Climate anxiety and landscape, a study about the human impact in environmental descriptions in two artworks. A comparison between the Anthropocene and the Arcadia. The perception of landscape ideals is present in two very distant artworks in time, place and medium. This study inquires in what measure can these works of art be compared to each other, and what does these representations say to its viewers.

I Antropocen aktualiseras allt oftare diffusa planetära geografier som kan vara svåra för människorna att greppa, en konsekvens som detta har på oss är exempelvis klimatångest. Denna undersökning syftar till att undersöka hur väl tidsresemetodiken, som är en kulturarvspedagogisk metodik framtagen vid Kalmar läns museum, kan koppla stora geografier till lokala platser. Experter på tidsresemetodiken från hela världen har intervjuats och deras erfarenheter har lett analysen av tidsresemetodiken som platsskapande kulturarvsprocess. Analysen antyder att tidsresemetodiken är bra på att förklara stora perspektiv genom en lokal plats, samt att den har en stor affektiv effekt på de medverkande, vilket hjälper till att skapa djup inlärning och ett stort engagemang. Undersökningen har kommit fram till att tidsresemetodiken potentiellt skulle kunna användas som terapimetod för att hjälpa människor hantera sin klimatångest, men det krävs vidare forskning för att utvärdera om den har en reell effekt på de medverkande.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur klimatundervisning i skolans tidiga år kan utformas för att bidra till miljövänliga attityder och beteenden i klimatundervisning. Arbetet behandlar även hur lärare kan minska klimatångest hos elever i klimatundervisning. Ämnet är av stor relevans att undersöka då forskning om klimatundervisning i förskoleklassen och skolans 1–3 (F–3) är begränsad.  För att få svar på frågeställningarna genomfördes en informationssökning i databaserna ERC och ERIC. Olika sökord har kombinerats med hjälp av boolesk sökteknik och frassökning för att hitta relevanta källor. Ytterligare sökteknik som använts är kedjesökning med hjälp av valda forskningsartiklars referenslistor. Totalt valdes 21 artiklar och rapporter ut. Då forskning om klimatundervisning i skolans tidiga år är begränsad har generaliseringar gjorts utifrån vad utvald forskning om klimatundervisning för andra årskurser än skolans F–3 beskriver.  Resultatet presenterar användbara undervisningsstrategier med varierande arbetssätt som kan vara gynnsamma i klimatundervisning för att utveckla positiva attityder och beteenden. Exempel på strategier som tas upp är diskussioner, att möta klimatvetenskapen, hantera missuppfattningar samt att göra lokala projekt. Dessa strategier kan implementeras i undervisningen genom erfarenhetsbaserat lärande, rollspel och användning av skönlitteratur. Arbetssätten som presenteras kan minska klimatångest och istället bidra till hopp för att utveckla miljövänliga attityder och beteenden. Slutsatserna som dras i kunskapsöversikten är att arbetet med klimatundervisning bör påbörjas i så tidig ålder som möjligt trots bristande direktiv från läroplanen för grundskola samt för förskoleklassen och fritidshem (LGR11). Att lärare för de lägre årskurserna kan välja att inte genomföra klimatundervisning med tanke på de bristande direktiven samt i oro för att väcka negativa känslor som klimatångest hos elever är ännu en slutsats som dras. På grund av att klimatångest är ett faktiskt problem är det av största vikt att fokusera på undervisning som bidrar till hopp.

