<p> </p><p>Syftet med vår uppsats är att får djupare förståelse för vad som påverkar konsumenter när de ställs inför valet huruvida de skall köpa rättvisemärkta varor eller inte.</p><p> </p><p>För att få denna djupare förståelse har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat 15 personer. Vi har valt att använda oss av en blandning av induktivt och deduktivt angreppssätt, den gyllene medelvägen. Vi valde att blanda dessa två angreppssätt då vi fann det svårt att endast använda oss utav det ena sättet. Intervjuerna var semistrukturerade och frågorna var konstruerade utifrån de teorier som vi valt att använda oss av. Det tämligen omfattande teoriavsnittet täcker in teorier kring vad som påverkar kunden i dennes köpbeslut. Teoriavsnittet avslutas med en modell där vi sammanfattningsvis försöker åskådliggöra vad som påverkar konsumenten.</p><p> </p><p>När vi sedan analyserat vårt empiriska material så valde vi att använda oss av ett fenomenologiskt tillvägagångssätt. Det finns en mängd olika modeller att välja mellan då man skall tillämpa fenomenologisk tolkning. Vi har valt att använda oss utav en sexstegsmodell som presenteras av Kvale. Anledningen till att vi valt detta sätt att arbeta var att vi ansåg detta vara det bästa sättet att närma sig ett så omfattande material. Dessutom passar det bra in på vårt hermeneutiska synsätt, då detta ger oss gott om utrymme för egna tolkningar.</p><p> </p><p>Vi har kommit fram till att det är framförallt tre saker som styr huruvida en konsument ska köpa en Rättvisemärkt produkt eller ej. Det är information, pris och vanor som har störst betydelse. Särskilt informationen har visat sig vara avgörande för konsumentens val. Detta är något som i stort sett samtliga respondenter delar, ett behov av information om Rättvisemärkt. Vad gäller priset visade det sig att vi hade underskattat prisets betydelse eftersom vi inte hade tagit med det i vår teorimodell. Vanans makt visade sig även den ha betydelse särskilt för den äldsta gruppen konsumenter. I alla våra grupper fanns det någon respondent som var ovillig till att byta en viss produkt som de använde.</p><p> </p><p>Avslutningsvis diskuterar vi våra resultat och hur Rättvisemärkt skall arbeta för att kunna nå ut till fler konsumenter och således öka försäljningen. Vårt resonemang rör sig mycket kring information eller brist på information, vilket var ett centralt tema hos många respondenter. Vi ger förslag på hur Rättvisemärkt skall kunna nå ut till en större andel av befolkningen. Vi försöker också i denna del att koppla de tre olika temana till varandra och se hur de kan tänkas hänga ihop. Vidare gör vi ett försök att beskriva vad som har hänt och hur Rättvisemärkt har utvecklats under den tid som vi arbetat med uppsatsen.</p><p> </p>

