan. Båda kategorier av kvinnor relaterar till rådande kvinnliga normer. Den oönskade kvinnan har ingen plats i samhället, lever ensam och utsätts för sexuellt våld innan hon mördas. Den önskade kvinnan fyller en funktion i samhället, saknas av någon när hon dör och utsätts inte för sexuellt våld innan hon mördas. Den döda kvinnan uppfyller alla kvinnliga normer utifrån Nikolajevas schema, oavsett vilken kategori hon tillhör. Mördarnas identiteter går att förstå utifrån socioekonomisk status samt val av offer.