I förskolan ska varje barn ges samma möjligheter till utveckling, lärande och lek, oavsett könstillhörighet. Vi har ändå kunnat se att barn ges olika möjligheter på grund av sitt kön, och att detta är som tydligast inom de estetiska ämnena. Vi kan även läsa i Skolinspektionens kvalitetsgranskning och i den senaste delegationen för jämställdhet i förskolan att flera förskolor brister i att arbeta med sitt jämställdhetsuppdrag samt att förskolan haft svårt att fullfölja sitt uppdrag i att motverka traditionella könsmönster. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar arbetet med genus och jämställdhet, främst inom de estetiska ämnena. Vi valde därför att undersöka hur pedagoger ser på arbetet med genus och jämställdhet inom förskolan. Vi ville även rikta in studien på de estetiska ämnena eftersom vi sett att könsskillnader blir som tydligast där inom förskolans verksamhet. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. De resultat vi kom fram till var att pedagogerna försöker arbeta jämställt och att de ser det som en viktig del av förskolans arbete. Det var ingen av dem som hade någon speciell utbildning inom genuspedagogik men de ansåg ändå att de hade den kunskap som behövs samt att de får stöd i att arbeta mer jämställt från sin arbetsplats. Pedagogerna kunde dock inte se några stora skillnader mellan könen hos barnen bland de yngsta barnen samt inom de estetiska ämnena. Ändå antydde vissa på att de estetiska ämnena mest ses som feminina samt att de kunde se några skillnader i vad barnen intresserar sig för, till exempel att flickorna var dom som satt längre och ritade och målade.

Detta är en jämförelsestudie mellan två olika förskolor (en kommunal och en kyrklig) i olika regi som behandlar hur förskollärare och förskolechefer resonerar/talar kring arbetet med genus i förskolan. Frågeställningarna som kommer besvaras i detta arbete lyder:•Hur resonerar/talar förskollärare och förskolechefer kring genus?•Hur jobbar förskolorna för att bryta de stereotypiska könsrollerna?•Vilken roll spelar förskolornas olika styrning för hur de arbetar med genus?Med hjälp genusteorier, miljön som den tredje pedagogen och teorier om att bli sig själv har jag analyserat min empiri. Det är genom inspelade intervjuer som empirin samlats in och jag har därefter transkriberat allt material. Resultatet visar på att trots förskolornas olikheter i såväl regi som geografisk lokalisering så är genusarbetet liknande. Skillnaderna ligger till störst del i lokalerna och i pedagogernas tankesätt. Den kommunala förskolan jobbar på ett sätt, som utifrån kan anses politiskt korrekt - att de resonerar/talar kring genus med stöd från forskning och vetenskap, medan den kyrkliga förskolan mer förlitar sig på personliga erfarenheter och kollegiala samtal.

Digitaliseringen av den svenska skolan har pågått med full kraft. I kölvattnet av den nya tekniken följer en helt ny syn på kunskap och en helt ny typ av läromedel. Dessa läromedel har bemötts olika av lärarkåren och det förs en debatt om fördelar respektive nackdelar. Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur specialpedagoger, speciallärare och lärare i matematik ser på användandet av digitala läromedel i sin undervisning. Fokus har legat på undervisning av elever med särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM). Utifrån styrdokument och litteraturstudier har vi skaffat oss en bakgrund till problemet och därefter formulerat ett antal frågor som legat till grund för kvalitativa semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger, speciallärare och lärare i matematik. Därefter gjordes en hermeneutisk analys av svaren och en redovisning av dem. I vår analys har vi utgått från Steven Chinns (2012a) fyra punkter om hur lektioner i matematik kan läggas upp för att underlätta inlärning och undvika oro och ångest hos eleverna. Vi har även använt oss av Lev Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen och hans syn på kommunikationens betydelse för inlärning. Därefter har vi försökt att skaffa oss en uppfattning om huruvida de olika digitala läromedlen kan underlätta för lärarna att hitta den proximala utvecklingszonen. I vår studie kom vi fram till att de intervjuade lärarna var negativa till digitala läromedel i form av läroböcker. Det fanns synpunkter på att uppgifterna var identiska med de traditionella läromedlen, men med den skillnaden att eleverna hade svårare att navigera i dem. Det framkom också att eleverna inte utnyttjade de pedagogiska fördelar de digitala läromedlen erbjöd. De digitala läromedlens uppbyggnad försvårade för lärarna att följa elevernas matematiska processer och därmed förstå deras tankar. Till detta kom distraktionen från sociala medier, spel och film. Det var dessutom svårt för lärarna att hålla sig uppdaterade gällande den digitala tekniken och programvaran. En stor fördel med digitala läromedel var tillgängligheten, de digitala hjälpmedlen i form av digitala genomgångar och möjligheten att kunna se på dessa på elevernas olika modersmål.

