<p>The reason for this essay is to investigate if productplacement will replace the traditionall advertising on TV.</p>

The reason for this essay is to investigate if productplacement will replace the traditionall advertising on TV.

No description available.

Föreliggande studie syftade till att bidra med kunskap till det pedagogiska fältet om barns övergångar från Reggio Emilia- och Montessoriförskolor till förskoleklass som bedriver traditionell pedagogisk undervisning. Detta genom att undersöka vad förskoleklasslärare har för uppfattningar dels om arbetet med barn från dessa pedagogiker och dels vilka spår från pedagogikerna som går att se hos barnen. Undersökningen gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där utgångspunkten är att barnet formas av sina tidigare erfarenheter och lär utifrån de sociala sammanhang det ingår i. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sju förskoleklasslärare från olika skolor i varierande miljöer och socioekonomiska förutsättningar. Med en fenomenografisk ansats låg fokus på de variationer av uppfattningar som fanns bland respondenterna, och utifrån dessa varierande uppfattningar kategoriserades materialet och bearbetades med tematisk analys. Resultaten tydde på skilda uppfattningar mellan förskoleklasslärarna om de upplever skillnad att ta emot och arbeta med barn från Reggio Emilia- och Montessoriförskolor, på vilket sätt de uppfattar att det är skillnad samt huruvida problematiskt eller oproblematiskt det är. Det skilde sig också huruvida intervjupersonerna uppfattar spår av pedagogikerna hos barnen, och de som uppfattade spår kunde se det i följande tre områden: 1. Kunskap, färdigheter och vanor av lärande, 2. Fostran och vanor av verksamhetsform, 3. Personlighet och tänkande. I diskussionen lyftes de viktigaste resultaten som framkommit i studien och ställdes i relation till tidigare forskning, allt utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med slutsatser om pedagogiska implikationer.

Sammanfattning/ Abstract Syftet med det här examensarbetet och undersökningen är att dels ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jämfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklärarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlärningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya läroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen är intervjuer med fyra matematiklärare på de två deltagande skolorna. Därtill att göra observationer i två klasser på vardera skolan. Resultatet som undersökningen har visat är att de två skolorna följer den nya läroplanen i matematikundervisningen. Matematikundervisningen ser olika ut på montessoriskolan jämfört med den traditionella skolan. Däremot har undersökningen visat att det även finns vissa likheter i undervisningen på de båda skolorna. Matematiklärarna undervisar på olika sätt i de båda pedagogikerna. Matematiklärarna följer även pedagogiken ganska noga och undervisar som de säger att de gör under intervjuerna. Ingen av de båda pedagogikerna kan ses som enbart bra eller dålig för inlärningen i matematik för elever. De två pedagogikerna har både bra och mindre bra sidor. Däremot betyder det mycket för inlärningen i matematik hur matematikläraren väljer att lägga upp sin undervisning. Att matematiklärarna varierar sin matematikundervisning utefter vad som är gångbart i pedagogiken har stor betydelse för hur bra elever lär sig matematik.

Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskningen säger om huruvida en varierad undervisning kan leda till ett större lärande för elever. Utifrån frågeställningen har såväl för- och nackdelar med läroboksbunden undervisning som laborativt arbetssätt belysts. Jag tittar på vad forskningen säger om hur en varierad undervisning skulle kunna gynna eleverna. Många har uppfattningen att läroboksbunden undervisning ses som något negativt samtidigt som laborativt arbetssätt ses som positivt. Det är därför som jag har valt att undersöka detta, genom att undersöka vad forskningen säger, för att ta reda på om det bara är negativt med läroboken och endast positivt med aborativt arbetssätt. Av den genomgångna forskningen framgår att en varierad undervisning är den bästa undervisningsformen, alltså att man arbetar med lärobok, konkret material och aktiviteter.

Bakgrund: I den nuvarande traditionella rapportering, som sker påsjuksköterskeexpeditionen, utesluts patient från att vara delaktig. Bedsiderapportering ärett tillvägagångsätt som erbjuder patienten att bli delaktig i sin vård.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter avbedsiderapportering inom slutenvården.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa studiergenomfördes. En innehållsanalys utfördes på totalt åtta artiklar, där likheter ochskillnader påträffades.Resultat: Resultatet bestod av fyra kategorier: Att bli sedd som person, Att varadelaktig i sin vård, Integritet vid bedsiderapportering och Sociala relationer vidbedsiderapportering. Överlag kunde man se att patienters erfarenheter avbedsiderapportering var god inom dessa fyra kategorier. Patienter föredrog dennarapporteringsform eftersom de blev mer delaktiga jämfört med traditionell rapportering.Ett fåtal patienter ansåg att integriteten kunde äventyras vid bedsiderapportering ochvissa av informanterna föredrog en mer passiv roll där de inte blev delaktiga vid sinrapportering.Slutsats: Jämnfört med den traditionella rapporteringen ger bedsiderapporteringenpatienterna en ökad möjlighet att vara delaktiga i sin vård. För att säkert kunna övergåhelt till bedsiderapportering anser vi att fler studier måste genomföras utifrån patientensperspektiv, då det flesta idag är gjorda utifrån sjuksköterskans perspektiv. Vi ser ävenett behov av att genomföra forskning som berör bedsiderapportering ochspråkförbistringar då patienter med ett annat modersmål ökar inom vården.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att belysa förskollärares uppfattningar angående barns anknytning i relation till föräldraaktiv- och traditionell inskolningsmodell. Studien utgår från anknytningsteorins centrala begrepp, anknytning och anknytningsperson begreppen ställs i relation till en inskolning på förskolan. Studien intar en fenomenografisk ansats och vill därmed visa förskollärares olika uppfattningar i relation till fenomenet, anknytning och vad de anser är viktigt för barns anknytning vid inskolning på förskolan. Sex förskollärare intervjuades totalt, tre arbetar med föräldraaktiv inskolningsmodell och tre arbetar med traditionell inskolningsmodell. Resultatet visar att studiens samtliga förskollärare upplever att barns anknytning är viktig att ta hänsyn till vid inskolning. Trots att förskollärarna arbetar med olika inskolningsmodeller uppfattar de att barnen känner sig trygga under sin inskolning. Resultatet visar att fem av sex av studiens förskollärare arbetar med en ansvarspedagog, tillika studiens anknytningsperson under en inskolning. Angående anknytningspersonens syfte urskilde vi ett gemensamt resultat inom vardera inskolningsmodell. Förskollärarna inom föräldraaktiv inskolning ansåg att anknytningspersonens syfte främst var att utgå från barnen medan förskollärarna inom traditionell inskolning ansåg att anknytningspersonens syfte var främst dokumentation och kontakt med vårdnadshavare. Svårigheter som framkom från förskollärarna som anknytningsperson var att personkemin inte alltid överensstämmer mellan förskollärare och barn samt en otillräcklighet i yrkesprofessionen. Denna otillräcklighet innebar att förskollärarna upplevde att de inte räckte till under en inskolning eftersom de skulle tillgodose inskolningsbarnets behov samtidigt som övriga barns behov också ska tillgodoses