Enligt författarna Ingemar Gens och Kajsa Wahlström uppvisar den fria leken i förskolan ett traditionellt könsrollsbeteende hos flickor och pojkar. Enligt Lpfö98 ska vi som pedagoger motverka traditionella könsroller och könsmönster, men den fria leken kan vi inte påverka just för att den är fri, vilket vi anser leder till ett Moment 22. Förskolans inredda miljö är oftast uppdelad i ”dockis” och ”byggis” samt ytterligare rum, dock är det främst dessa två som är traditionellt könsbundna eftersom materialet i rummen främst riktar sig till flickor respektive pojkar. Vi har i vår undersökning använt oss av kvalitativa studier och metoden har varit observatio­ner av barnens fria lek. Åldern på barnen som vi observerade var mellan 2:2 år och 3:7 år, fyra flickor och tre pojkar. Valet av barn styrdes av de barn som befann sig på förskolan vid observationstillfällena. Förskolan vi undersökte hade dessa klassiska rum som kallas ”dockis” och ”byggis” och resultatet visade i stort sett det som Gens och Wahlström menar. Det vill säga att majoriteten av flickorna befann sig i ”dockis” och majoriteten av pojkarna befann sig i ”byggis” under den fria leken.

Syftet med vår studie är att undersöka förskolepersonalens tankar om leksakers betydelseför konstruktion av barns könsidentitet. Syftet är också att undersöka förskolans uppdragatt arbeta för ökad jämställdhet samt att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuersom metod. Studien genomfördes med tio personliga intervjuer av anställda inomförskolan. I resultatet kom vi fram till att samtliga tio respondenter anser att vuxnasförhållningssätt och bemötande är viktigt i arbetet för att motverka traditionellakönsmönster och könsroller. Vid samspel med barn ska fokus ligga på individen inte påkönet. Resultatet visade även att respondenterna anser att den fysiska miljön på förskolanska erbjuda leksaker och material som följer barns intressen och behov. Samtligarespondenter tror att leksaker kan påverka barns skapande av könsidentitet som pojkerespektive flicka. I resultatet kom vi dock fram till att respondenterna anser att det intebara är på förskolan som barn påverkas av leksakerna då barn påverkas mycket från detövriga samhället. Vi har kommit fram till att fokus ska ligga på individen och inte på köneti samspel med barn. Vi har också kommit fram till att leksaker och material ska grundas påbarns intressen och behov. Det visade det sig att pedagogers förhållningssätt är det viktigai barns skapande av könsidentitet och inte leksakerna i sig. En annan faktor som kanpåverka skapandet av könsidentitet är samhället och media, då barn är influerade avtraditionella könsroller och könsmönster.

Den här uppsatsen utgörs i stort sett av en undersökning, vars syfte är att bekräfta eller dementera den tes som varit utgångspunkt. Tesen är att traditionella klassrumsstrukturer som är relativt bestående över tid kan förändras eller brytas om läraren använder sig av icke-traditionella undervisningsmetoder. En metodologisk kollektivism där grundtanken är att elevernas handlingsmönster inte bara är beroende av individen självt, utan en konsekvens av klassrummet som miljö är således bakgrunden för undersökningen. För att kunna besvara huruvida tesen håller eller ej har jag genomfört två observationer och en gruppintervju. Det är en gymnasieklass som jag följt vid två olika lektionstillfällen varav den ena utgjordes av en traditionell undervisning och den andra av en icke-traditionell undervisningsmetod. Fem elever från klassen ställde sedan upp på en gruppintervju för att diskutera de två lektionstillfällena.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att göra en kvalitativ undersökning av lärares uppfattningar och erfarenheter avatt undervisa i traditionella och moderna danser i ämnet idrott och hälsa på högstadiet. Hur arbetar lärare med dans i skolan? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa dans i skolan? Vilka danskategorier undervisas eleverna i? Metod Metoden som använts till denna studie är en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer där fyra lärare deltog. Två lärare arbetar i en storstad och de andra två arbetar i en mindre stad. De fick under intervjuerna besvara hur de arbetar med dansundervisningen i skolan, vilka erfarenheter de har av att undervisa i dans samt vilka danskategorier de undervisar i. Resultat Resultatet som gavs under intervjuerna visar att alla informanterna arbetar med en form av progression i dansundervisningen genom hela högstadiet. Lärarna utgår från den formulerade läroplanen och tolkar vad eleverna ska undervisas i. Resultatet visar även att samtliga lärare arbetar med att eleverna inte ska känna sig obekväma genom att avdramatisera dans på olika sätt. Slutsats Slutsatsen som kan dras i denna studie är att de intervjuade lärarna arbetar på ungefär samma sätt, det är inte mycket som skiljer dem åt. De valda traditionella och moderna danserna liknar varandra till viss del i alla fyra skolorna då alla lärare undervisar i bugg, vals, foxtrot samt egen koreografi. Dock är det lärarnas bekvämlighet som avgör vilka andra danser eleverna undervisas i. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2014</p>

