Pojkars och flickors bruk av fult språk / Boys and Girls Use of Bad language

Syftet med uppsatsen är att utröna om det finns skillnader i hur pedagoger ser på barns kunskap och lärande inom en Montessoriförskola och en traditionell kommunal förskola. Tanken är dessutom att få kunskap om hur man ska arbeta med barnen och kunna befinna sig på en nivå som gör att barnen kan känna sig motiverade att inhämta kunskap. För att belysa detta har jag ställt följande frågor i min uppsats, nämligen 1.Hur förhåller sig förskollärarna till lärande i Montessoriförskola i jämförelse med traditionell kommunal förskola? och 2.Hur förhåller sig förskollärarna till kunskap i Montessoriförskola i jämförelse med traditionell kommunal förskola?I min studie har jag gjort fem intervjuer och två observationer dels på en traditionell kommunal förskola och dels på en Montessoriförskola. Jag genomförde mina intervjuer med fem pedagoger och genomförde en observation på varje förskola. Resultatet av arbetet är att i fråga om synen på lärande uppvisar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan stora likheter. Likheterna är att båda förskolorna utgår från läroplanen samt att de sätter barnen i centrum. Skillnaderna är främst att den traditionella kommunala förskolan ser mer till hela gruppens betydelse för lärande medan Montessoriförskolan företräder en mer individcentrerad lärandeprocess. En annan skillnad är att miljön framhävs tydligare inom Montessoriförskolan som betydelsefull för lärandet. Även i fråga om synen på kunskap är likheterna stora mellan de båda förskolorna. Båda förskolorna ser den sociala kompetensen som allra viktigast. En annan likhet är att båda förskolorna arbetar med matematik och språk samt att de har ungefär likartad värdegrund. En skillnad är att Montessoriförskolan betonar i högre grad materialets betydelse för att barnen ska kunna utveckla kunskap om olika områden. / My purpose with this paper is to find out whether there are any differences between the views of Montessoriteachers and teachers in traditional municipal preschools as to childrens´ knowledge and learning processes. Another intention is to gain more knowledge about how to work with children and to be able to reach the appropriate teaching level which motivates children to seek knowledge. I order to put light on this I have presented two questions in my work:1.How do Montessoriteachers act in comparison with teachers in traditional municipal preschools as to childrens´ learning processes?2.How do Montessoriteachers act in comparison with teachers in traditional municipal preschools as to childrens´ knowledge?I have made five interviews with preschool teachers and two observations of teaching situations in one Montessori preschool and one traditional municipal preschool.The result of my work concerning the learning processes is that the two types of schools show big similarities. Both of them have the official Swedish education plans as their basis. The major difference is that the traditional municipal preschool puts focus on the significance of the social group while the Montessori preschool represents a learning process which is more focused on the individual. Another difference is that the Montessori preschool more evidently puts emphasis on the environment as important for the development of the learning process. Also concerning the view on childrens´ knowledge the similarities are big. Both of the schools consider social ability of children to be the most important. Another similarity is that both of them work with mathematics and Swedish and stand for the same values. One of the differences is that the Montessori preschool to a larger extent emphasizes the importance of materials in childrens´ knowledge building.

Detta examensarbete handlar om olika läsinlärningsmodeller och analysinstrument av barns läsutveckling med tonvikt på LUS (läsutvecklingsschema). / This essay is about different kind of models you are using when you teach children how to read. The essay also talks about LUS, a schedule that shows where the child is in his readinprogress.

Det här är en kvalitativ studie med syftet att utveckla kunskap om hur elevers tidigare erfarenheter och upplevelser kan ha betydelse för hur de förstår vattenkraftens effekter på ekosystemtjänster. För att uppfylla syftet har frågeställningarna: vilka kunskapsdimensioner kommer till uttryck i elevers samtal om vattenkraftens effekter på ekosystemtjänster och vad grundar sig kunskapen i besvarats. Deltagarna i studien var 16 elever i årskurs fem och sex på en sameskola och två kommunala grundskolor i norra Sverige. Genomförandet av studien skedde i form av gruppintervjuer, som spelades in, med två till fyra elever i varje grupp. Resultatet visade att eleverna uttryckte fyra olika dimensioner av kunskap: förmågan att benämna, förmågan att förklara, förmågan att analysera, kritisera och tillämpa samt proceduriell kunskap. Kunskaperna som eleverna uttryckte grundade sig i: egna erfarenheter och upplevelser, återberättande och skolan. Sammanfattningsvis visade studien att förmågan att förklara och förmågan att analysera, kritisera och tillämpa ofta grundade sig i elevernas egna erfarenheter och det som de hade fått återberättat för sig och att kunskaper ska analyseras som en helhet.

