Authors: Ludvig Klingsäter and Samuel Elm Supervisor: Professor Hans Sjögren Background: The aviation industry was for a long time a heavily regulated market with characteristics of duopoly where states owned and managed the airlines traffic. After the 1990´s deregulation and liberalization of the aviation industry, new airlines emerged with new strategies. These new airlines would be called low-cost airlines and came to push the market into higher competition. The effect of this was higher supply of flights for customers and an increased price pressure between European airlines.  Purpose: The purpose of this study is to examine and analyze the performance of the European aviation industry after deregulation and the low-cost airline establishment during the 1990´s. Furthermore, we examine if there exists conditions for the legacy airlines to survive the highly increase in competition.  Method: We have used a quantitative approach in order to compile data to find answers to our issues. We examine and analyze how the market has developed between the years 1992 and 2019. With the help of annual reports from four legacy airlines and four low-cost airlines we have collected key data, such as revenues and costs, in order to analyze the market's development and performance over the years. We have also supplemented our quantitative data with previous research through a qualitative approach that helps us analyze our numerical results.  Conclusion: The results and analysis show that the market has become more efficient in terms of its resource use. This has been demonstrated by, among other things, reduced costs and lower revenues in relation to available seat kilometers, which has significantly increased the number of passengers. This leads to the conclusion that the performance of the European aviation market has improved and consumer welfare has increased. In addition, since the legacy airlines have managed to maintain their strategy while at the same time increasing their profit margins, we conclude that there are conditions for the legacy strategy to survive. Keywords: Legacy airlines, low-cost airlines, competition, net profit-margin, efficiency,  welfare.

<p>The de-regulation of commercial air traffic in the early 1990’s lead to that many new airline companies entered the market. Many of these new actors were low budget airlines which meant that the traditional airlines met a new type of competition. This situation contributed to the fact that ticket prices dropped in many countries. It has become more and more common that the traveller prefers to fly with low budget airlines rather than with the traditional airlines. That this is causing a major problem becomes quite evident when reading about their economic losses as they appear in the reports handed in by many of the worldwide traditional airline companies in the last few years. This essay deals with the effects that resulted among the traditional airline companies from the entrance of low budget airlines. The purpose was to examine what issues the traditional airlines actively had to meet in order to stay competitive. We were also interested in finding out what measures they actually had taken.</p><p>This essay is based on a qualitative method, a casestudy in the form of deep interviews. The objects of the study chosen were persons working for the airline companies SAS and Finnair. The bases for the study are theories about competitive strategies, positioning, quality of service, marketing mix and segmentation. In the light of these theories we put together sufficient questions to ask at the interviews to ensure a solid result that answered the purpose and problem of this essay. The result of the study showed that both SAS and Finnair at all times work in a number of ways to adjust themselves to the current market situation.</p><p>The results clearly shows that both SAS and Finnair have been forced to adapt to the changes in the price development to remain competitive. The most noticeable measure implemented by SAS and Finnair is that they have lowered their ticket prices in order to maintain their customers.</p><p>Our conclusion states that the effects that has resulted among the traditional airlines are changes of their pricing and quality of service. Even positioning and the competitive strategies of the companies have been affected.</p> / <p>Avregleringen av flygmarknaden i början av 1990-talet ledde till att många flygbolag äntrade marknaden. Många av dessa nya aktörer är lågprisflygbolag vilket har lett till en ökad konkurrens mot de traditionella flygbolagen. Denna situation har även bidragit till att biljettpriserna har sjunkit i många länder. Det blir allt vanligare att resenärerna väljer att flyga med lågprisflygbolag i stället för att välja att resa med de traditionella flygbolagen. Detta torde vara ett stort problem för de traditionella flygbolagen. Inte minst tydligt blir det i beaktande av de förluster som många av dessa flygbolag, världen över, redovisat de senaste åren.</p><p>Denna uppsats behandlar de faktorer som har påverkats hos de traditionella flygbolagen efter lågprisflygets inträde på marknaden. Syftet med vår studie var att ur ett företagsperspektiv undersöka vilka åtgärder som vidtagits av de traditionella flygbolagen samt om deras strategier ändrats till följd av lågprisflygets inträde på marknaden.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där det har gjorts en fallstudie i form av djupintervjuer. Undersökningsobjekten som valdes är flygbolagen SAS och Finnair. Till grund för undersökningen ligger teorier om konkurrensstrategier, positionering, tjänstekvalitet, marknadsföringsmixen och segmentering. Utifrån teorierna har intervjufrågor utformats vilka har gett ett relevant underlag för att kunna besvara syftet och problemformuleringen. Undersökningen visade att både SAS och Finnair arbetar med en rad olika strategier för att hela tiden vara anpassade till den rådande marknadssituationen.</p><p>Resultatet visar tydligt att både SAS och Finnair har tvingats följa med i prisutvecklingen för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Den mest konkreta åtgärd som vidtagits av SAS och Finnair är att de båda flygbolagen har sänkt sina priser för att inte tappa alltför många kunder.</p><p>I slutsatsen framkommer det att en av de faktorer som har påverkats till följd av den nya konkurrensutsatta marknadssituationen är prissättningen. Ytterligare faktorer som påverkats är tjänstekvalitet och konkurrensstrategier.</p>

