Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskningen har kommit fram till om skärmläsningens effekter på barn i åldern 6–16 år. Forskare har också undersökt om elevers läsintresse påverkats av om texten finns på en skärm och jämfört med elevernas läsning av samma texter i pappersform. I studien beskrivs läsningens fem dimensioner och läsintresse är den av dimensionerna som i denna studie är mest central. Traditionell läsning och skärmläsning beskrivs och jämförs i olika studier som behandlar läsutveckling och läsintresse. Resultatet av sammanställningen visar att läsning på skärm kan öka elevers läsintresse, inte minst för elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att det inte finns någon stor skillnad i vilket medium eleverna läser på utan snarare hur mediet används i läsundervisningen. De studier som ligger till grund för litteraturstudien är vetenskapliga artiklar och dessa har med hjälp av informationssökning i olika databaser valts ut enligt kriterier för inklusion som nämns i litteraturstudien.

Syftet med denna studie var att studera hur några elevers läsförståelse och inställning är till digitalläsning i förhållande till traditionell läsning. Studien är inriktad inom svenskämnet och deltagare för denna studie gick i årkurs 5 och 6. Inom ramen för studien utfördes en enkätundersökning och ett läsförståelsetest. Slutsatsen av vår forskning är att de tillfrågade elevernas attityd till traditionell läsning är mer positiv än till digitalläsning. Vad gäller läsförståelsetestets resultat, pekar det på att traditionell läsning visade på högre resultat än läsning som skedde digitalt.

Digitala verktyg förekommer allt mer i skolan vilket leder till att lärare behöver ha kunskap om hur de digitala verktygen kan påverka elevers kunskapsutveckling. Syftet med denna litteraturstudie är därför att belysa eventuella skillnader mellan skärmläsning och traditionell läsning angående läsförståelse, läshastighet och fysisk påverkan på läsaren. Mot denna bakgrund formulerades tre frågeställningar: • Vilka möjliga skillnader i läsförståelse skildras i en jämförelse av skärmläsning och traditionell läsning? • Vilka slutsatser kan dras angående läshastighet vid traditionell läsning gentemot skärmläsning? • På vilka sätt kan skärmläsning eventuellt påverka läsaren fysiskt? För att få svar på frågeställningarna har flera vetenskapliga publikationer analyserats och förts in i en analytisk tabell. Texternas relevans i förhållande till studiens syfte avgjordes med hjälp av uppsatta kriterier gällande skärmläsning, läsförståelse och publiceringsår. Om materialet uppfyllde kriterierna inkluderades det i urvalet. Urvalet består av flera internationella tidsskriftartiklar och en svensk doktorsavhandling.Beträffande studiens två första frågeställningar visar resultatet inget tydligt svar. Flera studier hävdar att det inte är någon skillnad i läsförståelse och läshastighet vid traditionell läsning och skärmläsning, medan andra studier hävdar att det finns tydliga skillnader. Gällande studiens tredje frågeställning visar resultatet att skärmläsning påverkar läsaren fysiskt i form av eyestrain. Någon slutsats angående läsförståelsen och läshastighet har inte kunnat dras, men den fysiska påverkan verkar göra att majoriteten anser att traditionell läsning är behagligare än skärmläsning.

Digitalisering och digitala verktyg har fått allt större utbredning i samhället och skolväsendet. Skärmar är idag en självklar del av många människors liv och skärmläsning likaså. Mobiler, bärbara datorer och surfplattor används nästan dagligen tack vare deras smidighet och funktionalitet. Med ökningen av skärmar i samhället ökar dessutom läsningen på skärm och digitaliseringen i skolan. Därför är det viktigt att framtida lärare förstår vilka effekter digitala verktyg och digital läsning har, särskilt när det kommer till läsning och läsförståelse. Vidare är det nödvändigt att förstå vilka psykologiska och kognitiva effekter skärmen har, särskilt bland barn och unga. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad forskningen säger om elevers skärmläsning i en undervisningskontext och hur lärares attityder och förhållningssätt till digitala verktyg påverkar undervisningen Vi har därför undersökt modern forskning (2005–2020) och analyserat deras resultat. Resultaten visar att läsning på papper är att föredra men att en ökad digitalisering är oundviklig. Det är därför av betydande vikt att framtida lärare vet hur de skapar de förhållanden som krävs vid användning av digital läsning. Ökningen av digitala verktyg och digital läsning har skapat olika tankar och åsikter hos lärare och tycks även försvåra lärares arbete och fortsatta undervisning. Det krävs mer än bara digitala kompetenser. Läraren behöver på ett pedagogiskt sätt kunna införliva teknologin för att kunna utveckla elevers kunskaper. Forskning visar att lärares inställning och attityd är mycket avgörande om digitalisering är framträdande i klassrummet eller inte. Resultaten visar att många av dagens lärare är för den traditionella undervisningen med papper och bok men samtidigt finns det lärare och forskare som bejakar utvecklingen av teknologin och påstår att det finns möjligheter med moderna inslag i undervisningen.

