Syftet med studien är att få större förståelse för hur sex lärare förhåller sig till det kooperativa lärandet i den ordinarie undervisningen. Vi vill även få mer kunskap om hur lärarna utvärderar arbetsmetoden. Studien är av kvalitativ karaktär och en semistrukturerad intervjuform har använts som datainsamlingsmetod. Vi genomförde sex intervjuer med verksamma lärare som arbetar med kooperativt lärande i undervisningen. Resultatet visar att samtliga tillfrågade lärare har en positiv inställning till kooperativt lärande, då de ser flera vinster med arbetssättet. Vinsterna är bl.a. aktiva elever, gruppstärkande samt språkutvecklande aspekter. Kooperativt lärande är inte bundet till något specifikt ämne, utan används ämnesövergripande. Utvärderingen av arbetsmetoden visade sig vara något knapphändig. Det var vanligt förekommande att strukturer utvärderas snarare än vad arbetsmetoden kooperativt lärande generar i. Det mest intressanta resultatet är lärarnas positiva inställning till kooperativt lärande trots avsaknad av mätbara kunskapsresultat.

Primary schools in Sweden today display a significant lack of aesthetic learning processes and non-traditional teaching methods in all school subjects. It is well established, through previous studies, that the use of music, art, dance and drama activities benefits student’s language development in second language learning. This study aims to investigate how English teachers in year 4 work with aesthetic learning processes and non-traditional teaching methods in the classroom. Therefore, only the school subject English will be focused on in this study, as it is the first compulsory foreign language that is taught to students in Swedish primary schools. The question formulation of the study is: how often do English teachers in year 4 work with aesthetic learning processes (non-traditional teaching methods) in their teaching? How does the use of aesthetic learning processes affect students' learning, motivation and participation in the school subject English according to the teachers? This study was conducted using a qualitative research method, with semi-structured interviews, as well as classroom observations, with five teacher participants from different primary schools. The theoretical viewpoints of the study are Howard Gardner’s theory of multiple intelligencesand Thomas Guskey's model for professional teacher development. The analysis of the results showed that only a small group of teachers have competence and knowledge in aesthetic learning processes. The teachers in this study, who lack educational experience on the use of aesthetic learning processes, tend to have more negative attitudes towards aesthetic activities in the classroom. Teachers who, on the contrary, have had courses on aesthetic learning processes in educational programs, often use these types of activities during their English lessons. The lack of non-traditional methods in some teacher’s lessons seems to have a connection to the teachers own educational experience, as well as their attitudes towards the use of it in the classroom. The fear of failing and losing authority in their lessons is one of the crucial factors to why some teachers avoid going beyond the methods they use themselves in the classroom. The increase of student motivation, as well as the desire to learn English, in non-traditonal activities is something all the teachers agree on. The teachers also emphasize that this type of activities becomes a way for the students to concretize their knowledge. The students seem to learn new words better by singing them and dare to speak English orally with activities where they can express themselves in many different ways. Thus, the students develop their english language through creative subjects and activities. In conclusion there is still a significant lack of non-traditional methods in primary schools in Sweden, which can be linked to the teachers educational experience and competence, as well as their attitudes and own beliefs.

Studien syftar till att identifiera bilreducerande styrmedel som har implementerats i den nyskapade stadsdelen Rosendal i Uppsala kommun. Vidare syftar arbetet till att analysera olika faktorer som bidrar till att identifierade styrmedel potentiellt kan implementeras i traditionella stadsdelar.   Kommunens och de privata aktörernas perspektiv utforskas genom en kvalitativ semi-strukturerad intervjumetod. För identifierandet av de olika styrmedlen som använts i Rosendal intervjuas fyra respondenter som varit med vid skapandet av stadsdelen. Avslutningsvis analyseras traditionella stadsdelar genom en gruppintervju där tre respondenter anställda på Uppsala kommun ingår.  Studiens resultat åskådliggör administrativa, ekonomiska samt informativa styrmedel som har föranlett till bilreducerande åtgärder. Cykelhus på markplan, gratis medlemskap i bil- och cykelpool, smala gator med delat utrymme samt valarkitektoniska åtgärder genom placering av parkeringshus i stadsdelens perifera områden som innebär att individer måste transportera sig längre för att ha åtkomst till bil är exempel på några vidtagna åtgärder. Studiens resultat indikerar även att bilreducerande åtgärder är komplexa i traditionella stadsdelar eftersom kommunen inte har rådighet över kvartersmark där de inte är huvudman vilket är vanligt i dessa stadsdelar. Resultatet påvisar även kommunala ingrepp i traditionella stadsdelar gällande bilreducernade i form av förtätning, reglering av parkeringspriser, omvandling av det fysiska rummet samt användandet av indirekta styrmedel som vägleder privata aktörer i en bilreducerande riktning.

