Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om nätmäklarbranschen och dess position på marknaden. Allt fler använder Internet i sitt dagliga liv, men är kunderna beredda att använda nätmäklare till att sälja sina bostäder? Vi vill ta reda på hur lönsamma dessa företag är. Finns det potential för ekonomisk utveckling eller visar årsredovisningarna att situationen har stagnerat eller rent av utvecklats negativt? Är nätmäklarna ett så stort hot mot de traditionella mäklarna som de gärna vill framställa sig?Metod: Vi har valt att analysera nätmäklarföretag genom att titta i deras årsredovisningar för år 2007 och år 2008. Årsredovisningarna fick vi fram via databasen Retriever, där alla årsredovisningar från svenska aktiebolag finns registrerade. Vi har analyserat årsredovisningarna utifrån olika relevanta nyckeltal för att på så sätt se hur lönsamma företagen är. Vi har även analyserat och jämfört företagen med varandra för att ta reda på vilket av de företag vi analyserat som är mest lönsamt.Resultat & slutsats: Resultatet visar att nätmäklarna i dagsläget inte utgör något hot mot de traditionella fastighetsmäklarna. Endast ett företag gick med vinst år 2007, och år 2008 gick alla företag vi analyserat med förlust. Det som är särskilt anmärkningsvärt är att de två företag som framställs i media som de största och mest framgångsrika, Hemverket och Hem On Line är de företag som visar de största förlusterna.Förslag till fortsatt forskning: Alla nätmäklare vill vara det självklara förstahandsvalet och därför anser vi att det behövs fler undersökningar om vad privatpersoner vill att tjänsten skall inkludera när de anlitar en nätmäklare, och vad de kan tänka sig att göra på egen hand.Uppsatsens bidrag: Den här uppsatsen anser vi har bidragit med att tala om hur bra det egentligen går för nätmäklare idag. Bland traditionella fastighetsmäklare finns det många rykten om nätmäklare, men det är egentligen ingen som riktigt vet hur bra eller hur dåliga de faktiskt är. Denna undersökning kan användas till att öka kunskapen om nätmäklarföretagens ekonomiska läge framförallt för de traditionella mäklarna som är deras största konkurrenter, för att på så sätt utforma en strategi om de skulle visa sig bli ett större hot i framtiden.Nyckelord: Nätmäklare, Traditionella fastighetsmäklare, Mäklare, Nyckeltal, Omsättning, Lönsamhet, Företagsanalys.

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism. Alla förnekar de, var för sig, minst ett av tre de nödvändiga villkoren i den traditionella analysen av kunskap, vilken innebär att kunskap är sann berättigad tro. Jag har även presenterat, analyserat samt diskuterat de elementära och logiska motsägelser som följer en relativistisk kunskapssyn. Dessa är av den omfattningen att det kan finnas tillräckliga skäl att förkasta en relativistisk kunskapssyn oavsett vilket relativistiskt resonemang som ligger till grund för Lpf 94s relativa kunskapssyn. Min slutsats är att synen på att teoretisk kunskap är relativ inte håller och bör förkastas, vilket innebär att läroplanen i framtiden bör bygga på en objektiv kunskapssyn.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur dagens urbanamänniska använder sig av skogens ätliga resurser, såsom svamp och bär. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). Användningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill säga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat på hur vanor förändras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgränsa studien är detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts. Studienär indelad i tre huvudteman: (1) Vad som plockas, hur mycket och varför? (2) Den kulturellabetydelsen och tradition (3) Kunskapsöverföring till nästa generation. Både kvantitativ liksomkvalitativ metod har använts, detta i form av en enkätundersökning samt ett antal intervjuer.Kunskap om hur människor använder sig av tätortsnära naturområden är viktig för att kunnafatta goda beslut inom bland annat stadsplanering och skogsutveckling. Studien har visat att främst svampplockning är av stor kulturell betydelse för många i gruppenPPBS, men att vanorna varierat på olika platser och tider i livet. Traditionen att plocka ochkunskaperna knutna till detta förs till viss mån vidare mellan generationer och kommertroligtvis fortskrida även i framtiden. Dels som rekreationsaktivitet men kanske även inom en”ny” trend av självhushållning och rena råvaror. Studien visar även att vistelse i skogsområden,för allmän rekreation eller svamp- och bärplockning, är en populär och viktig aktivitet förmänniskor i gruppen.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera hur ett blogginlägg på en blogg vid namn Klamydiabrevet, som uppmärksammades i samband med valet 2010, påverkade dagordningen i de traditionella medierna. Mina frågeställningar rör hur blogginlägget påverkade de traditionella mediernas agenda, hur och varför den uppmärksammades samt hur denna uppmärksamhet kan tolkas utifrån dagordningsteorin samt om det går att utläsa hur giltig är denna teori är idag? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med representanter från olika medier samt med en mediestrateg som är insatt i sociala medier. Jag har haft min teoretiska utgångspunkt i “agenda setting”-teorin och “gatekeeping”-teorin samt i en utveckling av den senare som kallas “gatewatching”. Jag har även studerat blogginläggets uppmärksamhet kopplat till nyhetskriterier. Genom att intervjua de olika medierepresentanterna har jag kommit fram till att alla de medier som representeras i uppsatsen har valt att rapportera om blogginlägget och låtit det vara en del av deras agenda. En anledning till detta kan vara att detta fall var starkt knutet till en politisk kontext. Klamydiabrevet kan ses som ett exempel på hur de nya nätoffentligheterna kan påverka vad som sätter dagordningen i den stora medieoffentligheten. När det gäller mediernas dagordning har jag funnit tecken på att man kanske snarare bör tala om “intermedia agenda setting” då det kan vara svårt att urskilja vem det är som sätter agendan. Detta då nya och traditionella medier använder varandra som källor i en så kallad källcykel och på så sätt influerar varandras agenda.

Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien. Observationerna är gjorda med videokamera under två dagar på en förskola, där tolv flickor och nio pojkar var delaktiga. Videoobservationer har gjorts för att se vad barnen leker på förskolan samt att se vad de leker i köns- homogena samt heterogena grupper. Resultatet visar att när barnen leker i könshomogena grupper väljer de att leka med konstruktionsmaterial. Även när barnen leker i könsheterogena grupper väljer de att leka med konstruktionsmaterial, som anses vara en traditionell pojkleksak. När barnen leker i könsheterogena grupper förekommer det en del rollekar. Utifrån resultatet söker flickorna kontakt med pedagogerna i större utsträckning än vad pojkarna gör. I barnens lek förekommer uppmärksamhetssökande, framför allt från pojkarna och den riktar sig till det motsatta könet. Uppmärksamhetssökandet kan tolkas som antingen en form av kontaktssökande eller en form av makt.

I denna studie har jag tittat närmre på hur lärare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har också tittat på hur en teoretisk lärare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lärarens arbetssätt jämfört med den praktiska läraren (idrottsläraren). Vad innebär ett individualiserat arbetssätt för idrottsläraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande på en traditionell grundskola jämfört med en särskola. Mina resultat i denna uppsats tyder på att för både idrottsläraren och den teoretiska läraren ställer en individualiserad undervisning krav på planering och förberedelser inför lektionstillfällena. Ett individualiserat arbetssätt behöver dock inte vara mer tidskrävande än traditionell planering. Individualisering av undervisning oavsett om den är teoretisk eller praktisk innebär också att det inte är elevernas prestationer som är viktiga, snarare elevens framsteg efter enskilda förutsättningar. Individualisering innebär inte att eleverna enbart skall arbeta individuellt/enskild, utan snarare att undervisningen bygger på ett socialt samspel. Mina resultat visar vidare på andra skillnader och likheter mellan den teoretiska lärarens förmåga till individualisering av undervisningen, jämfört med den praktiska lärarens förmåga. Resultaten visar även vidare på skillnader och likheter med ett individualiserat arbetssätt i den traditionella grundskolan jämfört med särskolan.

Researrangörer har under en lång tid distribuerat sina produkter genom resebyråer eftersom det innan internets uppkomst var det bästa alternativet. Frågan är dock om resebyråns tjänster räcker till för att researrangörer i dagens priskänsliga och konkurrenskraftiga samhälle finner det lönsamt att distribuera sina produkter genom traditionella resebyråer när siffror tydligt visar på att tillväxten och framtiden finns på internet. Uppsatsens syfte är att ur researrangörers synvinkel undersöka betydelsen av att distribuera sina produkter genom traditionella resebyråer då trenden går mot ett virtuellt samhälle. Den teoretiska ramen hämtas från litteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter rörande turismens produktionssystem (TPS), nätverkssamhälle och turismdistribution. Kvalitativa intervjuer med ett antal branschaktörer har sedan fått ligga som grund till uppsatsens empiri tillsammans med en kvantitativ undersökning bland researrangörer. Resultatet visar på en relativt stor spridning bland researrangörers ställningstagande gällande den traditionella resebyråns betydelse. Beroendet av fysisk försäljning tenderar att bero på reseproduktens komplexitet. Varje researrangör måste se till sin egen situation och göra en bedömning av vilka distributionskanaler som är mest gynnsamma. Åsikterna kring disintermediering blir därför svåra att generalisera. Vad majoriteten dock tycks vara överens om är att den traditionella resebyråns betydelse kommer att fortsätta minska och att användandet av internet och sociala medier som distributionskanal av turismprodukter ytterligare kommer att öka i framtiden.