I förskolan finns en nedärvd tradition som kallas samling, dessa kan se olika ut och utföras med skilda syften. Samlingen ifrågasattes under 1970 – talet på grund av att samlingens struktur och innehåll var hämmande för barns utveckling och lärande. Bilden som vi får av samlingen idag är delad då den ifrågasätts av verksamma förskollärare i dagsaktuell media, samtidigt som traditionen värnas om i litteratur som behandlar samlingen. Den här studien syftar till att få en vidgad förståelse för pedagogers mening med samlingen och hur deras utformningar av samlingarna skapar förutsättningar till delaktighet och inflytande för barnen. Studien utgår från en kvalitativ metod och intervjuer har utförts med åtta verksamma pedagoger på olika förskolor i Sverige. Med utgångspunkt i verksamma pedagogers uttalanden gällande deras arbetssätt tillämpar vi Basil Bernsteins teori om makt och kontroll. Det pedagogerna säger i resultatet tyder på att de har olika syn på vad samlingarna bör erbjuda barnen. Pedagogers syfte och hur de uttrycker att de utför samlingarna, anses medföra olika förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Tre av pedagogerna anger att de medvetet frångått samlingens traditionella utformning och innehåll och utför i stället möten av olika slag. Resten av pedagogerna nämner att de har samlingen kvar med dess traditionella form och innehåll, med vissa skildringar. Slutsatsen för studien visar på olika påverkansfaktorer för barns förutsättningar till delaktighet under samlingarna.

I skolan har den traditionella metoden för undervisning länge dominerat i klassrummen. Däremot har barns intresse för spel öppnat dörren för ett spelbaserat lärande, inte minst inom matematikämnet. Fler och fler pedagogiska spel skapas och möjligheterna att implementera spel eller spelelement i undervisningen är många. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad forskning säger om hur det spelbaserade lärandet påverkar elevers lärande och spelupplevelse, samt hur lärare kan planera sin undervisning med spel eller spelelement. För att utforska detta har åtta vetenskapliga artiklar noggrant utvalts och en litteraturstudie genomförts med hjälp av en tematisk analys. Analysen framställde att den spelbaserade undervisningen påverkar elevers lärande och prestationer positivt. Resultatet visar vidare att eleverna upplever spel i undervisningen som både spännande och engagerande, samt att lärare uttrycker en övervägande positiv inställning gentemot de granskade metoderna för spelbaserat lärande.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att utvärdera om högtranslucent zirkoniumdioxid abraderar mer på naturlig emalj jämfört med traditionell zirkoniumdioxid och fältspatsporslin.Material och metod: Provkroppar till tre materialgrupper av måtten 20mm x 10mm x 5mm togs fram (n=3) och bestod av högtranslucent zirkoniumdioxid som färgades, glansbrändes och polerades (HTZ), traditionell zirkoniumdioxid som polerades (ZIR) och en kontrollgrupp med fältspatsporslin som glansbrändes (FP). Inför abrasionstestet valdes tre premolarer ut som överensstämde med varandra och bäddades in i varsin cylindrisk form med epoxy. Tänderna avlästes med en intraoral scanner före och efter varje abrasionstest (intakt, 3500 och 10500 slitagevarv). Ytstrukturen analyserades och mättes vid tre punkter på varje provkropp och respektive tand med interferometri före och efter varje abrasionstest.Resultat: Analys av tänderna med intraoral scanner visade att den största avverkningen skett vid abrasion mot högtranslucent zirkoniumdioxid följt av traditionell zirkoniumdioxid och slutligen fältspatsporslin, samtliga efter 10500 slitagevarv. Analys av provkropparna med interferometri visade att det material vars ytor påverkats mest av emalj vid abrasion var fältspatsporslin. Den högtranslucenta respektive traditionella zirkoniumdioxiden uppvisade mindre förändringar. Slutsats: Inom ramen för denna studies begränsningar så visar abrasionstesterna att glansbränd och polerad högtranslucent zirkoniumdioxid abraderar mest på emalj jämfört med traditionellt zirkoniumdioxid och fältspatsporslin. Det material vars ytstruktur påverkats mest av emalj var fältspatsporslin.