De traditionella investeringskalkylerna används under investeringsprocesser för kapitalintensiva investeringar trots att de kritiserats för att vara otillräckliga.  Det råder dock olikheter i hur de används i den tidiga fasen av processen innan ett beslut är taget. Medan en del menar att investeringskalkyler används på ett traditionellt sätt, som styrverktyg för att fatta rationella beslut, menar andra att de används mer som ett stöd under investeringsprocessen. Syftet med denna studie är att beskriva och skapa förståelse för hur de traditionella investeringskalkylerna används för kapitalintensiva investeringsprojekt i den tidiga fasen av investeringsprocessen. Samt att identifiera om skillnader finns i användningen mellan företag i olika branscher och analysera vad dessa eventuella skillnader kan bero på. En fallstudie har genomförts där fem aktörer verksamma inom olika företag har intervjuats. Resultatet visar att kalkylerna framför allt används som ett stöd under investeringsprocessens tidiga fas. Detta genom att fungera som ett gemensamt underlag för diskussion samt genom att bidra till en effektiv process när det kommer till att välja mellan olika investeringsalternativ. Vissa skillnader i hur investeringskalkylerna används kunde identifieras mellan företagen vilket till viss del kan bero på branschtillhörighet.

Uppsatsen analyserar Jeff Kinneys bok Dagbok för alla mina fans: Gregs bravader (2008), Rachel Renée Russels bok Nikkis dagbok #2: Berättelser om en inte så populär partytjej (2010), Åsa Larsson &amp; Ingela Korsells bok Pax: Nidstången (2014) och A. Audhild Solbergs bok Kampen mot superbitcharna (2014). Syftet med analysen är att undersöka om relationer, de olika könen och huvudkaraktärerna skildras olika beroende på vilken genusgrupp boken riktar sig mot. Uppsatsens teori utgår ifrån bl.a. Janice McCabe, Emily Fairchild, Liz Grauerholz, Bernice A. Pescosolido och Daniel Topes avhandling (2011) om antal kvinnliga respektive manliga huvudkaraktärer och manligt respektive kvinnligt karaktärsnamn i rubriken på böcker. Metoden är baserad på innehållsanalys av de fyra barnböcker som presenterades ovan. Analysen påvisar skillnader i handling och relationer beroende på genus hos huvudkaraktären men med vissa likheter, problem med kroppsuppfattningen finns hos både en bok riktad till flickor och en till pojkar.

Datorspel och Tv-spel är populärare än någonsin i världen, både i hemmen och på digitala arenor. Eftersom datorspel speciellt blivit en egen sport, e-sport, har det också startats upp e-sportsprogram på gymnasieskolor runt om i Sverige. Syftet är därför att undersöka hur undervisningen ser ut i e-sport och om det kan mäta sig med de traditionella sporterna. Det är även av intresse hur de kopplar e-sportsundervisningen till styrdokumenten. Detta program går under idrott och hälsa specialisering eller träningslära. Metoden för studien var kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Resultatet visade att e-sport inte kunde räknas som en idrott, men att det kunde räknas som en sport precis som andra traditionella sporter enligt intervjuade e-sportslärare. Dock menar de att det är en kognitiv sport och inte en fysisk sport. Inom undervisningen använde sig e-sportslärarna av individuella uppgifter för att möta varje elev. Fokus i uppgifterna var olika strategier utifrån om de var på attack eller försvarssidan. Eleverna skapade även individuella träningsprogram kopplat till e-sport där de satte upp fysiska mål för att kunna hålla sin koncentration uppe längre i sitt spelade samt orka med flera långa matcher.

