Syftet med studien är att utforska och se om det finns ett positivt samband mellan kundlojalitet samt servicekvalitet med kundens relation till banken. Det genom att jämföra kundens relation till banken traditionellt och digitalt. Den här studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod för att besvara studiens syfte och de hypoteser som skapats. Här har jag utgått från en deduktiv ansats, där jag utifrån teori skapat en enkätundersökning som innefattar 141 respondenter. Resultatet för den traditionella banken visar på att det finns ett positivt samband från kunden, ju lojalare man är, desto bättre är relationen med banken. Likaså är det när det kommer till servicekvalitet, ju bättre upplevd service, desto bättre är relationen med banken. Faktorerna har även ställts mot den digitala banken och här går det inte att hitta ett signifikant samband.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares uppfattningar om god matematikundervisning samt hur lärares uppfattningar och undervisningspraktiker förhåller sig till den traditionella bilden av matematikundervisning. Kvalitativa intervjuer med fem matematiklärare har genomförts, för att undersöka deras uppfattningar om vad som utgör god matematikundervisning, huruvida deras undervisning är reforminriktad eller traditionell, och vilka hinder eller stöd de upplever för att bedriva den matematikundervisning de önskar. Lärarna i urvalet uttrycker, i varierande utsträckning, en uppfattning om att reforminriktad matematikundervisning är önskvärd, men det är endast tre av fem som också bedriver en reforminriktad undervisning. Gemensamt för de med en reforminriktad undervisningspraktik är bl.a. att de har skapat praktiska förutsättningar för att lyckas väl med att påverka sina elevers uppfattningar om matematik i önskad riktning och därför varit framgångsrika i att förhandla om de sociala och sociomatematiska normerna i klassrummet.

Denna studie syftar att undersöka samband mellan svenska fjärdeklassares tidsåtgång på olika datorbaserade aktiviteter och deras resultat på de internationella läsförståelsetesterna PIRLS och ePIRLS. Studien undersöker även om eventuella samband skiljer sig beroende på vilken datoraktivitet som avses samt om det finns några skillnader mellan könen. Studien utgår från kvantitativa data i form av svenska elevers enkätsvar från PIRLS och dessa är statistiskt analyserade med hjälp av korstabeller. Studien visar bland annat att det finns samband mellan låg tidsåtgång på datorbaserade aktiviteter och goda resultat i PIRLS och ePIRLS. Vidare synliggör studien vissa skillnader mellan olika datorbaserade aktiviteter. Sambandet mellan låg tidsåtgång och goda resultat är tydligare vid internetanvändning än vid datorspelande. Gällande skillnader mellan könen visar studien att flickor verkar gynnas mer av hög tidsåtgång på datoranvändning än pojkar.

Studiens syfte är att, genom observationer, undersöka djurens roll i förskolans verksamhet. Syftet är således att skildra de pedagogiska lärprocesser som förekommer i förskolor som involverar djur i sin dagliga verksamhet, bidra med kunskaper om hur djur kan påverka förskolans verksamhet och hur djurhållning kan tillämpas i den traditionella förskolan. Vårt teoretiska ramverk utgår ifrån sociokulturellt perspektiv med inriktning mot Vygotskijs och Leontyevs ”Aktivitetstrianglar” som Engeström sedan utformade grafiskt. Ramverket möjliggör användningen av begrepp som till exempel artefakter, mediering, objekt och subjekt vilket skapar en röd tråd genom hela studien. Metoden som valts är en kvalitativ fallstudie och genom denna metod kan fördjupning göras av hur två specifika förskolor med djur i verksamheten fungerar. Studiens frågeställningar bygger på ett kunskaps intresse och har fungerat som en vägledning genom studien. Frågeställningarna är: hur är djur involverade i lärandeaktiviteterna på lantbruksförskolan och hur är djur involverade i lärandeaktiviteterna på djurparksförskolan. Observationerna skedde på två olika förskolor och för att komplettera data genomfördes också samtal med förskollärarna i verksamheten. Observationerna och samtalen analyserades utifrån en tematisk analysmetod som kompletterades med en narrativ analysmetod för att ge ett djupare resultat. Resultatet visade på att det fanns både skillnader och likheter mellan förskolorna som observerades. Baserat på resultatet fördes en diskussion kring hur skillnaderna och likheterna på förskolorna med djurinriktning kunde appliceras på en traditionell förskola. Slutsatsen visar att det är möjligt att använda djur i en traditionell förskola men att tillämpningen beror på den enskilda förskolans förutsättningar.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers erfarenheter av metoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL) i relation till traditionell läs- och skrivundervisning. ASL innebär att eleverna lägger pennan åt sidan och i stället använder datorn som främsta skrivverktyg. Studiens frågeställningar berör skillnader mellan arbetssätten samt vilka för- och nackdelar som finns med ASL och besvaras genom kvalitativa intervjuer där fem lärare deltagit. I litteraturgenomgången presenteras ASL utifrån Arne Tragetons perspektiv och hur arbetet kan genomföras i förskoleklass samt årskurserna 1–2. Vidare beskrivs traditionell läs- och skrivundervisning och därefter vad forskningen anser om ASL samt vilka för- och nackdelar som finns med metoden. Resultatet visar att tekniken är det största hindret för metoden men att fördelarna är många. Med ASL upplever lärarna att eleverna utvecklar en förbättrad skrivförmåga och att metoden är enkel att individualisera, till skillnad från den traditionella läs- och skrivundervisningen.

