Läroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter är att erbjuda överblick och sammanhang så att eleverna ska få möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. Utifrån elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssätet till varje elevs förutsättningar och behov samt främja varje elevs lärande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlärningsmodeller, olika arbetssätt, som hjälper pedagogen att uppnå detta mål men hur förhåller sig eleverna till allt detta?Jag har valt att undersöka vilka arbetssätt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har även valt att beskriva och på detta sätt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning?Utgångspunkten för denna undersökning är i aktuella medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssätt i relation till olika lärarroller, men också från egna frågeställningar så som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning?Resultatet kom att behandla både elevernas attityder till arbetssätt men även deras syn på läraren som ledare i klassrummet. De arbetssätt som eleverna lyfte fram som betydelsefulla har i resultatet kommit att utveckla kunskap om lärarens roll och olika former för undervisning samt kvaliteter som fördjupar förståelsen för lärarens professionella arbete.

Intresset för den laborativa matematikundervisningen har ökat i Sverige och en anledning till detta är att skolor vill förbättra och utveckla sin undervisning i matematik. Lärare belyser att den laborativa matematikundervisningen underlättar för eleverna och hjälper dem förstå den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever på mellanstadiet uppfattar den laborativa matematikundervisningen samt att undersöka om elevernas uppfattningar stämmer överens med lärarens syfte med den laborativa matematikundervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa data som samlats in genom intervjuer med barn om deras tankar kring laborativ matematik och intervjuer med lärare om deras syfte med den laborativa matematikundervisningen. Resultatet visar att elevernas uppfattningar om den laborativa matematikundervisningen inte stämmer överens med lärarnas syfte vilket kan leda till att eleverna inte tar till sig det matematiska innehållet som är i fokus. Det beror på olika faktorer som exempelvis att det inte finns någon tydlig planering eller att eleverna inte ser det som något betygsgrundande, men det som utmärker sig mest är lärarens sätt att synliggöra syftet och att det saknas en tydlig förankring mellan den praktiska och den abstrakta matematiken.