Bakgrund: Den globala luftfarten har under en längre tid ökat med avseende på antalet resenärer. Sedan 1990-talet har en avreglering av den Europeiska marknaden trätt i kraft. Avregleringen har gjort det möjligt för nya flygbolag att etablera sig och fritt konkurera med tidigare etablerade flygbolag. Två typer av flygbolag har vuxit fram sedan avregleringen, etablerade traditionella nätverksflygbolag, samt nya lågprisbolag. Lågprisbolagen konkurrerar med pris medan de traditionella nätverksbolagen konkurrerar med en högre grad av differentiering. Syfte: Denna studie syftar till att utreda hur den europeiska flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden utvecklats sedan avregleringen. Ur ett historiskt perspektiv analyseras marknadsandelar och lönsamhet för de två flygbolagssegmenten. Det blir då möjligt att relatera flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden till uppvisad lönsamhet och utveckling av marknadsandelar. Teori: Porters femkraftmodell används för att beskriva hur flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden påverkar lönsamhet och marknadsutveckling. För att analysera lönsamhet använder vi DuPont-samband som visar hur lönsamhet skapas utifrån rörelsens och kapitalets effektivitet. Metod: Kvantitativ sekundärdata insamlades ur årsrapporter och trafikstatistik gällande finansiella nyckeltal och passagerarvolymer. För perioden 1999-2010 insamlades data för 15 av Europas största flygbolag, som sedan klassificerades utifrån två modeller för lågpris- respektive traditionella flygbolag. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att den inomeuropeiska passagerartrafiken ökat under den studerade perioden. Lågprisbolagen representerar den största delen av ökningen, men även traditionella bolag har ökat sin marknadsvolym. Detta tyder på att lågprisbolagen har utökat marknaden för flygresor istället för att ta över de traditionella flygbolagens marknad. Lågprisbolagen uppvisar en starkt ökande marknadsandel under den studerade perioden. Dock så minskar tillväxttakten för lågprisbolagens marknadsandelsökning de sista åren. Studerad lönsamhet visar att flygindustrin är en kapitalintensiv bransch med en hög andel fasta kostnader. Lågprisbolagen uppvisar under hela perioden högre vinstmarginal och lönsamhet än de traditionella bolagen. Gemensamt för de båda flygbolagssegmenten är att vinstmarginalen och således lönsamheten försämras under perioden. Analysen med Porters femkraftsmodell förklarar bakomliggande faktorer till uppvisad lönsamhet och marknadsutveckling. Aktörer inom flygindustrin påverkas av stark konkurrens från alla modellens fem krafter, vilket förklarar den låga lönsamheten. Samtidigt som branschens interna konkurrens ökat har leverantörers och kunders förhandlingsstyrka stärkts, vilket leder till att vinster i högre utsträckning tillfaller kunder och leverantörer.