Syftet med studien var att jämföra kooperativt lärande och traditionell undervisning i arbetet men ordförståelse och läsförståelse i de lägre årskurserna. Med traditionell undervisning syftar studien på en undervisning där läraren dominerar taltiden och eleverna mestadels arbetar enskilt. För att delta i studien som lärare inom kooperativt lärande behövde läraren ha deltagit i fortbildning inom kooperativt lärande samt kontinuerligt använda metoden i undervisningen. I arbetet ställs hypotesen att eleverna inom kooperativt lärande har bättre förutsättningar att utveckla de förmågor vi undersöker. Litteraturen inom området visar att eleverna inom kooperativt lärande använder språket aktivt under lektionstid, det är ett viktigt verktyg. För att uppnå studiens syfte samt evaluera hypotesen ställdes frågeställningarna: 1. Har elever som arbetar kooperativt en större ordförståelse och/eller bättre läsförståelse       jämfört med elever i mer traditionell undervisning i årskurs 3? 2. Om det finns en skillnad, hur kan den relateras till lärarens tillvägagångssätt samt     elevernas arbetssätt?   I studien användes såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Ett test i läsförståelse och ordförståelse genomfördes i samtliga klasser i årskurs 3. Testets syfte var att besvara studiens första frågeställning. För att undersöka elevers arbetssätt samt lärares tillvägagångssätt utfördes observationer i sju klasser samt intervjuer med de observerade klassernas lärare. Dessa sju klasser bestod av fyra klasser i årskurs 3 varav två arbetade enligt kooperativt lärande och två arbetade enligt traditionell undervisning. De resterande tre klasserna bestod av klasser i årskurs 1 varav två arbetade enligt kooperativt lärande och en enligt traditionell undervisning. Skolorna där studien är genomförd är belägna på Åland, Finland. Resultatet av testet var tydligt till den traditionella undervisningens fördel förutom resultatet på första frågan där skillnaden var obetydlig. Vid observationstillfällena konstaterades att taltiden i klasserna som undervisades inom kooperativt lärande dominerades av eleverna, medan det motsatta konstaterades i de klasserna där traditionell undervisning bedrevs. Under intervjuerna hänvisade de lärare som arbetade enligt traditionell undervisning flera gånger till läromedel de använder i undervisningen och lade stor vikt vid innehållet i dem. De lärare som arbetade enligt kooperativt lärande poängterade vikten av sociala färdigheter och menade att i stort sett all undervisning gick att utföra enligt de kooperativa strukturerna och strategierna.    Nyckelord: kooperativt lärande, traditionell undervisning, läsförståelse och ordförståelse

I den här studien undersöks vilken typ av kunskap som stöds av traditionell klassrumsundervisning jämfört med utomhuspedagogik. Under hösten 2018 har två klasser på en högstadieskola i södra Sverige valts ut och undervisats i biologi inom två jämförbara delområden, svampar och lavar. Eleverna har fått undervisning med traditionell klassrumsundervisning i det ena delområdet och utomhuspedagogik i det andra delområdet. Efter varje delområde har eleverna fått svara på provfrågor som sedan bedömts och resultaten som erhållits utgående från de båda undervisningsmetoderna har sedan jämförts. Resultatet visade att en högre andel av eleverna som fått traditionell klassrumsundervisning klarade minneskunskapsfrågor än de som hade fått utomhuspedagogik. Resultatet visade också att en högre andel av provsvaren från eleverna som hade haft utomhuspedagogik var mer utvecklade, samt att en högre andel av dessa elever klarade en av kunskapsfrågorna som var inriktade på förståelse. Slutsatserna som kan dras från denna studie är att traditionell klassrumsundervisning stödjer att eleverna lär sig minneskunskap och här finns möjligheter för läraren att styra vilka kunskaper som eleverna får. Undersökningen ger delvis stöd för att utomhuspedagogik stödjer att eleverna får med sig mer förståelsekunskap än vid traditionell klassrumsundervisning. När eleverna studerar organismer i verkligheten och aktivt styr sin kunskapsinlärning får de större möjlighet att utveckla sin kunskap.