Bakgrund och Syfte: Hållbarhet är ett ämne på frammarsch vilket har lett till att nya hållbara styrsystem har utvecklats. För att dessa ska arbeta i linje med de organisatoriska målen behöver dessa integreras med de mer traditionella styrsystemen. Trots att många forskare trycker på vikten av integrationen mellan hållbara och traditionella styrsystem är det också tydligt att vetskapen kring ämnet är väldigt tunn.- Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ett företag försöker integrera styrpaketets olika komponenter med varandra, med fokus på förhållandet mellan hållbara och traditionella styrsystem. Metod: Studien antar ett holistiskt perspektiv och genomförs med hjälp av en fallstudie av ett svenskt bygg- och anläggningsföretag där fyra personer i chefspositioner intervjuats och olika företagsdokument analyserats. Studien antar en abduktiv forskningsansats där författarna kontinuerligt hoppat mellan olika delar i forskningsprocessen. Data som generats har analyserats med hjälp av kvalitativa metoder, bland annat kodades data och delades in kategorier kopplade till teori och tidigare forskning. Detta skapade en rubriksättning som senare användes för att strukturera det empiriska materialet. Resultat &amp; slutsats: Studien uppfyller syftet och finner flera olika empiriska exempel på tekniska, organisatoriska och kognitiva metoder för att integrera de hållbara och traditionella styrsystemen. Ett betydande resultat för studien är att de tekniska metoderna verkar vara mest centrala och de organisatoriska och kognitiva metoderna verkar syfta till att integrera hållbarhet generellt i organisationen. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en ökad förståelse för hur integrationen mellan styrsystem kan gå till. Med sitt holistiska angreppssätt bidrar studien också med ett helhetsperspektiv som tidigare forskning efterfrågat. Studien ger även indikationer på nya ämnen som framtida studier kan bygga vidare på. Förslag till fortsatt forskning: Studiens resultat kan inte generaliseras till en större population, författarna föreslår därför att framtida studier använder sig av kvantitativa metoder för att öka generaliserbarheten i resultatet.

Studien belyser hur pedagoger upprätthåller och/eller motverkar traditionella könsmönster vid påklädnadssituationer i förskolan. Syftet med studien var att undersöka pedagogers arbete med att motverka traditionella könsmönster vid påklädnadssituationer i förskolan. Studien har utgått från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt fem icke-deltagande observationer. Vi har utgått från Hirdmans genusteori. Studiens resultat visade att traditionella könsmönster upprätthålls på olika sätt av pedagoger i förskolan. Resultatet visade även att en medvetenhet hos pedagogerna fanns och att en strävan efter att motverka traditionella könsmönster även fanns. Vår slutsats är att det finns en medvetenhet hos pedagoger men att traditionella könsmönster lever kvar och präglar förskolans utbildning.

Personal i fritidshem har en stor påverkan på verksamheten och eleverna. De planerar verksamheten och deras sätt att vara reflekteras på eleverna. Läraren medierar och gestaltar normer och värden genom hens sätt att tala och vara. En lärare ska synliggöra och diskutera med eleverna om hur könsmönster kan begränsa individens livsvillkor och livsval. Syftet med studien är att undersöka hur personal i fritidshem arbetar med stereotypa könsmönster och deras erfarenheter av det arbetet. Empirin som studien är baserad på är införskaffad genom åtta semistrukturerade intervjuer, vilket är en kvalitativ metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys, det gjorde att olika teman togs fram. Vid analysen har tre teoretiska perspektiv tillämpats; socialkonstruktivism, normkritiskt perspektiv och genusordning. De slutsatser som dras är att personal i fritidshem är medvetna om att det i deras verksamhet finns stereotypa könsmönster bland såväl elever som personal. Samt att personal i fritidshem anser att arbetet med att motverka stereotypa könsmönster har fler hinder än möjlighet. Det framgår att de normer som finns i samhället i stort påverkar fritidshemmet verksamhet. Den andra slutsatsen som dras är att arbetet med stereotypa könsmönster inte är prioriterat inom fritidshemmets verksamheter.