<p>Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas.</p><p> </p><p>Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat. Slutsatserna som dragits efter genomförd studie är att en varierad undervisning och lärarens medvetenhet om elevers olika sätt att lära sig måste ligga till grund för motiverande undervisning i skolan.</p>

This essay aims to generate understanding for todays grammar teaching in the early grades. Through base in previous research, I intend in this work to seek understanding of what affects the grammar development and its impact on education. I investigate in this essay teacher's approach to grammar and how it affects the incidence of grammar teaching. Work empiricism consists of qualitative research interviews and a survey with the intention to present a broad picture of grammatical meaning. Regarding to the informants that are involved in the investigation, I have deliberately chosen teachers from different generations to find reflections of their own education and how it influenced their view of grammar. My study shows that teachers acquire greater part of teaching about language functional side compared to the form of the language. The teachers who participated in the survey indicated that the language functional side priority by reason that the more responds to students' learning needs and promotes a desire to learn through meaningful for the student. Teachers' views on grammar and its impact on education was shown by the study to be quite individual and based on the teacher's own experiences. Therefore, could not this study present a clear picture of the teacher's definition of grammar.

Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt.

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska uppdragsgivarens kalkyleringssystem, för att komma fram till om kalkyleringssystemet är tillförlitligt och därefter ge rekommendationer på hur kalkyleringssystemet kan förbättras. I metodkapitlet motiverar vi vårt tillvägagångssätt. Vi anser att ett deduktivt förhållningssätt lämpar sig bäst för vår undersökning och vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna som vi har haft har varit av semistrukturerad och ostrukturerad karaktär. I teorikapitlet förklarar vi bland annat vad kalkyler är och vad de används till. Därefter presenterar vi de vanligaste traditionella kalkylmetoderna. Vi använder kritiken som riktas mot de traditionella kalkyleringsmetoderna för att kunna analysera eventuella brister på uppdragsgivarens kalkyleringssystem. Empirin består av det datamaterial vi har samlat på oss under intervjuerna hos uppdragsgivaren. Här får läsaren förståelse för uppdragsgivarens verksamhet samt hur deras kalkyleringssystem fungerar. Vidare redogör vi för vilka förutsättningar som råder i uppdragsgivarens bransch och vilka problem uppdragsgivaren har. Slutsats, analys och rekommendationer: I slutsatsen sammanfattar vi de viktigaste resultaten vi har kommit fram till i vår analys. I vår analys påstår vi att uppdragsgivarens kalkyleringssystem inte är tillförlitligt. Den största orsaken till vårt påstående är att kalkyleringssystemet i stor utsträckning använder sig av tid som fördelningsnyckel. Faktum är att uppdragsgivaren är osäker på om tidsåtgången för de olika operationerna verkligen stämmer. Uppdragsgivaren är orolig för att detta kan ge upphov till en felaktig kostnadsfördelning. Vi ger även rekommendationer till vad uppdragsgivaren borde göra för att öka tilliten till deras kalkyleringssystem. Förslag till fortsatt forskning: Vi avslutar uppsatsen med tre stycken förslag till vidare forskning: • Förse uppdragsgivaren med en produkt- och kundlönsamhetsanalys. • Har liknande tillverkningsföretag samma problem när det gäller kostnadskontroll? • Framtagande av en optimal konkurrensstrategi åt uppdragsgivaren.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka hur nätmobbning definieras och skiljer sig från den traditionella mobbning som oftast sker på skolgården, samt undersöka vilka konsekvenser nätmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka åtgärdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har använt mig av en litteraturstudie där jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna på engelska, samt studerat några svenska studier och rapporter. Resultatet visar att det finns både samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning samt att vi i Sverige har en hel del åtgärdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nätmobbning. Det visar sig även att det finns åtgärder och åtgärdsprogram som både har positiva och negativa effekter. Konsekvenserna kan bli stora och svåra för både de som utövar mobbning och de som blir mobbade och det är tydligt att vi i skolan behöver en djupare kunskap när det gäller barn och unga på Internet och hur vi bör hantera problematiken som kommer med nätmobbning och kränkningar på nätet.

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande. Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade. Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatet Det visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes. Ju fler övningar som utfördes desto tydligare märktes det att projektdeltagarna hade lättare att bryta sina vanliga tankemönster. De blev mer engagerade och nyfikna ju fler övningar de genomförde då de fick mer självförtroende och kände sig mer bekväma med arbetssättet. Författarna rekommenderar att projektdeltagarna arbetar vidare på ett entreprenöriellt sätt vilket innebär att de bör arbeta mot idealmål, mer radikala och värdeskapande resultat samt hantera risker under projektets gång snarare än att avbryta ett projekt på grund av riskerna.