Det observerade problemet var att det fanns brister i evidensen på om elevers läsförståelse påverkades av vilket medium de läste i. Litteraturstudiens syfte var därför att bidra med kunskap gällande digital och traditionell läsning vid läsförståelse och hur det kan komma att reflektera elevernas resultat. Syftet mynnade ut i frågeställningen: Vad påverkar elevernas prestationer i läsförståelse vid digital- och traditionell läsning? Efter att en utförlig analys av sju peer reviewed-artiklar som berörde elevers läsförståelse i digital och traditionell läsning genomförts, visade artiklarna olika resultat. I litteraturstudiens resultat presenterades fem olika teman som presenterade olika faktorer som påverkar elevernas läsförståelse mer än faktorn om de läser digitalt eller traditionellt. Slusatsen som drogs utifrån det var att det fanns andra och viktigare faktorer som påverkar elevers läsförståelse mer än i vilket medium de läser och genomför sin läsförståelse på. Vilket medförde att det för nyblivna och yrkesverksamma lärare var viktigt att uppmärksamma dessa faktorer då skolan rör sig mot en allt mer digitaliserad vardag. / The observed problem was that there were a gap in the evidence regarding whether students’ reading comprehension actually were affected by the medium in which they read. The aim of this study was to contribute with research on digital and traditional reading in relation to reading comprehension and how it reflects on students' results. The research question used was What affects students' accomplishments in reading comprehension in digital and traditional reading? After a thorough thematic analysis of seven peer reviewed articles that examined students reading comprehension in digital and traditional reading, the articles showed a variation of results. The study presents a result with five different themes that each represent different factors that affect students' accomplishments more than digital or traditional reading. The conclusion that were drawn were that there were other and more important factors that affect the reading comprehension than in which medium the reading was carried out. This entailed that it was important for newly graduated and active working teachers to pay attention to these factors as the school moves towards an increasingly digitized everyday life.

Läsning och läsförståelse är en grundpelare i majoriteten av skolans ämnen. På grund av den ökade digitaliseringen sker en förändring i hur människan läser. Många barn och unga växer upp med digitala verktyg som en självklar del i deras liv. Med digitaliseringen ökar läsning på skärm och digitala verktyg i skolan. Lärarens förhållningssätt och användning av digitala verktyg blir således väsentligt för elevers utveckling och lärande i läsundervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares resonemang om digitala verktyg i läsundervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar som verktygen skapar. Studien har även som syfte att undersöka vilka ramfaktorer som påverkar hur lärare utför läsundervisningen. Deltagarna i studien är yrkesaktiva lärare i mellanstadiet. Vidare har lärarna intervjuats och datamaterialet analyserats kvalitativt. Resultaten visar att användning av digitala verktyg i läsundervisning varierar mellan lärare. Det föreligger likheter och skillnader mellan olika lärares resonemang och vilka faktorer som avgör deras arbetssätt i undervisningen. Ur resultaten framgår att det finns både möjligheter och utmaningar med att använda digitala verktyg. En möjlighet som lärare tar upp är att verktygen blir ett komplement och bidrar till variation i läsundervisningen. Dessutom uttrycker lärare att verktygen är till hjälp för individanpassning. På andra sidan existerar ett antal utmaningar med den digitala undervisningen; den vanligaste utmaningen är att eleverna håller med på med annat vid arbete med skärmar. Det här drabbar i synnerhet de lässvaga eller elever med koncentrationssvårigheter då de ser digitala verktyg som tillfälle för lek. Paradoxalt ser lärarna digitala verktyg som särskilt användbart för dessa elever. Vidare beskriver lärarna ramfaktorer som avgörande i hur läraren utformar sin undervisning. Resultatet visar att lärare besitter otillräcklig utbildning med digitala verktyg vilket blir avgörande i lärares undervisning. Trots att tillgången av digitala verktyg är god samt erbjuder variation i undervisningen är lärarna skeptiska till digital läsning av skönlitteratur och hur det påverkar läsförståelsen. Därför väljer lärare ofta att genomföra traditionell läsning av skönlitteratur. Samtidigt finns en rädsla hos läraren för tekniska problem och att verktygen inte åstadkommer önskvärda effekter. Å andra sidan visar sig lärare ha en stark vilja att bredda sina kunskaper om digitala verktyg för att möta dessa utmaningar.

Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat, vilket även leder till att skolan blir mer digitaliserad i form av bland annat digitala läromedel och att många elever har varsin dator eller surfplatta. En intressant aspekt är hur den digitala läsningen påverkar elevernas läsning och om det finns en skillnad mellan traditionell och digital läsning. Syftet med denna studie är därför att genom en mixed method undersöka vilka uppfattningar elever har om traditionell och digital läsning. Forskningsfrågorna handlar om vilket av traditionell och digital läsning eleverna använder sig av mest, vilket av de två sätten att läsa som de föredrar och slutligen vilka skillnader mellan traditionell och digital läsning de uppfattar. Detta har gjorts genom en mixed method där den kvalitativa delen i studien har inspirerats av fenomenologin. Studien bygger på en sekventiell design och har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det är fler elever som dagligen läser på en skärm än i en bok, men det var fler av eleverna som föredrar att läsa i en bok. De största skillnaderna de uppfattar handlar om läsupplevelsen, ögonen och om tillgängligheten. / Our society is becoming increasingly digitalized, which also means that school is becoming more digitalized in the form of, among other things, digital teaching materials and that many students have their own computer or tablet. An interesting question is whether digital reading affects students' reading abilities and whether there is a difference between traditional and digital reading. The purpose of this study is therefore to investigate, through a mixed method, what perceptions students have about traditional and digital reading. The research questions are whether students mostly read traditionally or digitally, which of the two ways of reading they prefer and finally what differences between traditional and digital reading they perceive. This was done through a mixed method where the qualitative part of the study was inspired by the phenomenology. The study is based on a sequential design and has been processed through qualitative content analysis. The results showed that there are more students reading on a screen daily than in a book, but more of the students prefer to read in a book. The biggest differences they perceive are about the reading experience, the eyes, and the accessibility.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare upplever de digitala verktygens intåg i skolan med avseende på läsundervisningen och på elevers läsförmåga. Den teori som är knuten till studien är, i relation till lärande och medierande verktyg, den sociokulturella teorin. Med hjälp av de digitala verktygen avses att, i enlighet med den proximala utvecklingszonen, stötta och vägleda eleverna framåt i sin utveckling. Den data som ligger till grund för studiens resultat har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Studiens resultat visar att de digitala verktygen kan skapa en variation i läsundervisningen som till följd av detta kan öka elevernas motivation för läsning. Resultatet påvisar även att lärarna som intervjuades, var oeniga vad gäller en försämring av elevers läsförmåga jämfört med tidigare. Det rådde dock en enighet beträffande elevers förminskade tålamod i fråga om att ta sig an större textmängder. / The aim of the study is to investigate how teachers perceive the digital tools' entry into the school regarding reading instruction and students' reading ability. The theory associated with the study is, in relation to learning and mediating tools, the sociocultural theory. Using the digital tools is intended, in accordance to the proximal development zone, to support and guide the students in their development. The data that form the basis for the study's results have been obtained through semi-structured interviews with active teachers. The study's results show that the digital tools can create a variation in reading instruction which, as a result, can increase students' motivation for reading. The result also shows that the teachers interviewed disagreed about a deterioration in pupils' reading ability compared to previous ones. There was, however, a consensus regarding the students' diminished patience regarding taking on larger amounts of text.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att studera vad aktuell forskning har kommit fram till om eventuella skillnader i läsförståelsen mellan traditionell och digital läsning och hur läsförståelsen hos grundskoleelever kan stödjas och utvecklas vid läsning på skärm. Materialet i studien bygger på 11 publikationer som tagits fram genom databassökning och manuell sökning via referenslistor. För att bearbeta och analysera resultatet gjordes en innehållsanalys. Studiens resultat är motstridiga avseende vilka skillnader som finns mellan läsförståelsen i traditionell och digital läsning. Det finns forskning som visar att läsförståelsen påverkas såväl positivt som negativt vid digital läsning, och det finns forskning som visar att det inte påverkar läsförståelsen om en text läses digitalt eller traditionellt. I studien framkommer också att de förmågor som krävs vid digital läsning är andra förutom de som krävs vid traditionell läsning. Studien visar även att när lärare inkluderar elevsamarbete i undervisningen påverkas elevers digitala läsförståelse positivt. Genomgången visar att forskning om hur lärare kan undervisa i att läsa och förstå digitala texter i klassrumssammanhang är otillräcklig, vilket pekar på ett fortsatt behov av forskning inom det området.

By exploring how people read, one can also discover how to promote reading. This master’s thesis explores the different reasons and ways in which audiobook readers and traditional readers read. The purpose is to see how the reading experience differs between traditional readers and audiobook readers, with the intention of support-ing reading promotion efforts. Interviews have been conducted with seven audiobook readers and five traditional readers. Regardless of the format, readers have varied reasons for reading and obtain various aspects from their reading experience. The interviewed participants read for entertainment, knowledge, personal insights, and anxi-ety relief regardless of the format. It was also not unusual for the participants themselves to have different goals for their reading depending on things like their mood and wellbeing. The audiobook readers chose the audiobook format for practical reasons, rather than aesthetic preferences. Some claimed to still prefer traditional reading, while some didn’t specify their preferred format. The traditional readers saw practical advantages with the audiobook format, but chose to continue reading in the traditional format due to aesthetic preferences or an inability to concentrate on the audiobook. Several readers from both groups also claimed that they didn’t like the performing narrator interpreting the book for them. With this in mind it is possible that the two formats would fit different kinds of reading experiences better. Interviewed participants from both groups multitasked while reading, though the traditional readers multi-tasking was more stationary than mobile. Both groups highlighted that the performing narrator has a crucial role in whether the audiobook was enjoyable. The traditional readers also considered aspects such as the font and the cover image important for their traditional reading. From this it is possible to draw the conclusion that the format does affect the reading experience.