Detta examensarbete är en litteraturstudie som behandlar böcker, antologier, artiklar och styrdokument med syfte  att undersöka hur läsare, lyssnare och åskådare influeras av texter om klimatet med fokus på positiva och negativa effekter på mental hälsa och känsla av makt. Uppsatsen kartlägger vilka verktyg svensklärare kan använda för att undervisa om klimatfrågor samt hur klimattexter kan erbjuda pedagogiska möjligheter för att hantera elevers känsla av maktlöshet med avsikt att uppmuntra agentskap och minska klimatångest. Syftet uppnås med hjälp av följande frågeställningar:  1. Vad säger forskningen om hur individen påverkas av texter om klimatet?  2. Vad säger forskningen om vilka kunskaper svensklärare behöver besitta för att kunna undervisa om klimatfrågor på ett ansvarsfullt sätt? Begreppen klimatångest, ekokritik och det vidgade textbegreppet och multimodala texter definieras i kapitel 3. Första frågeställningen besvaras i kapitel 4. Här redovisas hur texter om klimatet påverkar individen. Denna del redogör även för teorin om identifikation och transportering.  Andra frågeställningen besvaras i kapitel 5. Denna del redogör för praktiska exempel som svensklärare kan använda sig av när de undervisar om klimatfrågor och för de kunskaper som de behöver besitta för att bedriva klimatundervisning. I den första delen presenteras en utredning kring valet av texter med särskilt fokus på berättelser och skönlitteratur. Vidare förklaras det ekokritiska angreppssättet i förhållande till klimatundervisningen. I den andra delen redovisas de coping-strategier som är mest förekommande bland unga och för hur lärare kan använda sig av denna kunskap för att bedriva undervisningen på ett ansvarsfullt sätt.   Resultatet visar att texter om klimatet har förmågan att påverka individens attityder, beteenden och uppfattningar kring klimatförändringarna. Teorin om identifikation och transportering har visat sig spela en nyckelroll i klimattexters påverkan på individens emotionella engagemang och medvetenhet. Resultatet visar även att berättande texter och skönlitteratur är ett lämpligt medel för undervisning om klimatfrågor i svenskklassrummet. Lärare bör undvika rena faktatexter och istället fokusera på berättelsers narrativa funktion. Därtill tycks ekokritiska angreppssätt vara lämpliga hjälpmedel för att komplettera klimatundervisningen. Här betonas även kooperativt lärande och samarbete som har visat sig ha en positiv effekt på elevers lärande och miljöengagemang. Till sist behöver lärare ta hänsyn till elevers coping-strategier för att kunna bedriva undervisning på ett ansvarsfullt sätt.

Ett ökande antal individer rapporterar idag oro och ångest på grund av hur de upplever miljö- ochklimatmässiga problem. Detta utan att vara direkt drabbad av dessa. Samtidigt är kunskapen ombehandlingsinsatser för klimatrelaterad ångest generellt låg hos terapeuter. Syftet med denna uppsatsär att undersöka hur klimatångest kan beskrivas ur ett psykologiskt perspektiv samt identifiera hurKBT-terapi kan vara hjälpsamt för att hantera detta tillstånd. Den metod som användes var enlitteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PsycInfo, PubMed,ScienceDirect och GoogleScholar. För analysen användes en tematisk analys. Resultatet visar attklimatångest karaktäriseras av negativa känslor som vanligtvis är kopplade till framtida scenarion som väcker olika hanteringsstrategier (coping) och varierar från individ till individ. Hjälpsamma KBT-interventioner vid klimatångest behöver ses i ett vidare sammanhang bortom individen eftersom olika interventioner ger olika utfall beroende på om syftet är att gagna individ, samhälle och/ellerklimat/miljö. Slutsatsen är att klimatångest inte bör ses som en klinisk patologisk åkomma som skabehandlas bort. Den bör istället ses som en adekvat reaktion på ett reellt hot. De förstahandsval avKBT-interventioner som väljs i terapisammanhang bör i första hand vara hjälpsamma för "alla", detvill säga både individen, samhället och miljö/klimat. / <p>Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning, KBT-steg 1, Stockholm</p>