Bakgrund: Medielandskapet är i ständig förändring. Med den nya digitala tekniken växer fler kommunikationskanaler fram och det blir allt mer tydligt att företag idag måste anpassa sin kommunikationsstrategi efter sina målgruppers sätt att kommunicera. På senare år har det blivit alltmer avgörande att kunna ha en dialog med sin målgrupp och därmed har de sociala medierna fått en allt mer betydelsefull roll.                                                                       Syfte: Hur uppfattar några av Sveriges största företag traditionella och sociala medier som kommunikationskanaler i en tid då båda existerar? Vi ville även undersöka om nyhetsvärderingarna håller på att förändras när information publiceras i ett socialt medium istället för ett traditionellt. Teoretisk ram: Uppsatsen utgår ifrån teorier som handlar om konvergens, gatekeeping och nyhetsvärdering. Vidare diskuteras även företags medierelationer och kanalval. Metod: Uppsatsens metodologiska ansats bygger på kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem företag och analyserades sedan utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultat: Resultatet av vår undersökning visar att några av Sveriges största företag inte anser att deras kommunikation har förändrats nämnvärt sedan sociala medier tillkommit som kommunikationskanal. Det är fortfarande traditionella medier som uppfattas som det säkra och trygga alternativet när det gäller för företagen att nå ut med information till en bred målgrupp. De gör det då genom pressmeddelanden och presskonferenser medan de kommunicerar via sociala medier med hjälp av rörliga bilder, korta och snabba nyheter och för att humanisera företaget. Fördelarna med traditionella medier är att de har en större trovärdighet, företagen vet att de når ut med sitt budskap och att de når många. Dock kan de traditionella medierna ses som en envägskommunikation där det är svårt för företagen att få igång en dialog och veta hur kommunikationen landar hos mottagarna eftersom traditionella medier inte ger någon större feedback. Genom sociala medier ser däremot företagen möjligheter till interaktion, dialog, snabb feedback på om informationen gått fram samt tillfälle att göra en snabb omvärldsbevakning. Samtliga företag ser även sociala medier som ett bra komplement till de traditionella medierna. Däremot ser inte företagen att nyhetsvärderingarna har förändrats avsevärt i och med de sociala mediernas tillkomst.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär. Traditionella media påverkade explicita attityder signifikant.

Bakgrund: Den globala luftfarten har under en längre tid ökat med avseende på antalet resenärer. Sedan 1990-talet har en avreglering av den Europeiska marknaden trätt i kraft. Avregleringen har gjort det möjligt för nya flygbolag att etablera sig och fritt konkurera med tidigare etablerade flygbolag. Två typer av flygbolag har vuxit fram sedan avregleringen, etablerade traditionella nätverksflygbolag, samt nya lågprisbolag. Lågprisbolagen konkurrerar med pris medan de traditionella nätverksbolagen konkurrerar med en högre grad av differentiering. Syfte: Denna studie syftar till att utreda hur den europeiska flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden utvecklats sedan avregleringen. Ur ett historiskt perspektiv analyseras marknadsandelar och lönsamhet för de två flygbolagssegmenten. Det blir då möjligt att relatera flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden till uppvisad lönsamhet och utveckling av marknadsandelar. Teori: Porters femkraftmodell används för att beskriva hur flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden påverkar lönsamhet och marknadsutveckling. För att analysera lönsamhet använder vi DuPont-samband som visar hur lönsamhet skapas utifrån rörelsens och kapitalets effektivitet. Metod: Kvantitativ sekundärdata insamlades ur årsrapporter och trafikstatistik gällande finansiella nyckeltal och passagerarvolymer. För perioden 1999-2010 insamlades data för 15 av Europas största flygbolag, som sedan klassificerades utifrån två modeller för lågpris- respektive traditionella flygbolag. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att den inomeuropeiska passagerartrafiken ökat under den studerade perioden. Lågprisbolagen representerar den största delen av ökningen, men även traditionella bolag har ökat sin marknadsvolym. Detta tyder på att lågprisbolagen har utökat marknaden för flygresor istället för att ta över de traditionella flygbolagens marknad. Lågprisbolagen uppvisar en starkt ökande marknadsandel under den studerade perioden. Dock så minskar tillväxttakten för lågprisbolagens marknadsandelsökning de sista åren. Studerad lönsamhet visar att flygindustrin är en kapitalintensiv bransch med en hög andel fasta kostnader. Lågprisbolagen uppvisar under hela perioden högre vinstmarginal och lönsamhet än de traditionella bolagen. Gemensamt för de båda flygbolagssegmenten är att vinstmarginalen och således lönsamheten försämras under perioden. Analysen med Porters femkraftsmodell förklarar bakomliggande faktorer till uppvisad lönsamhet och marknadsutveckling. Aktörer inom flygindustrin påverkas av stark konkurrens från alla modellens fem krafter, vilket förklarar den låga lönsamheten. Samtidigt som branschens interna konkurrens ökat har leverantörers och kunders förhandlingsstyrka stärkts, vilket leder till att vinster i högre utsträckning tillfaller kunder och leverantörer.