No description available.

En återkommande uppgift för sjuksköterskor på en somatisk slutenvårdsavdelning är att på ett tryggt och säkert sätt lämna över information och ansvar om patienterna vid slutet av arbetspasset. Bedsiderapportering är en överrapporteringsmetod som möjliggör patientdeltagande. Fördelarna till trots, så verkar det vara en anonym företeelse på svenska vårdavdelningar. I denna litteraturöversikt var syftet att undersöka hur bedsiderapportering vid skiftbyte, inom somatisk slutenvård, påverkar patientsäkerheten. Sjuksköterskor anser att patientsekretessen är en anledning till oro, vilket inte delas av patienterna. Vid bedsiderapportering kan även säkerhetskontroll av patient genomföras. I Sverige verkar det finnas ytterst lite forskning inom området, och mer svensk forskning vore önskvärt. Överrapportering inom somatisk slutenvård är ett vanligt förekommande inslag i sjuksköterskans vardag, vilket ska vara ett tillfälle att erbjuda patientsäker vård som innebär skillnad i vårdkvalitet för den enskilde patienten. Information om överrapporteringsmetoder bör ges under sjuksköterskans yrkesförberedande utbildning, för att främja patientsäkerhet. Bedsiderapportering är en överrapporteringsmetod som involverar patienten vilket talar för en förbättrad patientsäkerhet.

Bakgrund: Delaktighet i vården innebär att patienterna har rätt till att erhålla information om vård och vårdplan. Informationen och kommunikation ska individanpassas och ska bedrivas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. God kommunikation utan missförstånd innebär patientsäker vård och säker rapportering. Det finns flera tillvägagångsätt för sjuksköterskor att rapportera vid skiftbyte, exempelvis bedsiderapportering, vilket innebär rapportering som inkluderar patienter. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors och patienters erfarenheter av bedside somrapporteringsmetod. Metod: Litteraturstudien genomfördes i enlighet med Rosén (2017) tillvägagångssätt vid en systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen utgick från databaserna Cinahl och PubMed. Efter urvalsprocessen och kvalitetsgranskningen kvarstod sju artiklar. Artiklarna granskades utifrån induktiv ansats och analysen utgick från Willman & Stoltz (2017) beskrivning av tematisk analys. Resultat: Fyra teman identifierades vilka var; patientdelaktigheten påverkades, patientsäkerheten påverkades, metoden är inte lämplig i alla situationer och förtroendet för sjuksköterskor ökade. Slutsats: Sjuksköterskors och patienters erfarenheters skildes åt. Sjuksköterskor upplevde attbedsiderapportering bidrog till ökad patientdelaktighet, medan vissa patienter ansåg att de inte inkluderades i rapporteringen. Sjuksköterskor kunde känna sig osäkra i samband med bedsiderapportering medan patienter upplevde att förtroende för sjuksköterskor ökade. Litteraturstudienvisade på att rapporteringsmetoden har styrkor och svagheter, och gav kunskap hur deras erfarenheter kan nyttjas för att utveckla rapporteringsmetoden.

Bakgrund: I den nuvarande traditionella rapportering, som sker påsjuksköterskeexpeditionen, utesluts patient från att vara delaktig. Bedsiderapportering ärett tillvägagångsätt som erbjuder patienten att bli delaktig i sin vård.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter avbedsiderapportering inom slutenvården.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa studiergenomfördes. En innehållsanalys utfördes på totalt åtta artiklar, där likheter ochskillnader påträffades.Resultat: Resultatet bestod av fyra kategorier: Att bli sedd som person, Att varadelaktig i sin vård, Integritet vid bedsiderapportering och Sociala relationer vidbedsiderapportering. Överlag kunde man se att patienters erfarenheter avbedsiderapportering var god inom dessa fyra kategorier. Patienter föredrog dennarapporteringsform eftersom de blev mer delaktiga jämfört med traditionell rapportering.Ett fåtal patienter ansåg att integriteten kunde äventyras vid bedsiderapportering ochvissa av informanterna föredrog en mer passiv roll där de inte blev delaktiga vid sinrapportering.Slutsats: Jämnfört med den traditionella rapporteringen ger bedsiderapporteringenpatienterna en ökad möjlighet att vara delaktiga i sin vård. För att säkert kunna övergåhelt till bedsiderapportering anser vi att fler studier måste genomföras utifrån patientensperspektiv, då det flesta idag är gjorda utifrån sjuksköterskans perspektiv. Vi ser ävenett behov av att genomföra forskning som berör bedsiderapportering ochspråkförbistringar då patienter med ett annat modersmål ökar inom vården.