The de-regulation of commercial air traffic in the early 1990’s lead to that many new airline companies entered the market. Many of these new actors were low budget airlines which meant that the traditional airlines met a new type of competition. This situation contributed to the fact that ticket prices dropped in many countries. It has become more and more common that the traveller prefers to fly with low budget airlines rather than with the traditional airlines. That this is causing a major problem becomes quite evident when reading about their economic losses as they appear in the reports handed in by many of the worldwide traditional airline companies in the last few years. This essay deals with the effects that resulted among the traditional airline companies from the entrance of low budget airlines. The purpose was to examine what issues the traditional airlines actively had to meet in order to stay competitive. We were also interested in finding out what measures they actually had taken. This essay is based on a qualitative method, a casestudy in the form of deep interviews. The objects of the study chosen were persons working for the airline companies SAS and Finnair. The bases for the study are theories about competitive strategies, positioning, quality of service, marketing mix and segmentation. In the light of these theories we put together sufficient questions to ask at the interviews to ensure a solid result that answered the purpose and problem of this essay. The result of the study showed that both SAS and Finnair at all times work in a number of ways to adjust themselves to the current market situation. The results clearly shows that both SAS and Finnair have been forced to adapt to the changes in the price development to remain competitive. The most noticeable measure implemented by SAS and Finnair is that they have lowered their ticket prices in order to maintain their customers. Our conclusion states that the effects that has resulted among the traditional airlines are changes of their pricing and quality of service. Even positioning and the competitive strategies of the companies have been affected. / Avregleringen av flygmarknaden i början av 1990-talet ledde till att många flygbolag äntrade marknaden. Många av dessa nya aktörer är lågprisflygbolag vilket har lett till en ökad konkurrens mot de traditionella flygbolagen. Denna situation har även bidragit till att biljettpriserna har sjunkit i många länder. Det blir allt vanligare att resenärerna väljer att flyga med lågprisflygbolag i stället för att välja att resa med de traditionella flygbolagen. Detta torde vara ett stort problem för de traditionella flygbolagen. Inte minst tydligt blir det i beaktande av de förluster som många av dessa flygbolag, världen över, redovisat de senaste åren. Denna uppsats behandlar de faktorer som har påverkats hos de traditionella flygbolagen efter lågprisflygets inträde på marknaden. Syftet med vår studie var att ur ett företagsperspektiv undersöka vilka åtgärder som vidtagits av de traditionella flygbolagen samt om deras strategier ändrats till följd av lågprisflygets inträde på marknaden. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där det har gjorts en fallstudie i form av djupintervjuer. Undersökningsobjekten som valdes är flygbolagen SAS och Finnair. Till grund för undersökningen ligger teorier om konkurrensstrategier, positionering, tjänstekvalitet, marknadsföringsmixen och segmentering. Utifrån teorierna har intervjufrågor utformats vilka har gett ett relevant underlag för att kunna besvara syftet och problemformuleringen. Undersökningen visade att både SAS och Finnair arbetar med en rad olika strategier för att hela tiden vara anpassade till den rådande marknadssituationen. Resultatet visar tydligt att både SAS och Finnair har tvingats följa med i prisutvecklingen för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Den mest konkreta åtgärd som vidtagits av SAS och Finnair är att de båda flygbolagen har sänkt sina priser för att inte tappa alltför många kunder. I slutsatsen framkommer det att en av de faktorer som har påverkats till följd av den nya konkurrensutsatta marknadssituationen är prissättningen. Ytterligare faktorer som påverkats är tjänstekvalitet och konkurrensstrategier.

The study is based on explaining and giving a picture of strategies the traditional airlines use to compete with the low cost airlines. Since the deregulation in 1992 many low cost airlines have established themselves on Europe´s airline market and have taken over large parts of the market. Air travelers have become price-conscious and always searching for the cheapest ticket. Traditional airlines were outcompeted by low cost companies. In order to claim the market new competition strategies were needed. The purpose of the study is to describe which strategies traditional airlines use especially in terms of service offering to attract customers. Previous research and theories describe competition strategies that focus on service, costs, price, product and Porter´s model. In interviews with people who have knowledge about the airline industry because of their work we got answers about how traditional airlines use competitive strategies with the focus on service. We supplemented our study with secondary literature from the webpages of traditional airlines. The results show that the best strategy for traditional airlines is to use a mix of different service strategies to win loyal clients.

<p>De traditionella flygbolagen verkar idag på en konkurrensutsatt marknad. Då flygbolagen ofta är statligt ägda präglas de av byråkratiska och komplexa beslutsprocesser. I flygbolagens omgivning finns ett flertal olika intressenter, däribland fackförbund. Dessa kan ha en ansenlig inverkan på flygbolagen. Uppsatsen kommer att utgå ifrån en deduktiv ansats där kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning kommer att genomföras. Uppsatsen kommer att utgå ifrån ett intressentperspektiv där följande teorier kommer att tillämpas; intressentmodellen, affärsidén, involveringsteorin samt värdestjärnan. Empirin består av primärdata i form av intervjuer samt en enkätundersökning med 50 stycken slumpmässigt valda respondenter. Resultatet visar på att SAS nästintill 40 stycken fackförbund skapar en generell tröghet i bolaget. Antalet gör det svårt att uppnå en samverkan mellan de olika parterna. Det finns dock förutsättningar för samverkan men parterna måste då vara villiga att genomgå de strukturförändringar som krävs. Författarna har kommit fram till att det inte råder någon samverkan mellan fackförbunden och SAS. Då det inte är någon samverkan ser heller inte fackförbunden till SAS välmående utan mer till sina medlemmars önskemål och behov. För att nå en långsiktig överlevnad bör SAS och dess struktur förändras i takt med omvärlden.</p>

