Mitt syfte med uppsatsen är att studera hur ett blogginlägg på en blogg vid namn Klamydiabrevet, som uppmärksammades i samband med valet 2010, påverkade dagordningen i de traditionella medierna. Mina frågeställningar rör hur blogginlägget påverkade de traditionella mediernas agenda, hur och varför den uppmärksammades samt hur denna uppmärksamhet kan tolkas utifrån dagordningsteorin samt om det går att utläsa hur giltig är denna teori är idag? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med representanter från olika medier samt med en mediestrateg som är insatt i sociala medier. Jag har haft min teoretiska utgångspunkt i “agenda setting”-teorin och “gatekeeping”-teorin samt i en utveckling av den senare som kallas “gatewatching”. Jag har även studerat blogginläggets uppmärksamhet kopplat till nyhetskriterier. Genom att intervjua de olika medierepresentanterna har jag kommit fram till att alla de medier som representeras i uppsatsen har valt att rapportera om blogginlägget och låtit det vara en del av deras agenda. En anledning till detta kan vara att detta fall var starkt knutet till en politisk kontext. Klamydiabrevet kan ses som ett exempel på hur de nya nätoffentligheterna kan påverka vad som sätter dagordningen i den stora medieoffentligheten. När det gäller mediernas dagordning har jag funnit tecken på att man kanske snarare bör tala om “intermedia agenda setting” då det kan vara svårt att urskilja vem det är som sätter agendan. Detta då nya och traditionella medier använder varandra som källor i en så kallad källcykel och på så sätt influerar varandras agenda.