Bakgrund: Överrapporteringen som sker inom vården har en viktig roll för omvårdnaden och behandling av patienter. Det finns olika rapporteringssätt och ett utav dessa är bedsiderapportering, som börjar bli allt vanligare inom dagens sjukvård. Brister i kommunikationen kan leda till felbehandlingar och vårdskador. Sjuksköterskor anser att rapportering som sker vid patientens säng minskar risken för missförstånd och därigenom ökar patientsäkerheten, vilken även stärks när patienterna blir involverade i sin vård.   Syfte: Studiens syfte var att ta reda på hur patienter upplevde kommunikationsverktyget bedsiderapportering (BRT) i vården.    Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa och två mixade originalartiklar.   Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudkategorier; Patienternas delaktighet, patientsäkerhet och kommunikation. De flesta patienter ansåg BRT vara en bra metod för att bli delaktiga i vården, samt för att vården skulle upplevas bättre och säkrare för patienterna. Patienterna uppgav att relationen till sjuksköterskorna var viktig och att BRT bidrog till att den personliga kontakten stärktes. De ansåg även att deras medverkan vid rapporteringen möjliggjorde att korrekt information om deras tillstånd förmedlades. Patienterna föredrog också en öppen dialog och samverkan, samt uttryckte att ett lättförståeligt språk från sjuksköterskorna främjade delaktigheten.   Slutsats: Litteraturstudiens resultat lyfter fram både många positiva och negativa åsikter om patienters upplevelser av BRT. Resultatet visar att BRT är ett stort steg i rätt riktning mot patienternas delaktighet och den personcentrerade vården. Författarna anser dock att mer forskning inom området behöver göras för att garantera att rapporteringsverktyget uppskattas av patienterna. / Background: The handover reporting in healthcare is an important part in the care and treatment of patients. There are different ways of reporting and one of those is bedside handover, this type of handover is becoming more common in today’s healthcare. Lack of communication can lead to inaccurate treatments and in some cases result in injuries due to incorrect treatment of patient. Nurses therefore consider a bedside handover by the patient’s bed to reduce the risk of misunderstanding and instead increase the patient’s safety. Has the opportunity to participate in their care.    Purpose: The purpose of this study was to find out how the patients experienced the bedside handover (BRT).   Method: The literature study was based on eight qualitative and two mixed original articles.   Result: The result is reported in three main categories; Patients participation, patient safety and communication. Most of the patients considered BRT to be a good method. It engages the patients in the treatment process and therefore creates a safer health care environment. Patients expressed that the relationship with the nurses was important and that BRT contributed to strengthening the personal contact. The patients also said that by being involved in the reporting process it was possible to correct any information about their condition that might be incorrect. Patients also preferred an open dialogue and that the nurses would use non-medical language because it makes it easier for the patient to be involved.   Conclusion: The results from the literature study highlights the patients experience of BRT, both the positive and negative opinions. It shows that BRT is a big step in the right direction towards increasing the patients involvement and the person-centered care. However, the authors believe that more research in the field is necessary to make sure that the choice of reporting is appreciated by the patients.

