<p>Direct marketing is an area within marketing that is growing rapidly. Many companies has realised the benefits of using direct marketing, such as receiving direct response from customers and gaining a better customer relation. The growth within direct marketing means that traditional mass marketing today face harder competition than ever. </p><p>This thesis examines and look in to three well recognised Swedish companies use of direct marketing. Our main purpose is to establish how companies spend their marketing budget between direct marketing and traditional marketing activities. In this purspose, we aim to look in to the companies marketing activities over the last few years. In relation to this, we also want to establish the main reasons for why companies has increased their direct marketing.</p>

Direct marketing is an area within marketing that is growing rapidly. Many companies has realised the benefits of using direct marketing, such as receiving direct response from customers and gaining a better customer relation. The growth within direct marketing means that traditional mass marketing today face harder competition than ever. This thesis examines and look in to three well recognised Swedish companies use of direct marketing. Our main purpose is to establish how companies spend their marketing budget between direct marketing and traditional marketing activities. In this purspose, we aim to look in to the companies marketing activities over the last few years. In relation to this, we also want to establish the main reasons for why companies has increased their direct marketing.

Syftet med studien är att undersöka hur genuspedagogisk verksamhet bedrivits inom förskolan tidigare och om arbetet fortgår samt utvecklas. Studien har sin bakgrund i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan och utgår från intervjuer och observationer inom sex förskolor i Mellansverige. Studiens syfte är att undersöka om arbetet med genuspedagogik har fortskridit inom förskolan, hur arbetet ser ut i dag, i vilken utsträckning en arbetar med genuspedagogik samt vilken kunskap som finns inom verksamheten. Det som framträder är att majoriteten av de förskolor som undersöks i studien inte arbetar med genuspedagogisk verksamhet trots att kravet för detta finns i läroplanen för förskolan. Det framgår också att kunskapen om genuspedagogik inte är utbredd hos personalen på de förskolor som undersöks i studien och att det finns få resurser insatta i arbetet om genus. Studien visar också att de som arbetar med genuspedagogiskt arbete utför arbetet ingående och aktivt. Deras arbete utvecklas fortlöpande och tas upp vid planering av verksamheten samt täcker alla områden inom verksamheten med ett genusperspektiv.

Purpose: The purpose of this study is to examine whether hedge funds generate higher risk-adjusted returns than traditional managed funds in Sweden. Methodology: This study was based on quantitative data about the funds historical returns. The funds historical returns were taken from the database Morningstar and the risk-free rate from the Swedish central bank. Random samples of 36 funds have been divided into three portfolios in the form of a hedge fund portfolio, stock portfolio and mix fund portfolio. Result &amp; Conclusion: The study concluded that the stock portfolio has shown the highest average yield for the study period where all portfolios below market index. Hedge fund portfolio has achieved the highest risk-adjusted return calculated by the portfolios Sharpe Ratio. Of all hedge strategies, arbitrage had the highest average return and risk-adjusted returns.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att via kvalitativa intervjuer komma fram till vad det är som driver personer som jobbar inom traditionella hantverksyrken till att gå till jobbet.</p><p>Det empiriska material som ligger till grund för denna undersökning bygger på 6</p><p>kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av hantverkare och 2 kvalitativa intervjuer med</p><p>tjänstemän som tidigare i sitt yrkesverksamma liv har arbetat med samma yrken som de</p><p>övriga 6 intervjupersonerna.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att via kvalitativa intervjuer komma fram till vad det är som driver personer som jobbar inom traditionella hantverksyrken till att gå till jobbet. Det empiriska material som ligger till grund för denna undersökning bygger på 6 kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av hantverkare och 2 kvalitativa intervjuer med tjänstemän som tidigare i sitt yrkesverksamma liv har arbetat med samma yrken som de övriga 6 intervjupersonerna.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer. Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet. Pedagogerna menade också att en annan könsfördelning i personalgruppen hade inneburit olika förändringar i arbetet med genusuppdraget och att det hade gynnat pojkarnas utveckling och att pojkarnas intressen skulle lättare kunna tas tillvara på. Att männen är normen för samhället tar flera forskare upp och att förskollärare anses som ett kvinnoyrke syns tydligt i samhällets förskolar. Om yrket hade varit mansdominerat hade det varit lika viktigt att få in fler kvinnor i verksamheten?

Pedagogers syn på pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förändrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rättigheter. Studiens syfte är att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn på de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrån dessa. Frågeställningen som är framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren påverkar fritidspedagogers syn på flickor och pojkar samt om de arbetar för jämställdhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras även tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn på pojkar och flickor. Under analysen skapar det en helhetsbild för studiens syfte. Genom att använda intervju som metod får läsaren en fördjupad insyn kring pedagogers åsikter om traditionella könsmönster samt jämställdhet på fritidshemmet. Resultatet är uppdelat i kategorier efter hur frågeställningen är formulerad. Resultatet visar att pedagogerna har en övergripande uppfattning kring de traditionella könsmönstren, däremot skiljer den sig från pedagog till pedagog. Det visar även på hur pedagogerna dagligen arbetar för ett jämställt fritidshem där flickor och pojkar bemöts utifrån samma villkor.

This study analyses three children’s books, selected from a list of bestsellers during 2016. The selected books are intended for children aged 6–9 and are categorized as easy reading. The aim of the study is to analyse how girls and boys are portrayed in children’s literature from a gender perspective. With this study we want to bring greater awareness and understanding of gender in children’s literature. When children read, they create new experiences and ideas about the world around them. As a teacher it is therefore important to have gender awareness when choosing books in the classroom. The analyses showed that the books contained not only reproductions of traditional gender patterns but also characters who went against the norms. This result agreed in part with previous research and the prevailing discourses in society.

Idrott och hälsa är det skolämne som har förknippats med en tydlig särbehandling av flickor och pojkar i både styrdokument och praktisk undervisning.  Trots ambitioner att öka jämställdheten mellan könen i ämnet visar forskningen att denna förändring går mycket långsamt. Syftet med denna studien var att undersöka hur högstadielärare inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till begreppet traditionella könsmönster samt hur dessa lärare anser att de arbetar för att utmana/motverka traditionella könsmönster. Detta för att få en insikt i hur den enskilde läraren i idrott och hälsa arbetar kring traditionella könsmönster. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Lindes läroplansteori samt Connells genusperspektiv och Hirdmans genussystem. Forskningsmetoden består av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används för att samla in empiri. Totalt genomfördes sex intervjuer med sex högstadielärare. Resultaten visar att det finns en variation i hur lärarna tolkar begreppet traditionella könsmönster. Arbetet skiljer sig också åt mellan lärarna, där vissa har uttänkta strategier för att motverka traditionella könsmönster, medan de andra inte har någon genomtänkt strategi. Ett annat resultat som framkommer är att lärarna inte förmedlar till eleverna att de arbetar med att motverka traditionella könsmönster i sin undervisning. Det här gör att lärarnas arbete kring traditionella könsmönster kan ses som kontraproduktivt.