Syftet med vår uppsats är att får djupare förståelse för vad som påverkar konsumenter när de ställs inför valet huruvida de skall köpa rättvisemärkta varor eller inte.   För att få denna djupare förståelse har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat 15 personer. Vi har valt att använda oss av en blandning av induktivt och deduktivt angreppssätt, den gyllene medelvägen. Vi valde att blanda dessa två angreppssätt då vi fann det svårt att endast använda oss utav det ena sättet. Intervjuerna var semistrukturerade och frågorna var konstruerade utifrån de teorier som vi valt att använda oss av. Det tämligen omfattande teoriavsnittet täcker in teorier kring vad som påverkar kunden i dennes köpbeslut. Teoriavsnittet avslutas med en modell där vi sammanfattningsvis försöker åskådliggöra vad som påverkar konsumenten.   När vi sedan analyserat vårt empiriska material så valde vi att använda oss av ett fenomenologiskt tillvägagångssätt. Det finns en mängd olika modeller att välja mellan då man skall tillämpa fenomenologisk tolkning. Vi har valt att använda oss utav en sexstegsmodell som presenteras av Kvale. Anledningen till att vi valt detta sätt att arbeta var att vi ansåg detta vara det bästa sättet att närma sig ett så omfattande material. Dessutom passar det bra in på vårt hermeneutiska synsätt, då detta ger oss gott om utrymme för egna tolkningar.   Vi har kommit fram till att det är framförallt tre saker som styr huruvida en konsument ska köpa en Rättvisemärkt produkt eller ej. Det är information, pris och vanor som har störst betydelse. Särskilt informationen har visat sig vara avgörande för konsumentens val. Detta är något som i stort sett samtliga respondenter delar, ett behov av information om Rättvisemärkt. Vad gäller priset visade det sig att vi hade underskattat prisets betydelse eftersom vi inte hade tagit med det i vår teorimodell. Vanans makt visade sig även den ha betydelse särskilt för den äldsta gruppen konsumenter. I alla våra grupper fanns det någon respondent som var ovillig till att byta en viss produkt som de använde.   Avslutningsvis diskuterar vi våra resultat och hur Rättvisemärkt skall arbeta för att kunna nå ut till fler konsumenter och således öka försäljningen. Vårt resonemang rör sig mycket kring information eller brist på information, vilket var ett centralt tema hos många respondenter. Vi ger förslag på hur Rättvisemärkt skall kunna nå ut till en större andel av befolkningen. Vi försöker också i denna del att koppla de tre olika temana till varandra och se hur de kan tänkas hänga ihop. Vidare gör vi ett försök att beskriva vad som har hänt och hur Rättvisemärkt har utvecklats under den tid som vi arbetat med uppsatsen.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka företaget Globalens marknadsorientering och ta reda på hur marknadsorientering fungerar i denna typ av företag. Företaget drivs som ideell förening och saknar vinstintresse, vilket gör att spelreglerna är annorlunda i jämförelse med andra företag. Genom att undersöka företagets grad av marknadsorientering svarar den även på frågan Hur de skulle kunna bli mer marknadsorienterade. Då uppsatsen delvis är skapad på förfrågan från företaget undersöker den även om ökad marknadsorientering skulle underlätta för deras eventuella expansion.</p><p>Som teoretisk referensram användes främst Kohli, Jaworski och Kumars forskning på området, då den anses som ledande inom ämnet mätning av marknadsorientering. Detta kompletterades med Jobber och Fahys faktorer som påvisar skillnaderna mellan marknadsorientering och produktorientering. Bakgrund till området marknadsorientering har främst hämtats från kurslitteratur inom marknadsföring.</p><p>För primär information har det utförts en intervju med Butikschef Margareta Åkerström, där en del av frågorna baserats på Kohli, Jaworski samt Kumars utarbetade frågeformulär. Vidare har det utförts en kundundersökning hos Globalens nuvarande kunder Resultatet från dessa undersökningar jämfördes mot teorin och visade att Globalen uppvisar en hög grad av marknadsorientering då det gäller relationen till kunderna, samt fokus på omvärlden. Företaget uppvisar dock vissa brister då det kommer till konkurrensfokus och kundernas inflytande över produkterna. Vidare visade undersökningen att mycket av informationsarbetet sker informellt. Sammanfatt pekar denna uppsats på att teorierna inom marknadsorientering i stora drag går att applicera på företag av denna typ av företag. Det enda området där det är svårt att applicera teorin är produktutvecklingen som inte utgår från ett kundbehov utan producenternas möjligheter.</p><p>Kundundersökningen visade att ett stort intresse finns för en expansion bland de nuvarande kunderna. Om denna skall kunna genomföras måste antagligen hänsyn tas till att potentiella nya kunder inte värderar rättvisemärkningen lika högt som de nuvarande, vilket gör att företaget måste kunna konkurrera på samma villkor som övriga butiker.</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka företaget Globalens marknadsorientering och ta reda på hur marknadsorientering fungerar i denna typ av företag. Företaget drivs som ideell förening och saknar vinstintresse, vilket gör att spelreglerna är annorlunda i jämförelse med andra företag. Genom att undersöka företagets grad av marknadsorientering svarar den även på frågan Hur de skulle kunna bli mer marknadsorienterade. Då uppsatsen delvis är skapad på förfrågan från företaget undersöker den även om ökad marknadsorientering skulle underlätta för deras eventuella expansion. Som teoretisk referensram användes främst Kohli, Jaworski och Kumars forskning på området, då den anses som ledande inom ämnet mätning av marknadsorientering. Detta kompletterades med Jobber och Fahys faktorer som påvisar skillnaderna mellan marknadsorientering och produktorientering. Bakgrund till området marknadsorientering har främst hämtats från kurslitteratur inom marknadsföring. För primär information har det utförts en intervju med Butikschef Margareta Åkerström, där en del av frågorna baserats på Kohli, Jaworski samt Kumars utarbetade frågeformulär. Vidare har det utförts en kundundersökning hos Globalens nuvarande kunder Resultatet från dessa undersökningar jämfördes mot teorin och visade att Globalen uppvisar en hög grad av marknadsorientering då det gäller relationen till kunderna, samt fokus på omvärlden. Företaget uppvisar dock vissa brister då det kommer till konkurrensfokus och kundernas inflytande över produkterna. Vidare visade undersökningen att mycket av informationsarbetet sker informellt. Sammanfatt pekar denna uppsats på att teorierna inom marknadsorientering i stora drag går att applicera på företag av denna typ av företag. Det enda området där det är svårt att applicera teorin är produktutvecklingen som inte utgår från ett kundbehov utan producenternas möjligheter. Kundundersökningen visade att ett stort intresse finns för en expansion bland de nuvarande kunderna. Om denna skall kunna genomföras måste antagligen hänsyn tas till att potentiella nya kunder inte värderar rättvisemärkningen lika högt som de nuvarande, vilket gör att företaget måste kunna konkurrera på samma villkor som övriga butiker.