Den här studien handlar om hur matematiklärare varierar sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad matematiklärare använder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklärare anser om variation i undervisningen. Fem matematiklärare på tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lärarna varierar undervisningen och även åsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lärarna förespråkar ett traditionellt undervisningssätt och betonar vikten av mängdträning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikämnet. Samtliga intervjuade lärare använder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta är den vanligaste alternativa undervisningsformen som lärare använder sig av. Lärarna är överens om att syftet med att variera undervisningen är att eleverna någon gång ska känna att ett arbetssätt passar dem. Samtliga lärare hävdar att olika elever föredrar olika sätt att lära sig på. Den största svårigheten som lärarna ser med att variera undervisningen är att det inte finns tid till att vara kreativ och komma på bra alternativa undervisningsformer. En faktor som hindrar lärare att variera undervisningen är det nationella provet. En traditionell undervisning är det bästa sättet att förbereda eleverna inför det nationella provet eftersom prover är traditionellt uppbyggt.

Studiens syfte är att skildra och jämföra hur lärare och elever resonerar på två olika mobbningssituationer – nätmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. Utifrån detta diskuteras vad lärare och vuxna har för möjligheter att påverka och klarlägga mobbning och se det utifrån elevernas perspektiv. För att få svar på de frågeställningar som studien ska besvara är tillvägagångssättet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjälp av bilder med fritidspedagoger och elever i åldrarna 8-12 år. Resultaten av intervjun är att lärare inte alltid ser barns perspektiv i fråga om mobbning utan mer tror sig veta vad som är bäst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frågor som berör deras skolgång och att lärare ska lyssna mer på deras åsikter.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv. Resultatet visade att många skolor saknar mål kring arbetet med elektronisk mobbning, samt att de flesta skolor har otydliga åtgärder för att främja och förebygga elektronisk mobbning.

<p>Uppsatsens syfte är att kritiskt granska uppdragsgivarens kalkyleringssystem, för att komma fram till om kalkyleringssystemet är tillförlitligt och därefter ge rekommendationer på hur kalkyleringssystemet kan förbättras.</p><p>I metodkapitlet motiverar vi vårt tillvägagångssätt. Vi anser att ett deduktivt förhållningssätt lämpar sig bäst för vår undersökning och vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna som vi har haft har varit av semistrukturerad och ostrukturerad karaktär.</p><p>I teorikapitlet förklarar vi bland annat vad kalkyler är och vad de används till. Därefter presenterar vi de vanligaste traditionella kalkylmetoderna. Vi använder kritiken som riktas mot de traditionella kalkyleringsmetoderna för att kunna analysera eventuella brister på uppdragsgivarens kalkyleringssystem.</p><p>Empirin består av det datamaterial vi har samlat på oss under intervjuerna hos uppdragsgivaren. Här får läsaren förståelse för uppdragsgivarens verksamhet samt hur deras kalkyleringssystem fungerar. Vidare redogör vi för vilka förutsättningar som råder i uppdragsgivarens bransch och vilka problem uppdragsgivaren har.</p><p>Slutsats, analys och rekommendationer: I slutsatsen sammanfattar vi de viktigaste resultaten vi har kommit fram till i vår analys. I vår analys påstår vi att uppdragsgivarens kalkyleringssystem inte är tillförlitligt. Den största orsaken till vårt påstående är att kalkyleringssystemet i stor utsträckning använder sig av tid som fördelningsnyckel. Faktum är att uppdragsgivaren är osäker på om tidsåtgången för de olika operationerna verkligen stämmer. Uppdragsgivaren är orolig för att detta kan ge upphov till en felaktig kostnadsfördelning. Vi ger även rekommendationer till vad uppdragsgivaren borde göra för att öka tilliten till deras kalkyleringssystem.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi avslutar uppsatsen med tre stycken förslag till vidare forskning:</p><p>• Förse uppdragsgivaren med en produkt- och kundlönsamhetsanalys.</p><p>• Har liknande tillverkningsföretag samma problem när det gäller kostnadskontroll?</p><p>• Framtagande av en optimal konkurrensstrategi åt uppdragsgivaren.</p>