Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskningen har kommit fram till om skärmläsningens effekter på barn i åldern 6–16 år. Forskare har också undersökt om elevers läsintresse påverkats av om texten finns på en skärm och jämfört med elevernas läsning av samma texter i pappersform. I studien beskrivs läsningens fem dimensioner och läsintresse är den av dimensionerna som i denna studie är mest central. Traditionell läsning och skärmläsning beskrivs och jämförs i olika studier som behandlar läsutveckling och läsintresse. Resultatet av sammanställningen visar att läsning på skärm kan öka elevers läsintresse, inte minst för elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att det inte finns någon stor skillnad i vilket medium eleverna läser på utan snarare hur mediet används i läsundervisningen. De studier som ligger till grund för litteraturstudien är vetenskapliga artiklar och dessa har med hjälp av informationssökning i olika databaser valts ut enligt kriterier för inklusion som nämns i litteraturstudien.

Digitala verktyg förekommer allt mer i skolan vilket leder till att lärare behöver ha kunskap om hur de digitala verktygen kan påverka elevers kunskapsutveckling. Syftet med denna litteraturstudie är därför att belysa eventuella skillnader mellan skärmläsning och traditionell läsning angående läsförståelse, läshastighet och fysisk påverkan på läsaren. Mot denna bakgrund formulerades tre frågeställningar: • Vilka möjliga skillnader i läsförståelse skildras i en jämförelse av skärmläsning och traditionell läsning? • Vilka slutsatser kan dras angående läshastighet vid traditionell läsning gentemot skärmläsning? • På vilka sätt kan skärmläsning eventuellt påverka läsaren fysiskt? För att få svar på frågeställningarna har flera vetenskapliga publikationer analyserats och förts in i en analytisk tabell. Texternas relevans i förhållande till studiens syfte avgjordes med hjälp av uppsatta kriterier gällande skärmläsning, läsförståelse och publiceringsår. Om materialet uppfyllde kriterierna inkluderades det i urvalet. Urvalet består av flera internationella tidsskriftartiklar och en svensk doktorsavhandling.Beträffande studiens två första frågeställningar visar resultatet inget tydligt svar. Flera studier hävdar att det inte är någon skillnad i läsförståelse och läshastighet vid traditionell läsning och skärmläsning, medan andra studier hävdar att det finns tydliga skillnader. Gällande studiens tredje frågeställning visar resultatet att skärmläsning påverkar läsaren fysiskt i form av eyestrain. Någon slutsats angående läsförståelsen och läshastighet har inte kunnat dras, men den fysiska påverkan verkar göra att majoriteten anser att traditionell läsning är behagligare än skärmläsning.

Digitalisering och digitala verktyg har fått allt större utbredning i samhället och skolväsendet. Skärmar är idag en självklar del av många människors liv och skärmläsning likaså. Mobiler, bärbara datorer och surfplattor används nästan dagligen tack vare deras smidighet och funktionalitet. Med ökningen av skärmar i samhället ökar dessutom läsningen på skärm och digitaliseringen i skolan. Därför är det viktigt att framtida lärare förstår vilka effekter digitala verktyg och digital läsning har, särskilt när det kommer till läsning och läsförståelse. Vidare är det nödvändigt att förstå vilka psykologiska och kognitiva effekter skärmen har, särskilt bland barn och unga. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad forskningen säger om elevers skärmläsning i en undervisningskontext och hur lärares attityder och förhållningssätt till digitala verktyg påverkar undervisningen Vi har därför undersökt modern forskning (2005–2020) och analyserat deras resultat. Resultaten visar att läsning på papper är att föredra men att en ökad digitalisering är oundviklig. Det är därför av betydande vikt att framtida lärare vet hur de skapar de förhållanden som krävs vid användning av digital läsning. Ökningen av digitala verktyg och digital läsning har skapat olika tankar och åsikter hos lärare och tycks även försvåra lärares arbete och fortsatta undervisning. Det krävs mer än bara digitala kompetenser. Läraren behöver på ett pedagogiskt sätt kunna införliva teknologin för att kunna utveckla elevers kunskaper. Forskning visar att lärares inställning och attityd är mycket avgörande om digitalisering är framträdande i klassrummet eller inte. Resultaten visar att många av dagens lärare är för den traditionella undervisningen med papper och bok men samtidigt finns det lärare och forskare som bejakar utvecklingen av teknologin och påstår att det finns möjligheter med moderna inslag i undervisningen.