Studien syftar till att ta reda på och beskriva vilken medvetenhet som finns hos svenska textilkonstnärer när det kommer till produktionen av de textila naturmaterialen bomull, lin, silke och ull. Mina frågeställningarär hur svenska textilkonstnärer förhåller sig till ursprunget och produktionen i införskaffandet av deras textila material, samt hur de förhåller sig till ekologiskt respektive rättvisemärkt material i relation till sitt skapande. För att ge en bakgrund till detta inleds undersökningen med en kvalitativ litteraturstudie där jag beskriver den konventionella, respektive den ekologiska produktionen av de fyra ovan nämnda naturmaterialen, samt ger en beskrivning av textila märkningar och rättvis handel med textil. Genom en enkätstudie har jag sedan ställt frågor till tretton svenska textilkonstnärer som använder sig av bomull, lin, silke och ull för att ta reda på hur de förhåller sig till produktionen av dessa. Svaren från enkätstudien har sedan analyserats och resulterat i ett antal slutsatser; det finns stora brister i konstnärernas kunskaper kring produktionen av deras material. Flera tycker dock att de borde veta mer, och nio av tretton konstnärer svarade klart och tydligt att de var intresserade av att veta mer. Samtliga textilkonstnärer ställde sig positiva till ekologisk och rättvistextil, men bara drygt hälften var beredda att avstå från sitt material om det visade sig att det hade en negativ påverkan på människor och miljö.

The aim of this essay is to find out how students at Malmö University relate to moral responsibility in their private consumption. I am going to test moral theories in order to find out if researchers have a too moral starting point in comparison to everyday use. Through a critical research, free from valuation, I also aim to raise a discussion about moral responsibility which should lead to fair trade in the long run. My essay discusses the subject out of a Swedish city, Malmö - a place where many stores, cafés and restaurant are using moral responsibility as a step in their marketing.The results show that students are interested in morality but their financial conditions are their prior factor.

Under de senaste åren har försäljningen av rättvis handelsprodukter ökat markant. Denna utveckling berättar om en växande medvetenhet om konsumtionens baksidor hos människor i allmänhet. Inom rättvis handelsrörelsen är aktörers och produkters visuella identitet ett aktuellt ämne och det pågår diskussioner om dessa, om än i andra termer. Det har dock ännu inte skrivits så mycket inom detta område vilket motiverar min undersökning. Den här uppsatsen behandlar frågeställningen Vilken form har rättvis handel? Hur framstår rättvis handels visuella identitet idag genom rörelsens aktörer och deras produkter? Frågeställningarna exemplifieras och besvaras i uppsatsen genom ett designpedagogiskt projekt. En workshop, med deltagare som hade en direkt eller indirekt anknytning till världsbutiken Fair Trade Shop i Stockholm, fungerade som en sorts utgångspunkt för projektet. Några perspektiv som uppkom i denna workshop fördjupades ytterligare genom intervjuer och en analys av julmarknaden Schysst Jul (”den rättvisa julmarknaden”). I undersökningen använde jag mig av etnografi-inspirerade metoder och materialet analyserades med hjälp av varumärkesforsknings- och strategisk designteori. Workshopen berörde olika perspektiv på frågan Vilken form har rättvis handel?. Genom övningar och samtal synliggjordes våra uppfattningar om rättvis handels formmässiga beståndsdelar som färg, form och material. Cirkeln, ofta föreställande stiliserade jordglober, var en av de former som återkom hos många aktörers logotyper. Ett relativt brett spektrum av färger uppfattades som rättvis handel och vissa av dessa färger associerade till en identitet som flera av deltagarna inte vill att rörelsen ska förknippas med. Vi diskuterade även rättvis handelsprodukter och kom fram till att t.ex. olika material indikerade skilda åsikter om rättvis handel och dess visuella identitet. Undersökningen visar att det finns förutfattade meningar om rättvis handelsaktörers produkter och påvisar produkter som både bekräftar, men också bryter mot dessa uppfattningar. Undersökningsresultatet visar även att det finns en brist i hur butiker och andra aktörer kommunicerar genom marknadsföringen eller spridandet av information och att denna brist medverkar till dessa förutfattade meningar. I en utställning i projektets avslutande del kunde besökarna själva interagera med frågan Vilken form har rättvis handel?. Detta syftade till att fortsätta väcka frågor samt att visa att frågan om rättvis handels visuella identitet är beroende av den kontext där den ställs.

No description available.