Bedsiderapportering innebär att överrapporteringen vid personalens skiftbyte sker inne på patientens rum, tillsammans med patienten. Patienters delaktighet i sin egen vård är av stor betydelse för att kunna uppnå en vård av god kvalitet samt för att patienten ska uppnå hälsa och välbefinnande. Dock saknas det samlad kunskap om bedsiderapportering verkligen ökar patientens delaktighet. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka patientens upplevelse av delaktighet i samband med bedsiderapportering. Vald metod var litteraturstudie och studiens resultat baseras både på kvalitativa och kvantitativa artiklar som utgår från ett patientperspektiv. Resultatet är indelat i två teman; inkluderande vårdrelation samt kommunikation och bristande kommunikation. Till respektive tema finns två till tre kategorier. I resultatet framkom det att patienter upplevde att bedsiderapportering gav möjlighet till delaktighet genom att de fick tillfälle att knyta an och skapa en mer personlig relation med vårdaren. De upplevde även att deras egna tankar och åsikter kunde bli bekräftade och ses som meningsfulla under rapporten. Flertalet patienter ansåg bedsiderapportering som positiv eftersom den möjliggjorde att en tvåvägskommunikation kunde upprätthållas, dock framkom det att rapporteringsformen saknar struktur. Studiens slutsats är att bedsiderapportering kan skapa goda förutsättningar för patientdelaktighet men detta förutsätter dock att patienten bjuds in till samtal av vårdaren, bemöts med ett patientcentrerat förhållningssätt och ett anpassat språk.

Bakgrund: Traditionellt sett har överrapportering av patienter skett mellan vårdpersonal på sjuksköterskeexpedition. Detta har medfört att patienten inte haft möjlighet att tillföra frågor eller information om sin vård vid överrapporteringen till annan vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att studera patienters upplevelser inom bedsiderapportering i slutenvård. Metod: Allmän litteraturstudie med en beskrivande design. Databaser som har använts för att finna information har varit PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet består av tio artiklar och omfattar fyra teman; delaktighet, integritet/sekretess, kommunikation/information och mötet med sjuksköterskan. De flesta patienter upplevde bedsiderapportering som en positiv metod där majoriteten av patienterna från samtliga studier kände sig mer delaktiga och informerade i sin egen vård. En annan genomgående upplevelse var att en majoritet patienter från samtliga studier upplevde sig trygga med att kunna säkerställa att rätt information gavs och att de kunde korrigera eventuella felaktigheter i överrapporteringen. Slutsats: Bedsiderapportering har visat sig öka patienters delaktighet i den egna vården och förbättrat informationsutbytet eftersom vårdpersonal pratar direkt med patienten och inte bakom stängda dörrar. Det visar att bedsiderapportering är ett steg i rätt riktning mot att främja patienters delaktighet, bidra till en personcentrerad vård och uppmuntra till ett öppnare samtalsklimat mellan patient och ansvarig sjuksköterska.

Kommunikation och informationsöverföring sker på många plan inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskor står för en stor del av den kommunikation som sker runt patientens vård. Välfungerande kommunikation mellan såväl personal som mellan patient och personal är av vikt för en säker vård. Överrapporteringar innebär för sjuksköterskor ett överlämnade av omvårdnadsansvar och är viktiga för kontinuitet i patientens vård. De kan ske på olika vis och ett exempel är bedsiderapportering där patienten är närvarande och görs delaktig i rapporten. Bristande kommunikation vid överrapporteringar är bland de vanligaste orsakerna till vårdskador. Akutsjukvården innebär ofta korta vårdmöten och mycket informationsöverföring vilket ställer höga krav på akutsjuksköterskan vars arbetssätt ska präglas av de sex kärnkompetenserna. Syftet var att beskriva fördelar och hinder gällande överrapportering bedside inom akutsjukvård utifrån ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Litteraturöversikt valdes som metod för det aktuella arbetet vilket baseras på 16 vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Två huvudkategorier i form av patientperspektiv samt sjuksköterskeperspektiv framkom i resultatet. Till dessa kunde sedan underkategorier kopplas. Både patienter och sjuksköterskor identifierade positiva aspekter gällande bedsiderapportering, exempelvis gällande patienters delaktighet i vården, patientsäkerhet och förbättrad vårdkvalité. Även hinder poängterades, till exempel gällande arbetsmiljö och tidsåtgång samt sekretess och rapport av känslig information och sjuksköterskorna tycktes se fler hinder än patienterna. Det var vanligt att behov av en modifiering av modellen beskrevs vilken möjliggjorde att viss del av rapporten inte skedde hos patienten. Slutsatsen var att bedsiderapportering innebär fördelar för både patienter och sjuksköterskor och skulle kunna bidra till en mer personcentrerad vård inom akutsjukvården. Även patientsäkerhetsperspektiv identifierades som en fördel med rapporteringsmodellen. Dock beskrevs även vissa hinder och sjuksköterskor tycktes uppleva mer hinder än vad patienter gjorde. En modifierad version av modellen beroende på förutsättningar tycktes i många fall nödvändig.

