Arbetet baseras på vad lärare ser för hinder samt möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik i matematik. Vilka fördelar eller nackdelar som finns med metoden och vilken nytta eleverna kan få av utomhuspedagogik i matematik. Syftet med denna undersökning är att undersöka och bidra med kunskap om hur lärare upplever hinder och möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik inom matematik i årskurserna 4-6. Metoden som har använts för att utföra undersökning är kvalitativa intervjuer som senare har transkriberats och analyserats för att få ett resultat som besvarar undersökningens syfte samt frågeställningar. Resultatet från studien visar att lärarna själva är hindren men även möjligheten för om utomhuspedagogik används inom matematiken. Även om resultatet visar att eleverna tycker att utomhuspedagogik i matematik är roligt samt skapar förståelse för matematiken är det inte alla lärare som använder sig av det, vissa använder det inte alls. Resultatet visar att utomhuspedagogik i matematik har sina hinder men att de framförallt konstrueras av läraren medan en mer positiv inställning till utomhuspedagogik kan generera förståelse för matematikens existens.

Bakgrund. Humankapitalet besitter den betydande kunskap och kompetens som utgör organisationen, dess konkurrensfördel samt möjliggör för företaget att ha en dynamisk kapabilitet. Därav är det av betydelse för en organisation att lyckas bedöma vilka faktorer som inverkar på den anställdes arbetstillfredsställelse, särskilt inom produktutvecklingsteam då de utgör en viktig del i ett företags konkurrensfördel. Studier inom IT- och mjukvaruutvecklingsindustrin har visat att arbetssättet kan inverka på de anställdas upplevda arbetstillfredsställelse. Denna studie kommer att undersöka huruvida den upplevda arbetstillfredsställelsen skiljer sig åt mellan individer beroende på arbetssätt inom automationsindustrin - en industri som sannolikt kommer att möta ökad konkurrens i och med Industri 4.0 Syfte. Syftet med studien är att undersöka tematiska skillnader i arbetstillfredsställelse på individnivå i en bransch utanför IT- och mjukvaruutvecklingsindustrin för att bidra med kunskapsbildning kring arbetssättet och dess inverkan på den övergripande upplevda arbetstillfredsställelsen. Resultatet avser att öka förståelsen hos chefer och ledning för betydande faktorer som inverkar på den anställdes arbetstillfredsställelse för att stärka den anställdes arbetsmoral och i sin tur medföra positiva resultat för organisationen, förebygga personalomsättning samt attrahera potentiella medarbetare.  Metod. Faktorerna ‘arbetet i sig’, ‘ansvar’, ‘autonomi’ och ‘feedback’ operationaliserade definitionen av arbetstillfredsställelse på individnivå, där en kvalitativ forskningsdesign tillämpades för att skapa en utförlig och nyanserad förståelse av hur den upplevda tillfredsställelsen skiljer sig beroende på arbetssättet. Totalt intervjuades tio personer där hälften ingick i ett traditionellt produktutvecklingsteam och den andra hälften i ett agilt produktutvecklingsteam.   Analys och slutsats. Skillnaden i upplevd arbetstillfredsställelse mellan de två produktutvecklingsteamen var få till antalet. I likhet med befintliga studier visade även denna studie att en agil produktutvecklingsprocess innebär en relativt högre arbetstillfredsställelse. Den främsta skillnaden gick att identifiera i faktorerna ‘ansvar’ och ‘autonomi’ där skillnaden produktutvecklingsteamen mellan berodde på arbetsprocessen såväl som förutsättningarna för arbetet.