De traditionella flygbolagen verkar idag på en konkurrensutsatt marknad. Då flygbolagen ofta är statligt ägda präglas de av byråkratiska och komplexa beslutsprocesser. I flygbolagens omgivning finns ett flertal olika intressenter, däribland fackförbund. Dessa kan ha en ansenlig inverkan på flygbolagen. Uppsatsen kommer att utgå ifrån en deduktiv ansats där kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning kommer att genomföras. Uppsatsen kommer att utgå ifrån ett intressentperspektiv där följande teorier kommer att tillämpas; intressentmodellen, affärsidén, involveringsteorin samt värdestjärnan. Empirin består av primärdata i form av intervjuer samt en enkätundersökning med 50 stycken slumpmässigt valda respondenter. Resultatet visar på att SAS nästintill 40 stycken fackförbund skapar en generell tröghet i bolaget. Antalet gör det svårt att uppnå en samverkan mellan de olika parterna. Det finns dock förutsättningar för samverkan men parterna måste då vara villiga att genomgå de strukturförändringar som krävs. Författarna har kommit fram till att det inte råder någon samverkan mellan fackförbunden och SAS. Då det inte är någon samverkan ser heller inte fackförbunden till SAS välmående utan mer till sina medlemmars önskemål och behov. För att nå en långsiktig överlevnad bör SAS och dess struktur förändras i takt med omvärlden.

Reporting of sustainability has gained an increasing importance over the past years and companies have begun to take greater responsibility for society. One major reason why sustainability has been recognized is because of the increased climate change in the world. The airline industry, which is seen as an important part of today's tourism, have had a major impact on the social, economic and natural surroundings, which is an contributing factor to today's climate change and air pollution. Airlines can be divided into two categories, low-cost airlines and traditional airlines. These two airlines separates each other by their business ideas and strategies, where low-cost airlines target price-sensitive travelers while traditional airlines are known to have a larger price advantage over the low-cost airlines. Different strategies can lead to separation of the sustainability reports, as companies work in different ways, which has consequences for how they report their sustainability. This is a problem as companies take different social responsibilities. The purpose of this study is to describe and analyze how sustainability reporting differs between airlines that use different business strategies, by comparing two low-cost airlines with two traditional airlines. The authors first examined already existing theory that has been collected and compared to the companies' sustainability reports. The conclusions of this study have shown big differences between low-cost airlines and traditional airlines reporting of sustainability. An important reason for this is based on the airlines' strategies, where the low-cost airlines apply a low-cost strategy and try to gain competitive advantages by having the industry's lowest costs, while the traditional airlines have a strategy to make the flight as comfortable as possible for the travelers, where high quality and service is important priorities for creating customer satisfaction. The different strategies between the airlines mean that they prioritize different things, which are reflected in their sustainability reports. All airlines have shown clear initiatives to achieve a more sustainable world, but in this study, the traditional airlines have always done a little extra in all the three perspectives.