Syftet med den här studien var att undersöka vilka känslor elever har kring klimatförändringar och ifall de känner hoppfullhet inför framtiden. Vi undersökte även hur eleverna upplever klimatundervisningen. De pågående klimatförändringarna är ett av mänsklighetens största hot vi står inför idag (IPCC, 2022). Den nuvarande situationen är oroväckande och det krävs omgående åtgärder. Det är därför av stor vikt att även den unga generationen har ett intresse och engagemang för frågor som rör klimatet. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs 6 genomförts som sedan analyserats genom en tematisk analys i sex steg. Resultaten från studien visar att eleverna anser klimatundervisningen som bristande då de saknar viss kunskap för individuella åtgärder samt att eleverna har svårt att minnas konkreta arbetsformer. Vidare fastställs att känslor som oro, ilska och sorg är vanligt förekommande bland eleverna. Vi möts även av uttryck som “det beror på”, “om vi tar oss samman”, “om vi inte gör något” och “om vi fortsätter såhär” när eleverna talar om framtiden vilket visar en medvetenhet om klimatförändringarna. Till sist konstateras att eleverna visar en relativt hoppfull syn på framtiden.

Detta arbete ägnar sig främst till undervisande lärare i samhällskunskap. Då klimatfrågan kanupplevas som ett känsligt ämne för elever vill vi med detta arbete inspirera verksamma läraretill att använda och arbeta med copingstrategier, barnlitteratur och drama i undervisningen.Syftet med den genomförda kunskapsöversikten är att besvara frågeställningen “Hur kanlärare undervisa om hållbar utveckling i samhällskunskap för att minska klimatångest hoslågstadieelever?”. Frågeställningen kom till som en reaktion på det vi upplevde under vårverksamhetsförlagda utbildning. En rädsla över de pågående klimatförändringarna upplevdesbland eleverna, vilket fick oss att fundera över hur lärare kan arbeta med hållbar utveckling.Genom databasen Libsearch användes relevanta sökord för att hitta vetenskapliga artiklar ochavhandlingar. Resultatet är splittrat, det råder ingen enighet om hur lärare kan arbeta med hållbar utvecklingi skolan. Det kan leda till att lärare på eget initiativ väljer att undervisa om frågor som ärviktiga för dem. En risk med detta är att elevernas tankar och känslor bortprioriteras.Forskningen är dock överens om att det finns olika tillvägagångssätt som kan tillgodoseelevers behov för att således minska deras klimatångest. Slutsatsen tyder på att det är enbetydligt större utmaning att undervisa om hållbar utveckling än förväntat då det finns olikaaspekter att ta hänsyn till. Dels handlar det om att välja rätt undervisningsmetod somförmedlar en känsla av hopp samtidigt som vissa lärare brottas med sina egna orostankarkring klimatförändringarna. Trots detta måste undervisningen vara konstruktiv utformad isyfte av att skapa lärotillfällen.

Klimatförändringar är i dagens samhälle ett påtagligt problem och skolans uppdrag är att lära ut området för unga. Det komplexa ämnet kan orsaka utmaningar och känslor, specifikt klimatångest, som lärare tvingas hantera för att stödja elever att bli medvetna och uppmuntrade till att arbeta för hållbar utveckling. Däremot behandlas inte klimatförändringar i någon större utsträckning i det centrala innehållet i läroplanen för NO-ämnena i årskurs 1-3.  Syftet med studien är att undersöka lärares upplevda utmaningar med klimatundervisning inom NO-ämnena i de lägre årskurserna och hur dessa hanteras. Studien syftar även till att undersöka hur NO-lärare hanterar klimatångest i undervisningen.  Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fem NO-lärare för årskurs F- 3 och materialet analyserades genom tematisk analysmetod. Analysen utgår från teoretiska begrepp, exempelvis klimatångest och eco-anxiety, samt känslohanteringsstrategier för att diskutera resultatet.  Resultatet visar att de utmaningar NO-lärarna såg var nivåanpassning, media, lärarnas egna engagemang samt kunskaper och transparens. Engagemang var den mest uttalade positiva känslan lärarna upplevde hos både sig själva och eleverna. Negativa känslor som klimatångest och oro var synligt hos lärare och elever. Lärarna hanterade utmaningarna genom att börja klimatundervisningen tidigt och inte ignorera fenomenet. De arbetade även elevnära och lösningsfokuserat.  Utifrån resultatet blir det synligt att klimatångest skulle kunna ses som en stor utmaning med NO- och klimatundervisning på lågstadiet. Lärarnas erfarenheter av hantering av klimatångest som utmaning utgår mestadels från menings- och problemfokuserade strategier och i mindre grad emotionsfokuserade hanteringsstrategier.