Under de senaste 10 åren har ett projekt utvecklats på Europeiskt Supplemental Instruction (SI) centrum i Lund som innebär att införa SI-verksamhet i gymnasieskolan. Då SI-verksamhet på gymnasieskolenivå är relativt nytt kunskapsområde har det inte hunnits göra så mycket forskning inom ämnet. Det har därför väckts ett intresse hos författaren kring hur SI påverkar elevers möjlighet att utveckla deras problemlösningsförmåga. Syftet med denna studie har varit att studera SI och traditionell undervisning och se hur samtalsutrymmena i de olika undervisningsmetoderna ger utrymme för eleverna att uppfylla de förmågor i ämnet matematik för gymnasieskolan som rör problemlösning. Detta har gjorts genom observationer av SI-pass och traditionella lektioner. Resultatet och slutsatsen visar att eleverna får mer utrymme på SI-passen att träna sig i matematiskt resonemang och diskutera lösningsstrategier. Studien har även visat att läraren spelar en stor roll i hur eleven ges möjlighet att utveckla problemlösningsförmågan, dels genom hur mycket de tillåter eleverna att prata men också genom vilken typ av uppgifter som eleverna ges.

The purpose is to map the concept and phenomenon of feminist snow removal in Sweden and analyze it on the basis of new material feminism. The theoretical review is based on the new material feminism and the theory is operationalized into the factors: thingpower/agency, the distinction between non-human/nature and human/culture, and least rooms built from the standard body. The selected method is feminist discursive work which is based on discursive space in media, discourses/collective performances, and identity/positioning. The result consists of the mapping of feminist snow removal and the space that the concept gets in media. To study collective performances towns with feminist snow removal are compared with towns with traditional snow removal. Identity/positioning is applied by examining the positions of towns and political parties on the issue of feminist snow removal. The feminist snow removal is set to be about clearing snow of bicyclesand footpaths and public transport before car roads. Schools and preschools are given priority. Female-dominated workplaces are prioritized to the same extent as male-dominated workplaces. The conclusion is that when the result is applied from a new material feminist perspective can snow removal is interpreted to have a shift in the agency from snow and nature to human and structures. The feminist snow removal can from different reasoning be attributed to either a mixture of nature and culture or merely one of these distinctions. Traditional snow removal starts from the male body and can be interpreted as discriminatory.

Detta arbete har handlat om att undersöka möjligheterna till att förena bretonsk folkmusik med genrerna indiepop, folk samt RnB i en förhoppning om att hitta ett eget unikt sound. Arbetet resulterade i fyra låtar som skrevs och producerades under fem veckors tid med en metod som bestod av att lyssna, analysera samt inspireras av musik i dessa olika genrer samt musik där man har laborerat med att beblanda olika genrer. I diskussionen tas det upp reflektioner över vad man kunnat göra annorlunda samt det som fungerade bra och vad jag kan dra för lärdom av detta arbete.

I denna uppsats har jag valt att undersöka konstnärliga processen att komponera med grafisk notation och hur jag kan använda mig av detta i mina egna kompositioner. Undersökningen gick ut på att skriva ett ensembleverk där jag använder mig av grafisk notation, som sedan har spelats av två olika ensembler. Arbetet har resulterat i två inspelningar med olika ensembler med snarlik sättning där tolkningarna är olika samtidigt som de är lika.Jag hade två tydliga anledningar att välja detta arbete. För det första kändes det viktigt att skaffa sig kunskap kring grafisk notation eftersom den finns med i mycket kammarmusik. Genom att undersöka hur kompositionsprocessen ser ut med grafisk notation kunde jag även bygga en större kunskap kring hur jag själv ska tolka ett verk som använder sig av det. För det andra fann jag att komposition är både något viktigt att göra som musiker och att det är något jag finner roligt. Under min utbildning har jag ofta fått läxor att komponera vilket har lett till detta intresse.

