Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta på hedersrelaterat våld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig på en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primärdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade ställning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sätt att förklara hedersrelaterat våld och mord, men vi fann överensstämmelser; att flickans oskuld måste vara icke ifrågasatt, om bara så ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, där resultaten visade att de kulturella normerna och synsätten var olika i en kultur där det praktiserades heder i jämförelse med en kultur utan. Dessa resultat analyserades sedan socialkonstruktionistiskt.  Vår slutsats av denna studie är att hedersrelaterat våld konstrueras beroende på kön, kultur, generation, lojalitet, makt och det samhälle man befinner sig i. Beroende på vem man är i vilken kontext har hedersrelaterat våld och mord olika betydelse och förstås på olika sätt.

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa hur elever och lärare i högstadie- ochgymnasieskolor uttrycker att de upplever undervisningen i skolämnet idrott och hälsa irelation till lärande, bedömning och betygsättning. Frågeställningarna som vi har valt attutgå från är följande:Hur uttrycker elever och lärare att de upplever undervisningen i idrott och hälsa?Hur uttrycker elever och lärare att de upplever lärande i idrott och hälsa?Hur uttrycker elever och lärare att de upplever bedömning och betygsättning i idrott och hälsa?Resultatet av kunskapsöversikten är sammanställt av kvalitativa studier som baseras pånationell forskning och ger därför ett inifrånperspektiv från högstadie- och gymnasieskolori Sverige. För att sammanställa ett resultat till kunskapsöversikten har informationssökninganvänts som metod. Forskningen som har använts i kunskapsöversikten är från år 2011 ochframåt och kan därför ge en aktuell bild av elevers och lärares upplevelser.Kunskapsöversiktens resultat pekar på att elever har svårigheter att förstå ämnets syfte ochinnehåll. Resultatet visar även att lärare har svårt att kommunicera ämnets syfte till eleverna.Av resultatet framgår även att elever upplever att lärandet genom ämnets undervisning intefår tillräckligt med utrymme. Slutligen framkommer det av resultatet att elever uppleverbedömningen och betygsättningen som orättvis.

Oro är ett vanligt förekommande symtom hos personer med demens. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att veta hur de ska bemöta och behandla oron då personer med demens ofta har svårt att förmedla sina behov. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa kunskap gällande omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid oro för personer med demens. Syftet specificerades med två frågeställningar: vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas i preventivt syfte för att minska oro hos en person med demens samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens. Denna litteraturstudie är en integrerad kunskapsöversikt som genom en litteratursökning i två databaser resulterade i 13 artiklar som svarade mot syftet. Efter kvalitetsgranskning och analys av data identifierades tre kategorier med preventiva omvårdnadsåtgärder samt tre kategorier med omvårdnadsåtgärder vid redan uppkommen oro. Social kontakt och närhet var genomgående en viktig komponent i alla omvårdnadsåtgärder. Centralt i omvårdnaden vid oro är trygghet vilket skapas genom en personcentrerad vård.

Sammanfattning Tvångsvården av missbrukare har en historisk förankring som går tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande år kände sig regeringen manad att vidta åtgärder, och tillsatte därför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benämnasLagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan något förenklat sägas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring. Lagen var kraftigt ifrågasatt redan under utredningsfasen. Den har därefter fram tills dagens datum varit föremål för kontroverser. Vissa har menat att den inte visat sig utgöra en effektiv behandlingsform för missbrukare. Somliga menar dock att den fungerar enligt angivet syfte. Under 2000-talet har kraven på insatsers kvalitet inom vården höjts. Den evidensbaserade teoribildningen har idag fått en väsentlig betydelse för utvärderingen av insatser inom vården och det sociala arbetsfältet. Med anledning av den redovisade bakgrunden har det varit min intention att försöka anlägga ett evidensbaserat perspektiv på den rådande LVM-vården. Jag har försökt att ta reda på vad klienter som genomgått vårdformen haft för åsikter om den vård som erbjudits dem. Jag har också försökt att ta fasta på personalens perspektiv på förutsättningarna att bedriva en framgångsrik tvångsvård av missbrukare. Avslutningsvis har jag försökt att ta reda på vilka resurser som stått personalen och klienterna till förfogande i strävan efter att kunna erbjuda en fördelaktig behandlingsform. De resultat som framkommit tyder på att personalen betraktar arbetet med missbrukarna som utmanande och inte sällan påfrestande. Relationskapandet till klienten anses vara deras främsta redskap i sin strävan att göra klienterna motiverade till fortsatt behandling och godartade livsstilsförändringar.Klienterna å sin sida är inte sällan skeptiska till tvångsvårdens förutsättningar att motivera dem till behandlingsdeltagande och fortsatt drogfrihet. Inte sällan framställs det att behandlande och motiverande inslag inom LVM-vården lyser med sin frånvaro. Tvångsvården förutsätts ta emot personer som inte är behandlingsmotiverade. De studier som jag tagit del av tenderar dock att påvisa att graden av motivation till drogfrihet, i allra högsta grad varierar även bland dem som ådömts tvångsvård, och är av stor betydelse för i vilken utsträckning klienten tar till sig LVM-vårdens rehabiliterande ansats. Nyckelord: LVM-vård, tvångsvård, klienter, personal, resurser, motivation och behandling Keywords: LVM-treatment, coercive treatment, staff, resources, motivation and treatment