Illavarslande rubriker om klimatet och klimatångest har blivit allt vanligare i dagens samhälle. Debatter och diskussioner om global uppvärmning, klimatförändringar och konsekvenser av dessa verkar endast stiga i intresse. Engagemanget sprider sig bland samhällsmedborgare och likaså verkar, enligt många alarmerade rubriker, även negativa känslor kopplat till klimatet spridas. Klimatångest har blivit ett begrepp som florerar i forskning och vardagliga situationer allt mer. Forskning visar att klimatångest kan drabba alla, men kanske värst barn och unga. Samma ungdomar som de alarmerande rubrikerna syftar till befinner sig också i skolan där detta är ett viktigt och nödvändigt inslag. Frågeställningarna i examensarbetet syftar till att undersöka vilken medvetenhet och inställning gymnasieungdomar, som läser naturkunskap, har till frågor om miljö, klimat och hållbar utveckling. Frågeställningarna undersöker också i vilken utsträckning dessa gymnasieungdomar känner klimatångest, hur de upplever skolans undervisning och hur detta påverkar deras lust att lära sig mer om miljö, klimat och hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med en digital enkät som totalt besvarades av 123 naturkunskapselever i olika årskurser på gymnasiet. Resultatet visar att många elever anser sig ha en klimatpåverkan och kunna reflektera över denna. Vissa skillnader i medvetenhet och kunskap framkommer mellan de olika årskurserna där de äldre eleverna bedöms ha en mer nyanserad bild av klimatläget. Det framkommer även att många elever känner en oro och ångest kopplat till klimatet, men att ordet ”ångest” är ett starkt känsloladdat ord och att många skolungdomar hellre använder ordet ”oro”. Trots, eller kanske tack vare, elevernas i många fall negativa känslor kopplat till området anser de undervisningen som viktig, meningsfull och nödvändig för att öka förståelsen och lösa klimatkrisen. Många elever vill att skolan ska undervisa ännu mer om klimatet och ha ett större fokus på lösningar av klimatkrisen eftersom undervisningen tenderar att bli ångestladdad när den kopplas till negativa konsekvenser i det aktuella och framtida läget.

Denna essä har som syfte att undersöka hur diagnosen klimatångest hos unga har dimensioner som kan vara svåra att möta i en klassisk vårdmiljö. Det finns frågor av etisk och existentiell natur som behöver bemötas och besvaras. Det är inte bara hos klienten som dessa uppstår utan även hos den behandlande terapeuten. Denna essä är ett försök att rikta ljuset mot några av de aspekter som en behandlande terapeut eller annan personal kan behöva ta hänsyn till i sitt praktiska handlande till vardags.   Den belyser frågor som neutralitet, objektivitet, autenticitet och medkänsla. Den andra delen av essän behandlar frågan om professionellt och personligt ansvar och resonerar kring frågor om skuld, kollektiv ansvar, utvidgat ansvar och om terapirummets offentlighet och avskildhet. / The purpose of this essay is to examine how the diagnosis of climate anxiety in young people has dimensions that can be difficult to meet in the classic healthcare environment. There are questions of an ethical and existential nature that need to be addressed and answered. This essay is an attempt to shed light on some of the aspects that a clinical therapist or other clinical professions may need to take into account in their everyday practical actions. It highlights issues such as neutrality, objectivity, authenticity and compassion. The second part of the essay deals with the question of professional and personal responsibility and reasons around issues of guilt, collective responsibility, extended responsibility and about the publicness and privacy of the therapy room.