Uppsatsen är uppbyggd kring företaget IKEA. Fokus ligger på uppskjutningsstrategin kring företagets arbete med att få kunden att vara delaktig i processen att få varorna färdigställda. I arbetet ligger det även fokus kring företagets kundnöjdhet, kundanpassning och lönsamhet samt hur de jobbar med dessa segment.Att använda kunden som medproducent och därigenom låta dem göra en del av jobbet blir vanligare. Det är väldigt mycket för företag att tänka på i arbetet med att få kunden att agera medproducent och känna sig nöjd samtidigt som man ska lyckas med att maximera företagets lönsamhet. Marknadsföring för företagen har varit inriktad mer på företagets vara eller produkt de förmedlar eller säljer. Kundnöjdheten har blivit en ståndpunkt för de flesta företagen då de insett att behovet av att kunderna återkommer och att så få som möjligt väljer att hoppa av är viktigt för lönsamheten.För att uppnå vårt syfte gjorde vi en djupintervju med en anställd på företaget. Vår undersökning visar att vad de gör, vad de säger, de produkter de erbjuder, det pris de erbjuder, presentationen av deras utbud och den information de ger kunderna bidrar alla till deras image. Den övergripande uppgiften för IKEA:s marknadskommunikation är att bygga IKEA varumärket och inspirera människor att komma till butikerna. Att IKEA sedan väldigt länge har haft relationen med kunden och att denne ska vara med och bygga ihop varorna han/hon köper är sannerligen allmänt känt. Konsumenternas beteende gentemot produkten förändras hela tiden. Förändringen beror på den specifika produkten och detta är skälet till att detaljhandlarna använder sig av uppskjutande strategier istället för mer traditionella strategier. I uppsatsen kommer vi att belysa olika aspekter kring uppskjutningsstrategin och på vilket sätt IKEA använder sig av det.

Konkurrensen mellan aktörerna inom klädbranschen är idag stor och kommer förmodligen växa sig ännu större de kommande åren. Alla företag måste därför sträva efter att komma förbi det enorma kommersiella bruset för att finna köpare till sina egna produkter. Det gäller att finna ett unikt och annorlunda sätt att marknadsföra sig på och som står ut i mängden bland alla företag som vill nå ut till konsumenterna. Ett företag som lyckats hålla sig vid liv på den konkurrensutsatta marknaden är butikskedjan Weekday. Weekday har lyckats expandera, trots att företaget håller en ganska låg profil jämfört med övriga konkurrenter vad gäller marknadsföring. Företaget använder ingen traditionell marknadsföring, t.ex. genom annonsering och reklam, utan förlitar sig främst på ryktesspridning. Därför är Weekday ett väldigt intressant företag att studera ur marknadsföringssynpunkt.Syftet med studien är att utifrån de teorier vi använt oss av, undersöka och beskriva butikskedjan Weekdays kommunikationsstrategi, vilka eventuella brister som finns samt om kundernas attityder skulle förändras vid övergång till traditionell marknadsföring. Studien har främst haft ett beskrivande syfte, men även till viss del ett explorativt syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, då underlaget till empirin och analysen främst utgjorts av djupintervjuer med anställda inom företaget samt den enkätundersökning vi genomfört. Vår teoretiska referensram bygger främst på kommunikationsmodellen, marknadsmixen (4P) och olika varumärkesteorier. Den empiriska delen beskriver Weekdays bakgrund, kommunikationsstrategi, vilka kommunikationskanaler företaget använder samt vilket resultat vår enkätundersökning gav. I analysen diskuterar vi och jämför empirin och enkätundersökningen med de olika teoretiska modellerna vi valt. Vi försöker på ett konstruktivt sätt analysera både för- och nackdelar med Weekdays kommunikationsstrategi. Vi har i vår slutsats kommit fram till att Weekdays främsta kommunikationskanaler består av de fysiska butikerna, eventen, hemsidan samt den mer okontrollerbara metoden ryktesspridning. De främsta bristerna ligger i att deras nuvarande kommunikationskanaler inte räcker till i samband med den expansion företaget befinner sig i. För att kunna utvecklas behövs andra metoder än de som används idag och ett steg mot traditionell marknadsföring hade kunna vara ett alternativ. Kundernas attityder till varumärket kommer till viss del förändras, men vi anser att det är en konsekvens företaget får ta i samband med att verksamheten utvecklas. / Program: Butikschefsutbildningen

Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskningen har kommit fram till om skärmläsningens effekter på barn i åldern 6–16 år. Forskare har också undersökt om elevers läsintresse påverkats av om texten finns på en skärm och jämfört med elevernas läsning av samma texter i pappersform. I studien beskrivs läsningens fem dimensioner och läsintresse är den av dimensionerna som i denna studie är mest central. Traditionell läsning och skärmläsning beskrivs och jämförs i olika studier som behandlar läsutveckling och läsintresse. Resultatet av sammanställningen visar att läsning på skärm kan öka elevers läsintresse, inte minst för elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att det inte finns någon stor skillnad i vilket medium eleverna läser på utan snarare hur mediet används i läsundervisningen. De studier som ligger till grund för litteraturstudien är vetenskapliga artiklar och dessa har med hjälp av informationssökning i olika databaser valts ut enligt kriterier för inklusion som nämns i litteraturstudien.