Lungcancer är en vanlig och allvarlig sjukdom som vanligen orsakas av rökning. Då sjukdomen har stor påverkan på livet är det viktigt att kunna hjälpa personer som drabbats av lungcancer att hantera sjukdomen. Syftet med denna studie var att sammanställa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med lungcancer. Metoden som valdes var en integrerad litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i tre databaser. 16 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats samt mixad metod analyserades vilket resulterade i fyra huvudfaktorer: fysiska faktorer, sociala faktorer, emotionella faktorer och existentiella faktorer. Resultatet visar att dessa faktorer påverkar livskvaliteten hos personer med lungcancer genom att de fysiska symtomen begränsar deras dagliga liv, sociala relationer förändras, de kan drabbas av psykisk ohälsa och frågor om deras egen existens uppkommer. Det är viktigt att som sjuksköterska känna till dessa faktorer för att kunna hjälpa och stötta dessa personer så att de kan uppnå en så god livskvalitet som möjligt trots sjukdom.

Hypotermi definieras vid en kroppstemperatur under 35 °. Riskfaktorer för att drabbas av hypotermi är hög ålder, låg ålder, alkohol, droger, vissa endokrina sjukdomar, läkemedel samt trauman. Att kunna genomföra omvårdnadsåtgärder förpatienter förebyggande eller vid hypotermi är sjuksköterskans ansvar. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om omvårdnadsåtgärder vid hypotermi i sjukhusmiljö. Frågeställningarna som ställdes var; 1.Vilka omvårdnadsåtgärder kan genomföras förebyggande mot hypotermi? 2.Vilka omvårdnadsåtgärder kan genomföras hos en patient som är hypoterm? Metoden som användes var en integrerad kunskapsöversikt med en litteratursökning. Litteratursökningen resulterade i tolv artiklar som kvalitetsgranskades,sammanställdes samt analyserades. Resultatet visar att det finns fyra olika teman av omvårdnadsåtgärder vid hypotermi; 1. Passiva åtgärder 2. Aktiva åtgärder med extern inverkan på patienten 3. Aktiva åtgärder med intern inverkan på patienten.4. Kombination av passiva samt aktiva åtgärder. Slutsatserna påvisade att respektive del har sina fördelar men för bästa resultat hos patienten krävs en kombination av passiva och aktiva åtgärder.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att sammanställa vad tidigare forskning och beprövad erfarenhet säger om ämnesövergripande arbete i historia på gymnasienivå. Detta sker utefter vår frågeställning som efterfrågar konkreta exempel på ämnesövergripande undervisning, samt eventuella fördelar eller utmaningar med detta. De studier och arbeten som har använts i kunskapsöversikten har samlats in genom systematiska sökningar och urvalsprocesser på databaserna SwePub, ERIC, och ERC. Resultatet är organiserat efter olika ämneskombinationer av ämnesövergripande arbete, där varje studie bearbetas för sig och får sina resultat presenterade. Resultatet visar att det finns klart fler studier som berör ämnesövergripande arbete mellan historia och ett språkämne än något annat ämne kombinerat med historia, men att det finns flera konkreta exempel även mellan historia och samhällsvetenskapliga ämnen, estetiska ämnen, samt naturvetenskapliga ämnen. Ämnesövergripande arbete sker ofta i tema-baserade projekt, men kan även vara ett koncept som en hel skola följer. Fördelar som tas upp är att elever kan utveckla kompetenser som sträcker sig över ämnesgränser, att detta kan effektivisera arbete och lärande, och att det kan vara en motiverande och engagerande faktor. Utmaningar som tas upp är att det krävs särskild kompetens och utbildning för att lärare ska behärska ämnesövergripande undervisning, att det kan krävas för mycket tid till samarbete och planering mellan lärare, och att det kan hämma elevers förmåga att visa sina kompetenser i ett visst ämne. I diskussionsdelen diskuteras resultatet i relation till vår frågeställning, och dess relevans för yrkesprofessionen samt granskas. Avslutningsvis lyfts förslag på vidare forskning samt hur detta kan vidareutvecklas till ett examensarbete.