FN:s klimatpanel IPCC slår fast att jordens klimat förändras i en takt som saknar motstycke i mänsklighetens historia, med effekter som extremväder, havsnivåhöjningar, isavsmältning och havsförsurning att vänta. Inom klimatkommunikationen har media pekats ut som ett avgörande verktyg för att stärka medvetenhet, forma attityder och öka förståelsen för klimatförändringar. Samtidigt har det visat sig att demografiska faktorer så som ålder kan påverka människors attityder till klimatförändringar, vilket i sin tur potentiellt kan påverka ett hållbart beteende. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sociala och traditionella medier påverkar allmänhetens attityder kring klimatförändringar hos olika åldersgrupper. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätstudie som har spridits både digitalt och fysiskt, och har sedan analyserats med hjälp av statistiska tester. Totalt deltog 117 respondenter från Sveriges allmänhet i enkätstudien. Resultatet indikerar att yngre respondenter i högre grad än äldre tycker att klimatförändringar kan äventyra kommande generationers behov, är mer oroade för eventuella konsekvenser samt att det rapporteras för lite om klimatförändringar i media idag. Hos respondenter som i huvudsak konsumerar sociala medier, var det även vanligare att hålla med om att klimatförändringar har förstärkts av mänskliga aktiviteter, än vad det var hos respondenter som i huvudsak konsumerar traditionella medier. Ålderstillhörighet visade sig dock ha en starkare påverkan på attityder kring klimatförändringar, än vilken medietyp man i huvudsak konsumerar. Av resultatet konstateras att det i framtiden behövs en medierapportering som når alla åldersgrupper, med ett budskap som i stället för katastrofrapportering främjar en känsla av hopp om förändring. / The UN's climate panel IPCC states that the earth's climate is changing at a rate unparalleled in human history, with effects such as extreme weather, sea level rise, ice melting and ocean acidification to be expected. In climate communication, the media has been singled out as a crucial tool for strengthening awareness, shaping attitudes and increasing understanding of climate change. At the same time, it has been shown that demographic factors such as age can influence people's attitudes to climate change, which in turn can potentially affect sustainable behaviour. The purpose of this study is therefore to investigate how social and traditional media affect the public's attitudes about climate change in different age groups. The survey was conducted using a questionnaire study that was disseminated both digitally and physically, and was then analyzed using statistical tests. A total of 117 respondents from the Swedish public participated in the survey. The results indicate that younger respondents to a greater extent than older respondents think that climate change can jeopardize the needs of future generations, are more concerned about possible consequences and that too little is reported about climate change in the media today. Among respondents who mainly consume social media, it was also more common to agree that climate change has been exacerbated by human activities, than it was among respondents who mainly consume traditional media. However, age affiliation was found to have a stronger influence on attitudes about climate change than the type of media mainly consumed. The results indicate that in the future there is a need for media reporting that reaches all age groups, with a message that is less dystopian and more hopeful.