<p>The traditional airlines exist on a market that is distinguished by an increasing competition. They are often partly or completely owned by the government and are characterized by slow decision making. Because of their existing structure and old business culture the traditional airlines find it hard to use price as a means of competition. Consequently the traditional airlines need to create loyalty amongst their customers. The purpose of this essay was to analyze and evaluate SAS long-term marketing strategies through a comparative study of the companies’ management, employees and customers. To shed light on the problem a gap analysis has been performed on SAS Swedens management, emloyees and customers. The theoretical part of the study takes into account customer value, organization and loyalty.</p><p>The result shows that the gap between SAS management and customers was relatively small due to the management’s knowledge and insight in respect to customer expectations. On the other hand the gap between SAS management and employees was much larger. The internal communication within SAS is today insufficient which can lead to major problems. To create customer loyalty SAS has to concentrate on their internal problems and focus on their employees. In this way the employees will mediate customers expectations so that SAS profile and image will correspond with customers expectations. SAS needs to have a strong business concept and a vision that all employees should try to achieve, which they do not have today. The conclusion is that SAS will find it hard to survive on a long term basis with the conditions and structure they have today.</p><p>Suggestions for additional research would be to study other effects made by the incorporation of SAS as well as to study factors that are important for creating good internal communication within the SAS group.</p> / <p>De traditionella flygbolagen verkar på en marknad som kännetecknas av en ökad konkurrens. De är ofta delvis eller helt statligt ägda och präglas av tröga beslutsprocesser. På grund av sin befintliga struktur och gamla affärskultur har de svårt att konkurrera med priset som konkurrensmedel och måste därför fokusera på att skapa kundlojalitet.</p><p>Uppsatsens syfte var att analysera och utvärdera SAS långsiktiga marknadsföringsstrategier genom en jämförande studie av företagets ledning, anställda samt kunder. För att belysa problemet har en gapanalys genomförts på SAS Sveriges ledning, anställda och kunder. Studiens teoridel är baserad på teorier om mervärdeskapande, organisation och lojalitet.</p><p>Resultatet visar att gapet mellan SAS ledning och kunder var relativt litet då ledningen har kunskap och insikt om kundernas förväntningar på SAS tjänster. Gapet mellan SAS ledning och de anställda var däremot mycket större. Den interna kommunikationen inom SAS är idag bristande vilket är ett stort problem. För att SAS skall ha en möjlighet att skapa kundlojalitet måste de börja internt och fokusera på de anställda, så att de levererar vad kunderna förväntar sig. Detta i sin tur bidrar till att SAS profil och image överensstämmer. SAS måste ha en stark affärsidé och vision som alla anställda strävar efter, vilket de inte har idag. Studiens slutsats är att SAS har svårt att långsiktigt överleva med de förutsättningar och den struktur de har idag.</p><p>Som förslag på vidare forsknings gavs att studera ytterligare effekter av SAS bolagisering, samt att studera faktorer som är viktiga för att skapa en bra intern kommunikation inom hela SAS koncernen.</p>

The traditional airlines exist on a market that is distinguished by an increasing competition. They are often partly or completely owned by the government and are characterized by slow decision making. Because of their existing structure and old business culture the traditional airlines find it hard to use price as a means of competition. Consequently the traditional airlines need to create loyalty amongst their customers. The purpose of this essay was to analyze and evaluate SAS long-term marketing strategies through a comparative study of the companies’ management, employees and customers. To shed light on the problem a gap analysis has been performed on SAS Swedens management, emloyees and customers. The theoretical part of the study takes into account customer value, organization and loyalty. The result shows that the gap between SAS management and customers was relatively small due to the management’s knowledge and insight in respect to customer expectations. On the other hand the gap between SAS management and employees was much larger. The internal communication within SAS is today insufficient which can lead to major problems. To create customer loyalty SAS has to concentrate on their internal problems and focus on their employees. In this way the employees will mediate customers expectations so that SAS profile and image will correspond with customers expectations. SAS needs to have a strong business concept and a vision that all employees should try to achieve, which they do not have today. The conclusion is that SAS will find it hard to survive on a long term basis with the conditions and structure they have today. Suggestions for additional research would be to study other effects made by the incorporation of SAS as well as to study factors that are important for creating good internal communication within the SAS group. / De traditionella flygbolagen verkar på en marknad som kännetecknas av en ökad konkurrens. De är ofta delvis eller helt statligt ägda och präglas av tröga beslutsprocesser. På grund av sin befintliga struktur och gamla affärskultur har de svårt att konkurrera med priset som konkurrensmedel och måste därför fokusera på att skapa kundlojalitet. Uppsatsens syfte var att analysera och utvärdera SAS långsiktiga marknadsföringsstrategier genom en jämförande studie av företagets ledning, anställda samt kunder. För att belysa problemet har en gapanalys genomförts på SAS Sveriges ledning, anställda och kunder. Studiens teoridel är baserad på teorier om mervärdeskapande, organisation och lojalitet. Resultatet visar att gapet mellan SAS ledning och kunder var relativt litet då ledningen har kunskap och insikt om kundernas förväntningar på SAS tjänster. Gapet mellan SAS ledning och de anställda var däremot mycket större. Den interna kommunikationen inom SAS är idag bristande vilket är ett stort problem. För att SAS skall ha en möjlighet att skapa kundlojalitet måste de börja internt och fokusera på de anställda, så att de levererar vad kunderna förväntar sig. Detta i sin tur bidrar till att SAS profil och image överensstämmer. SAS måste ha en stark affärsidé och vision som alla anställda strävar efter, vilket de inte har idag. Studiens slutsats är att SAS har svårt att långsiktigt överleva med de förutsättningar och den struktur de har idag. Som förslag på vidare forsknings gavs att studera ytterligare effekter av SAS bolagisering, samt att studera faktorer som är viktiga för att skapa en bra intern kommunikation inom hela SAS koncernen.