The purpose of this bachelor thesis is to study the discourse regarding the traditionalperception of libraries and how it’s portrayed in the most popular literary genre inSweden – crime fiction. The purpose of the study is also to examine how thedescriptions of the library as a traditional place contributes to enforcement of thetraditional library discourse in society.The study is done by using Winther Jørgensen och Phillips interpretation of ErnestoLaclau’s and Chantal Mouffe’s discourse analysis and discourse theory. Accordingto the theory, the world is structured by our language which affects different socialphenomena. These phenomena generate through language multiple perspectives ofthe reality that are created by discourse. Using this theory, as well as methodologicalstarting point, four nodal points were found that signifies the traditional librarydiscourse, The aged library, The book-oriented library, The quiet library and Therestricted library. The nodal points show in which ways the traditional librarydiscourse are most commonly portrayed, as well as what other signs or concepts arebeing used to describe the nodal points. Examples of these other signs, structured bythe nodal points, are dusty, valuable, deserted and selective.My findings show that the traditional library discourse is frequently recurring in thecrime fiction that I studied. The library is being portrayed as an aged, dusty andhistorical place where books are considered valuable. When entering the library,visitors should keep quiet and respect that there might be an inner circle ofindividuals who are considered more important than others while at the library. Thetraditional perception of libraries does however not necessarily seem to be negativein the eyes of fictional, nor ’real’ visitors. The frequently portrayed traditionallibrary discourse in crime fiction may contribute to the fact that it’s a common way,among visitors, of perceiving libraries in real life. This is in itself not an issue, butsince librarians and other library staff often view the library in a more complex way,this might create some difficulties amongst staff and visitors regarding what alibrary should be.

<p>Betraktelser - traditionell folkmusik samt ny folkmusik skriven och arrangerad av Alvina Herbinger Rygne. </p><p>Dikter av Alvina Herbinger Rygne</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Alvina Herbinger Rygne - fiol</p><p>Sofia Hultqvist Kott - sång, shruti box</p><p>Klara Källström - cello</p><p>Christian Mohr Levisen - vevlira, cittern</p><p>Anna Østerby - dragspel</p><p>(Ljudet startar efter tre minuter i inspelningen.)</p><p></p>

In recent decades, the traditional budget has come under heavy criticism with researchers and practitioners calling it a "relic of the past" as it hinders the ability of organizations to respond to and keep up with changing market conditions. As a result, alternative approaches to budgeting have been developed:beyond budgeting, activity-based budgeting and rolling forecasting. However, at the same time, traditional budgeting continues to be widely used. Therefore, the aim of the study is to understand and assess the reasons for the persistence of traditional budgeting, as well as to explore the ways traditional budgeting can be improved in repsonse to the criticism leveled at it. To achieve the aim, the study was carried out in the form of a case study. The case chosen was Värmlandstrafik, an organization responsible for organizing public transport in Värmland, Sweden. Research data was collected through interviews with the case study`s employees. A total of 10 interviews were conducted from different departments including Finance, Bus, Trail, Service, and IT. The results indicated that traditinoal budgeting is far from dead and remains valuable tool mainly for its planning, control, and performance management functions. Another finding was that traditional budgeting criticism can be addressed by incorporating already existing management tools (e.g. forecasting) rather than taking an "either-or" approach to the alternatives and budgeting. However, the study´s findings also suggest that budgeting approaches are context-specific, making it difficult to draw generalizable conclusions about their strengths and weaknesses.