This essay is written to give more understanding to the use of influencer marketing within government organizations. The focus is primarily on the differences of using traditional marketing and influencer marketing, and what effect using influencer marketing has on the organization at hand.  To study this, the author’s have chosen to compare traditional marketing with influencer marketing within the Swedish military, “Försvarsmakten.” Being one of many government organizations to use influencer marketing to build and promote their brand, Försvarsmakten creates an interest in how and why influencer marketing has become a popular tool to build awareness. By doing this, they have created an interest to study the usage of these different types of marketing methods, as well as how Försvarsmakten chooses to be perceived in both materials.  To answer these questions, and to compare the usage of traditional marketing to influencer marketing, following questions has been studied and analyzed: -       What is the difference between how Försvarsmakten showcases themselves in a traditional commercial versus in a livestream? -       What are the similarities and differences between Försvarsmaktens use of traditional marketing versus influencer marketing? To answer these questions the MCDA method has been used. Creating a step by step comparison of the use of semiotics in one commercial and one livestream, done by Försvarsmakten roughly in the same time period.  With support from theories like ideology and ideology criticism, discourse analysis and strategic communication, the analysis concluded that there are both similarities and differences when comparing the commercial with the livestream. The usage of semiotics is deemed the same, with the ultimate end goal of being perceived in a positive light. The biggest differences being the choice of platform; TV and YouTube, as well as the intended target audience.  The end conclusion being that the goal is the same in both traditional marketing and influencer marketing, and that the choice of which one to use, depends on the target audience and where to find them.

Läroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter är att erbjuda överblick och sammanhang så att eleverna ska få möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. Utifrån elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssätet till varje elevs förutsättningar och behov samt främja varje elevs lärande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlärningsmodeller, olika arbetssätt, som hjälper pedagogen att uppnå detta mål men hur förhåller sig eleverna till allt detta?Jag har valt att undersöka vilka arbetssätt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har även valt att beskriva och på detta sätt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning?Utgångspunkten för denna undersökning är i aktuella medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssätt i relation till olika lärarroller, men också från egna frågeställningar så som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning?Resultatet kom att behandla både elevernas attityder till arbetssätt men även deras syn på läraren som ledare i klassrummet. De arbetssätt som eleverna lyfte fram som betydelsefulla har i resultatet kommit att utveckla kunskap om lärarens roll och olika former för undervisning samt kvaliteter som fördjupar förståelsen för lärarens professionella arbete.

Studiens syfte är att undersöka hur laborativa arbetssätt påverkar låg-, medel- och hög-presterande elever i jämförelse med traditionella arbetssätt. I arbetet undersöks vilka arbetssätt som eleverna anser som lärorikast och roligast. Dessutom granskas hur elev-aktiviteten varierar mellan elever på olika prestationsnivåer under olika arbetssätt. Empirin samlades in genom klassrumsobservationer i fyra olika högstadieklasser samt genom enkätundersökningar där totalt 80 högstadieelever medverkade. Resultatet visar att de högpresterande eleverna anser att laborativa arbetssätt är roligare och lärorikare än vad låg- och medelpresterande elever tycker. Under klassrumsobservationerna noterades att de högpresterande eleverna var mer aktiva än de låg- och medel-presterande under de laborativa arbetssätten.

I och med medias utveckling och förankring i vårt samhälle har pedagoger i dagens skola inte längre monopol på kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger på 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrån två olika skolor i Malmö. Skolorna är belägna i två olika stadsdelar varav en av dem är präglad av mångkulturalitet och den andra är mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan. Det massmediala flödet har aldrig varit större än idag. Det ligger i pedagogernas uppdrag att lära dagens barn och ungdomar att kunna bemöta det dagliga medieutbudet av nyheter och information med kritiskt synsätt. Kraven är stora men hur upplever pedagogerna arbetet med media? / Because of medias development and stronghold in our society teachers of the school of today lack the monopoly on knowledge. This thesis examines how teachers talk about how they work with media in their teaching. We build our research on 14 qualitative interviews with teachers and students from two different schools in Malmoe. The schools are located in two different parts of the city of which one of them is characterized by multiculturaltuality and the other part is characterized by Swedish homogeneity. The empiria is analyzed on the basis of Vygotskijs socio cultural perspective and prior research about working with media in schools. Mass media today is bigger then ever. It is within the teacher’s assignment to teach children and youth to meet the range of news and information media supplies with a critical approach. The demands are huge but how does the teachers experience working with media?