Syftet i föreliggande uppsats är att undersöka hur tre kvinnliga detektiver i tre samtida kriminalromaner gestaltas utifrån ett intersektionellt perspektiv och ett genusperspektiv. Vid analysen använde jag mig av Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris samt Nina Lykkes intersektionalitetsbegrepp. Jag använde mig även av Maria Nikolajevas schema över hur manligt och kvinnligt gestaltas inom litteraturen. Utifrån analysen kan det konstateras att samtliga av de undersökta kvinnliga detektiverna till viss del eller helt bröt mot de typiska skildringarna i Nikolajevas schema, vilket går i linje med den tidigare forskningen inom området. Det framkommer även att det är fler faktorer än kön som är av betydelse för detektiverna och deras maktpositioner, både inom arbete och privatliv. Vidare problematiserar jag de framkomna resultaten i analysen ur ett genreteoretiskt perspektiv, för att i förlängningen även diskutera och argumentera för kriminallitteraturens plats i skolan.

No description available.

No description available.

The aim of this Master’s thesis is to examine the image of the man in Swedish crime fiction. Gender theory based uponRobert W. Connell theoretical framework which discusses masculinities in plural is used. The method used is idea analysis and my supply for analyse is constructed on thebasis of Connell’s four ideal types regarding masculinity.The material in the investigation comprises of five novels published in Sweden 2007.The investigation reveals the complexity in forming masculinities; traditional male values remain mostly intact, but at the same time men must deal with emotions andrelations with women in a world where the male norm often is questioned. Men with softer values seem to produce a more stable form of masculinity, more receptive of change. Men with harder values are more prone to be unsure of themselves in general. The male body, as a function of masculinity, is furthermore hardly noticeable. The resultsdistinguishes from earlier research were the homosocial relations appeared as an important component in the formation of different masculine identities. / Program: Bibliotekarie

<p>I den här uppsatsen visas hur kriminalromanen har gått från att följa de traditionella kriminalgenrernas regler och konventioner till att bryta och modifiera dem. I denna nya typ av kriminalroman som jag kallar ”Den moderna kriminalromanen” hittar man ofta inslag av flera olika kriminalgenrer och nya inslag som skapar en hybridroman som inte kan definieras till en specifik kriminalgenre.</p><p>                             I teoridelen går jag igenom de traditionella kriminalgenrernas historik och kriterier samt visar på nya influenser, trender och element som är typiska för den moderna kriminalromanen. I analysdelen analyseras Stieg Larssons Millenniumserie, som jag anser är ett typexempel för den moderna kriminalromanen, för att se om recensenternas beskrivning av romanernas genre stämmer. Romanerna analyseras både utifrån traditionella kriminalgenrer och moderna influenser.</p><p>                             Uppsatsen visar att traditionella kriminalgenrer finns representerade i respektive roman men utöver dessa finns även andra kriminalgenrer och moderna influenser/trender representerade vilket gör att det blir svårt att definiera de enskilda romanerna som tillhörande en specifik kriminalgenre. Slutsatsen är att Stieg Larssons Millenniumserie är ett typexempel på en ”modern” kriminalroman.</p> / <p>In this essay I show that new crime fiction have moved from following a single crime fiction genre to a mix of different crime fiction genres together with influences from TV-series, drama series, action movies, et cetera that traditionally are estranged from crime fiction. To show this I analyzed Stieg Larsson’s Millennium trilogy to see if each book is written like a single traditional crime fiction genre or if they are a mix of several crime fiction genres and other influences. My conclusion is that the trilogy is an example of what I call a “Modern” Crime fiction trilogy since the books in it can´t be categorized in to one single crime fiction genre but are a mix of several genres as well as other influences.</p>

I den här uppsatsen visas hur kriminalromanen har gått från att följa de traditionella kriminalgenrernas regler och konventioner till att bryta och modifiera dem. I denna nya typ av kriminalroman som jag kallar ”Den moderna kriminalromanen” hittar man ofta inslag av flera olika kriminalgenrer och nya inslag som skapar en hybridroman som inte kan definieras till en specifik kriminalgenre.                              I teoridelen går jag igenom de traditionella kriminalgenrernas historik och kriterier samt visar på nya influenser, trender och element som är typiska för den moderna kriminalromanen. I analysdelen analyseras Stieg Larssons Millenniumserie, som jag anser är ett typexempel för den moderna kriminalromanen, för att se om recensenternas beskrivning av romanernas genre stämmer. Romanerna analyseras både utifrån traditionella kriminalgenrer och moderna influenser.                              Uppsatsen visar att traditionella kriminalgenrer finns representerade i respektive roman men utöver dessa finns även andra kriminalgenrer och moderna influenser/trender representerade vilket gör att det blir svårt att definiera de enskilda romanerna som tillhörande en specifik kriminalgenre. Slutsatsen är att Stieg Larssons Millenniumserie är ett typexempel på en ”modern” kriminalroman. / In this essay I show that new crime fiction have moved from following a single crime fiction genre to a mix of different crime fiction genres together with influences from TV-series, drama series, action movies, et cetera that traditionally are estranged from crime fiction. To show this I analyzed Stieg Larsson’s Millennium trilogy to see if each book is written like a single traditional crime fiction genre or if they are a mix of several crime fiction genres and other influences. My conclusion is that the trilogy is an example of what I call a “Modern” Crime fiction trilogy since the books in it can´t be categorized in to one single crime fiction genre but are a mix of several genres as well as other influences.

The purpose of this bachelor thesis is to study the discourse regarding the traditionalperception of libraries and how it’s portrayed in the most popular literary genre inSweden – crime fiction. The purpose of the study is also to examine how thedescriptions of the library as a traditional place contributes to enforcement of thetraditional library discourse in society.The study is done by using Winther Jørgensen och Phillips interpretation of ErnestoLaclau’s and Chantal Mouffe’s discourse analysis and discourse theory. Accordingto the theory, the world is structured by our language which affects different socialphenomena. These phenomena generate through language multiple perspectives ofthe reality that are created by discourse. Using this theory, as well as methodologicalstarting point, four nodal points were found that signifies the traditional librarydiscourse, The aged library, The book-oriented library, The quiet library and Therestricted library. The nodal points show in which ways the traditional librarydiscourse are most commonly portrayed, as well as what other signs or concepts arebeing used to describe the nodal points. Examples of these other signs, structured bythe nodal points, are dusty, valuable, deserted and selective.My findings show that the traditional library discourse is frequently recurring in thecrime fiction that I studied. The library is being portrayed as an aged, dusty andhistorical place where books are considered valuable. When entering the library,visitors should keep quiet and respect that there might be an inner circle ofindividuals who are considered more important than others while at the library. Thetraditional perception of libraries does however not necessarily seem to be negativein the eyes of fictional, nor ’real’ visitors. The frequently portrayed traditionallibrary discourse in crime fiction may contribute to the fact that it’s a common way,among visitors, of perceiving libraries in real life. This is in itself not an issue, butsince librarians and other library staff often view the library in a more complex way,this might create some difficulties amongst staff and visitors regarding what alibrary should be.

No description available.