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa forskning kring hur lärare förhåller sig till kunskapsområdet hälsa och livsstil i relation till andra delar i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna som denna kunskapsöversikt har som avsikt att besvara är Hur undervisar, fördelar och kombinerar lärare hälsodelen i relation till idrottsdelen? Hur uppfattar och kopplar lärare hälsa i relation till styrdokumenten? Metoden som använts för kunskapsöversikten är informationssökning och har skett på två olika vis, systematisksökning och kedjesökning. Dessa två metoderna resulterade i att finna adekvata källor för kunskapsöversiktens intresseområde. Källorna mynnade sedan ut i ett resultat. I detta resultat framställs att hälsa ses som något komplext i ämnet idrott och hälsa. Idrottsämnets namn idrott och hälsa anses vara en del i att det uppstår en förvirring kring ämnets syfte. Dessa bakomliggande orsaker mynnar i sin tur ut i hur lärare förhåller sig till hälsodelen i ämnet idrott och hälsa. Lärare förhåller sig till hälsa som något som är givet, teoretiskt och inte lika glädjefyllt som andra delar av idrottsämnet. I dessa förhållningssätt råder en dominans av patogent perspektiv på hälsa. Resultatet visar också att lärare inte undervisar om hälsa i den utsträckning som skolverket (2011) har som mål att de ska göra. Undervisningen speglar istället hur samhället i stort ser på hälsa och styrdokumentens inflytande är därmed också mindre. Idrottsämnet och dess hälsodel har också fått influenser från dess historia och lärare förhåller sig till hälsa likt lärare har gjort genom historien. Rörelseaktiviteter är därmed en mer dominant del av ämnet och hälsodelen får ta mindre plats i undervisningen. Kunskapsöversikten kan därmed vara viktig för ämnet idrott och hälsas fortsatta utveckling.

När en person får diagnosen cancer kan detta innebär en stor kris för denne. Vilket kan leda till en känsla av hopplöshet. Därför blir hoppet en viktig resurs samt kraftkälla för personen som drabbats av cancer, en kraft som driver människan framåt. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om omvårdnadsåtgärder som främjar känslan av hopp till personer med cancer. Syftet besvarades utifrån de två frågeställningarna, Vilka omvårdnadsåtgärder främjar hopp samt hur kan sjuksköterskan omsätta de identifierade omvårdnadsåtgärderna i det dagliga omvårdnadsarbetet.Sammanställning av data gjordes genom en kunskapsöversikt. Analysen baserades på 10 identifierade artiklar, dessa låg sedan till grund för resultatet. Resultatet bestod av 8 slutkategoriervar av 5 innehöll omvårdnadsåtgärder så som samhörighet och stöd, omsorg, kommunikation och information, meningsfulla aktiviteter, minnen och kortsiktiga mål samt genom önskan och tro. Men även 3 slutkategorier som behandlade sjuksköterskans omsättande av omvårdnadsåtgärderna. Dessa var i form av relationen mellan sjuksköterskan och personen, kommunikation samt information. Resultatet har visat att sjuksköterskan kan använda sig av omvårdnadsåtgärder för att främja hopp hos personer med cancer. Men eftersom att hoppet är komplext krävs det att sjuksköterskan kan möta personens behov utifrån dennes förutsättningar. Detta för att omvårdnadsåtgärderna ska bli främjande för hoppet.

Smärta är en subjektiv och unik upplevelse för  individen. Smärta är också den främsta anledningen till varför människor söker vård. Inom hälso- och sjukvården finns  många läkemedel och metoder som används för smärtlindring. Musik har visat sig ha hälsofrämjande egenskaper, bland annat inom rehabilitering efter stroke. Syftet med denna litteraturöversikt var att söka kunskap om musik är en användbar omvårdnadsåtgärd för att lindra smärta. Metod: Genom att använda en integrerad kunskapsöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005) analyserades 18 kvantitativa artiklar som svarade mot syftet och frågeställningarna. Resultat: Musik anses ge en smärtstillande effekt för olika smärttillstånd, dock inte vid svår smärta, för barn med cerebral pares och spädbarn. Musik ses också som ett mindre kostsamt komplement som sjuksköterskor kan använda för att lindra smärta. Musiktypen hade också olika effekter på patienters smärtstillande. Slutsats: Litteraturöversikten visade att musik kunde distrahera patienterna från smärtan, men inte nödvändigtvis ta bort den. Mer forskning  skulle behöva genomföras för att fullt ut förstå när musik är effektivt och när den ska användas på olika patientgrupper och vid vilka smärttillstånd.