Målet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur elever blir matematiker istället förprov-görare. För att ta reda på detta har vi valt att basera arbetet utifrån ett kooperativtförhållningssätt inom matematikämnet. I resultatet ser vi att matematikundervisning börstruktureras med ett kooperativt förhållningssätt för att främja kompetenta matematiker iställetför mekaniska prov-görare. Forskningen som besvarar första frågeställningen visade på att detkooperativa arbetssättet förbättrar elevens prestation och resultat om man jämför med etttraditionellt arbetssätt. Att sammanställa en rimlig slutsats av andra frågeställningen var dessvärresvårare då studierna inte påvisat ett lika markant resultat av elevens attityd till kooperativalärandesituationer.

Syftet med studien är att skapa förståelse för förskollärares syn på arbetet med att utmana och motverka traditionella könsmönster i förskolan. Vår studie utgår ifrån en kvalitativ metod. Genom åtta semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta förskollärare på två olika förskolor har vi undersökt hur förskollärare beskriver att de bedriver genusarbete i förskolan. Vi har sedan tematiserat intervjuerna med hjälp av fyra olika genusmönster – gränsöverskridande, beständighet, gemenskap och särskiljande. Samtliga medverkande förskollärare beskriver att de tycker att det är viktigt att bedriva ett genusarbete i förskolan, och utifrån den tematisering som vi har gjort går det att urskilja olika strategier och tillvägagångssätt i förskollärarnas beskrivningar. Resultatet av studien visar att de vanligaste strategierna för att utmana och motverka traditionella könsmönster är att använda sig av en valstund, att förändra den pedagogiska miljön samt att använda sig av ett nyanserat språkbruk.

SammanfattningSmå och medelstora företag utgör en stor del av alla företag som är registrerade i Sverige.Småföretagen är viktiga för samhället eftersom företagen är de största skattebetalarna i de flestakommunerna samt att de bidrar mycket till näringslivet. Dock behöver småföretagenfinansiering för att kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet samt växa. Svårigheten att fåfinansiering är något som de flesta av företagen konfronteras med. Detta har resulterat i attföretagen fått söka andra alternativa finansieringsmetoder där crowdfunding är en avmetoderna. Eftersom crowdfunding är en relativ ny finansieringsmetod samt inte likauppmärksammad finns det flera forskningsluckor som kan undersökas.Syftet med studien är att förstå hur motiven skiljer sig mellan användningen av de olikavarianterna av crowdfunding. Studien undersöker även varför svenska små och medelstoraföretaget vänder sig mot crowdfunding och ifall crowdfunding har potential att ersätta detraditionella finansieringskällorna. Detta har genomförts genom att bland annat påvisa defördelar och nackdelar som finns med crowdfunding. Tillvägagångssättet för undersökningenhar skett genom en kvalitativ metod där intervjuer med sex företag har gjorts.Resultatet visar på att det finns en stor skillnad på det motiv som företagen har när de väljervilken crowdfunding metod som de ska använda. Anledningarna till varför företagen användecrowdfunding skiljde sig också åt men det fanns en viss gemenskap mellan några av företagen.Majoriteten av företagen vill antingen ha en starkare relation till sina kunder eller att derasprodukt eller projekt skulle få uppmärksamhet. Vidare var det delade meningar huruvidacrowdfunding kan ersätta traditionella finansieringskällor, somliga av företagen ansåg attcrowdfunding kunde ersätta helt, somliga tyckte att det kunde fungera som ett komplement ochnågon tyckte att det inte kunde ersätta alls. Likväl är merparten av företagen positivt inställdatill crowdfunding som finansieringsmetod.

Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka den fysiska miljöns påverkan på barn. Detta undersöker vi genom att observera barnen under den fria leken för att få syn på hur miljön men även materialet bidrar till olika förutsättningar och begränsningar. Vi undersöker även pedagogernas föreställningar kring detta genom kvalitativa intervjuer. Vi vill ta reda på hur pedagogerna har tänkt och resonerat när de konstruerat miljön och valt material. Vi har tagit hjälp av Butlers genusteori men även Göranssons teoretiska angreppssätt på materialiteter.I vårt resultat kom vi fram till fyra analytiska poänger. Det första är att barn är medskapare i att göra genus. Det andra är att pedagogerna reflekterar kring material och leksaker men mindre kring utformningen av miljön och avdelningens rum. Det tredje är att samhället har en stor påverkan på barns föreställningar om genus och det fjärde är att pedagogerna är genusmedvetna i deras bemötande med barnen.