Bedsiderapportering är ett relativt nytt rapporteringssystem i Sverige, som innebär att överrapporteringen mellan förmiddagssjuksköterskan och kvällssjuksköterskan sker inne hos patienten. Syftet med studien var att undersöka patienternas upplevelse av rapporteringsmodellen samt belysa eventuella förbättringsområden. För att besvara syftet utfördes semi-strukturerade intervjuer på åtta patienter som var inneliggande på en avdelning där bedsiderapportering tillämpades. Resultatet visade att patienterna är positivt inställda till rapporteringsmodellen, då det ökar patienternas delaktighet och ger ett ökat förtroende till personalen. Dock ansåg informanterna att sekretessen var bristande, då majoriteten låg på flerbäddssalar. Trots detta var bedsiderapportering något som samtliga intervjupersoner tyckte skulle införas på fler avdelningar på sjukhuset. / Bedside report is a relatively new reporting system in Sweden, which imply that the shift report between the nurse who has been working the morning shift and the nurse who shall work the evening shift, appears in the patient's room. The aim of this study was to examine patients experience of the report model and illuminate any potential area of improvement. To answer the aim of the study we conducted semi-structured interviews on eight patients who were admitted at a division of the hospital which used bedside report. The result showed that the patients had a positive attitude to the shift report model, because it increases the participation and gives a gained trust to the nursing staff. However did the participants consider the confidentiality was inadequate, since the majority laid on multi-bed rooms. Despite this was bedside report something that all of the participants thought should be applied to other divisions at the hospital.

Bakgrund: Bedsiderapportering är en metod där överrapporteringen sker inne hos personen som vårdas och dennes egna berättelser blir ett tillägg i rapporteringen. Bedsiderapportering ger en snabb och tydlig överblick av personens tillstånd och underlättar planeringen för sjuksköterskan. Överrapporteringsmetoden har bland annat resulterat i en ökad delaktighet och patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där datainsamlingen baserades på tolv semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Det insamlade materialet analyserades baserat på Graneheim och Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades 15 subkategorier vilka ledde fram till 5 kategorier som samtliga beskriver sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Kategorierna som identifierades var: Göra personen delaktig, Förutsättningar för patientsäkerhet, Ökade krav på sjuksköterskan, Sekretess samt Sjuksköterskans känslor och attityder. Konklusion: Bedsiderapportering anses främja en personcentrerad vård med ökad delaktighet samt en ökad patientsäkerhet. Sjuksköterskan behöver ta tillvara på de möjligheter som ges under rapporteringstillfället för att optimera överrapporteringen. Bedsiderapportering har utvecklingspotential och anses tillhöra framtidens vård där delaktighet och personcentrerad vård står i centrum. Nyckelord: Bedsiderapportering, delaktighet, patientsäkerhet, personcentrerad vård, överrapportering.