No description available.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver att de arbetar ur ett normkritiskt perspektiv kring genus i leken i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingsmetoden tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. De frågeställningar som studien utgår från är: “Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att bryta könsnormer mellan flickor och pojkar i leken?” Och “Hur beskriver förskollärare att traditionella könsmönster i förskolan upprätthålls? “. I studien används Yvonne Hirdmans genusteori (1988, 2001) som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar på att förskollärare arbetar normkritiskt i förskolan utifrån ett jämställdhetsuppdrag med fokus på miljön samt det egna förhållningsättet. Resultatet visar även på att könsnormer utspelar sig mellan barn i lek samt att de upprätthålls av pedagoger, vårdnadshavare och barn. Vår slutsats är att förskollärare visar medvetenhet kring ett normkritiskt arbete genom att de aktivt använder sig av olika arbetssätt för att bryta könsnormer. Trots det visar studien på att könsnormer i förskolan är svåra att bryta eftersom de är starkt implementerade i den sociala omgivningen och kan därmed påverka barns sätt att vara utifrån kön.

Authors: Ludvig Klingsäter and Samuel Elm Supervisor: Professor Hans Sjögren Background: The aviation industry was for a long time a heavily regulated market with characteristics of duopoly where states owned and managed the airlines traffic. After the 1990´s deregulation and liberalization of the aviation industry, new airlines emerged with new strategies. These new airlines would be called low-cost airlines and came to push the market into higher competition. The effect of this was higher supply of flights for customers and an increased price pressure between European airlines.  Purpose: The purpose of this study is to examine and analyze the performance of the European aviation industry after deregulation and the low-cost airline establishment during the 1990´s. Furthermore, we examine if there exists conditions for the legacy airlines to survive the highly increase in competition.  Method: We have used a quantitative approach in order to compile data to find answers to our issues. We examine and analyze how the market has developed between the years 1992 and 2019. With the help of annual reports from four legacy airlines and four low-cost airlines we have collected key data, such as revenues and costs, in order to analyze the market's development and performance over the years. We have also supplemented our quantitative data with previous research through a qualitative approach that helps us analyze our numerical results.  Conclusion: The results and analysis show that the market has become more efficient in terms of its resource use. This has been demonstrated by, among other things, reduced costs and lower revenues in relation to available seat kilometers, which has significantly increased the number of passengers. This leads to the conclusion that the performance of the European aviation market has improved and consumer welfare has increased. In addition, since the legacy airlines have managed to maintain their strategy while at the same time increasing their profit margins, we conclude that there are conditions for the legacy strategy to survive. Keywords: Legacy airlines, low-cost airlines, competition, net profit-margin, efficiency,  welfare.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att bidra med kunskap om hur pedagoger uppfattar mobbning och genus samt hur hantering av mobbning utifrån ett genusperspektiv sker i förskolan. Det har gjorts sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger som har olika förutsättningar, bakgrund och utbildning för att låta de formulera sina åsikter och uppfattningar kring mobbning och genus i förskolan. Det har sedan gjorts en diskursanalys för att hitta samband och avvikelser. Analysen har gjorts utifrån Bernsteins teoretiska klassifikations- och inramningsbegrepp, Bondestams könsmedvetna pedagogiska perspektiv och Olweus synsätt på mobbning. Studiens resultat visar på en viss avsaknad av kunskap och ett behov av detta. Den visar även att både mobbning och genus är två komplexa ämnen och förskolan är ett gränsland för definitionen av dessa. Studien visar även att det krävs ett genomsyrat preventivt arbete mot mobbning och normativa könsroller men att det saknas verktyg i viss mån så som kunskap och material. Det finns även ett paradoxalt arbetssätt mot genus då ett bekräftande och ignorerande av normativa könsroller kan förstärka dessa vid felhantering.