Malmström Amanda och Stigson Ulrika (2017). Ett nytt kapitel - lärares tankar om och reflektioner av digitalt- och traditionellt läsande i svenskundervisningen.A new chapter - teachers’ thoughts on and reflections of digital and traditional reading in the Swedish classroom. Malmö Högskola. Ämneslärarprogrammet. Denna studie undersöker högstadielärares erfarenheter av och kunskaper om läsning i digitala och traditionella medier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två skolor med totalt insamlat material från fem informanter. Vi ville undersöka vilka olika medier som används i svenskämnets läsundervisning och vilken funktion och roll de tillskrivs. Vidare ville vi undersöka hur kunskaperna kring de olika medierna är. Resultatet av vårt insamlade material visar att våra informanter anser att det finns tydliga för- och nackdelar med både digital och traditionell läsning. Detta i sin tur, präglar läsningens funktion och roll i undervisningen. Bland annat upplever de att elevernas inställning till läsning över tid, och i takt med det allt mer digitaliserade samhället har förändrats. De anser också att elevers läsning skiljer sig betydligt åt beroende på vilket medium som används. Resultatet pekar också på en uppfattning om att läsundervisningen har fått fler möjligheter till variation, något som informanterna anser har både för- och nackdelar.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ läromedelsanalys av ett digitalt läromedel för att se hur det kan påverka undervisningen. Detta görs genom att bryta ner läromedlet till dess komponenter, analysera dem och koppla till teori för att se möjliga konsekvenser av dess struktur och möjliga användning. Ursprunget till intresset av denna studie har mycket att göra med det ökande kravet av digital kompetens för både pedagog och elev ifrån Läroplanen vilket i sin tur skapar relevans för ämnet. Underlaget till studien är baserad på ett digitalt läromedel från Gleerups vid namn Samhällskunskap 4–6, digitalt som används som konkret bevis på olika teorier som det kopplas till i analysen. Den slutsats som kan dras av resultatet är att läromedlet i sig själv kan, på grund av sin flexibla och versatila natur och struktur, vara givande för undervisningen under omständigheterna av att pedagogen har uppnått digital kompetens sen tidigare. Annars, enligt forskning, tar det en längre tid innan man uppnår samma effektivitet och kompabilitet med verktygen som man annars hade med de traditionella fysiska läromedlen. Detta på grund av att det nämnda digitala läromedlet innehåller funktioner som de fysiska läromedlen inte kan besitta, så som multimodalitet med videos, interaktiva funktioner och länkar. Det krävs även en del kunskap inom värdering av digitala läromedel för att avgöra om det kan vara värdefullt för ens klassrum då det inte nödvändigtvis behöver fungera för alla. / The purpose of this bachelors thesis is to make a qualitative analysis of a digital teaching aid to see how it could affect the day to day education. This is done by breaking down the teaching aid by its different components, analysing them and then connecting them to adequate theories to see possible consequences and possibilities. My interest in this subject originates from the fact that there’s a constant rising pressure to accomplish digital competence for both pedagogue and student in the swedish curriculum. The foundation of this study is based on a teaching aid from Gleerups which is called Samhällskunskap 4–6, digitalt which is used to connect the chosen theories and how it can look in reality in my analysis. The conclusion that can be drawn from the results is that the teaching aid in itself can, because of it’s flexible and versatile nature and structure, be rewarding. However only under the circumstances that the pedagogue has previously achieved what is known as digital competence. If this is not the case, then according to research shown in my study it will take a longer time to accomplish the results that otherwise would be reached earlier with traditional teaching aids. This is because of the fact that digital teaching aids including functions that physical teaching aids can not. Such as multimodality with videos, interactive functions and links. It takes certain knowledge of evaluating digital teaching aids to be able to decide if it can be useful to your classroom since that is not necessarily the case for everyone.