Syftet med denna studie är att jämföra hur nyexaminerade förskollärare och förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid resonerar kring genus samt hur dessa uppfattar läroplanens direktiv kring genus. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra nyexaminerade förskollärare och fyra förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid. Teorin som användes var Hirdmans begrepp dikotomi och hierarki. Vår empiri visar på att förskollärare resonerar lika kring genus alla menar på att barn ska ses utifrån deras personligheter och inte utifrån deras kön. Förskollärarna menar att de oavsett barnets kön bemöts barnet på lika villkor. Det framkommer också i vår empiri att förskollärarna aktivt arbetar med styrdokumenten i förskolan men att de inte alltid arbetar med det som de önskar på grund av arbetslaget. De skillnader som vi kunnat i hitta i vår empiri kring de olika gruppernas resonemang kring genus är att de nyexaminerade förskollärarna inte har lika bred kunskap kring genus än vad förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid har, detta genom att de nyexaminerade förskollärarna antingen inte haft genus i sin utbildning eller att det endast varit i en kurs. De förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid har allt mer kunskap kring genus detta för att de haft kompetensutbildning genom sin arbetsplats. Ämnesord: genus, traditionella könsroller, medvetenhet, förskola

Den här uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanställas och analyseras. Resultatet visar på att pedagogerna genom genusutbildningen fått med sig såväl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrågor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhållningssätt. Denna kompetens hjälper pedagogerna att ha en öppnare inställning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet. Främst handlar det om personalbrist och för lite tid i verksamheten för vidare reflektion och diskussion. / The purpose of this paper is to increase a better understanding about the knowledge and experience that a education in gender leads to. By five qualitative interviews with pedagogues I have collected their view and experience. This research has revealed that the pedagogues by education in gender gets practical knowledge about how they can continue to work with issues concerning gender. The pedagogues have also increased their awareness about their action and attitudes. This knowledge and awareness leads to a more open mind concerning how they treat the children and plan the activities. The problems that the pedagogue meets in their work are lack of colleagues and time for reflection and discussion.

Syfte: Denna studie är av kvalitativ art och syftar till att undersöka varför entreprenörer väljer att använda sig av equity crowdfunding som finansieringsform framför de traditionella finansieringsformer såsom banker och riskkapitalister. Teoretiska ramverket: Pecking Order-teorin, samt tidigare forskning som behandlar finansieringsgapet, traditionella finansieringsformer och equity crowdfunding. Metod: Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat tyder på att den största anledningen till att företag använder sig av equity crowdfunding är att skaffa sig kapital för att finansiera sina verksamheter samt dra nytta av de fördelar den har att erbjuda för att skapa starkare närvaro i marknaden. Utöver de ekonomiska fördelarna visade sig att företagarna använder equity crowdfunding för marknadsföringssyfte, öka kundkretsen, kunskapsspridning, samarbetspartner, och skydda äganderätten. / Purpose: This study is of a qualitative nature and aims to investigate why entrepreneurs choose to use Equity crowdfunding as a form of financing over traditional financing methods such as banks and venture capitalists. Theoretical framework: Pecking order theory, furthermore previous research that focuson the financing gap, traditional funding forms and equity crowdfunding. Method: Qualitative method with semi-structured interviews. Conclusion: The results of the study indicate that the main reason why companies use equity crowdfunding is to raise capital to finance their operations and take advantage of the advantages it has to offer to create a stronger presence in the market. In addition to the financial benefits, it was found that the entrepreneurs use Equity crowdfunding for marketing purposes, increase the customer base, spread knowledge, partners, and protect ownership rights.