The aim of this thesis is to investigate new knowledge about how children search for library material and which strategies they use, and if the latest research gives any answers whether we should adapt systems and services or teach information seeking in a better way. In this thesis knowledge is understood as research publications but also results from projects in library practise, and studies concerning children 6 to 18 years old are included. The method used is a knowledge survey. We have gathered and evaluated documentation from different sources like citation and reference databases within the field of library and information science. The result implicates that there are, both in old and new documentation, three main search strategies children use in their search for information in a library context; they browse, they search in library catalogues and they use some sort of reference service. There is however no clear paradigm amongst researchers of the best way to help children find what they seek. What can be seen is that a method appreciated by many researchers today, is to engage the children themselves in the development of services and systems. To have an interdisciplinary approach is also valuable, and many things can be learned from disciplines other than library and information science when it comes to knowledge about children and their search behaviour and needs. / Program: Bibliotekarie

År 2015 fanns det 43 000 personer som levde med stomi i Sverige. Somsjuksköterska är det stor sannolikhet att träffa denna patientgrupp. I yrkesrollensom sjuksköterska ingår att identifiera omvårdnadsbehov till syfte att förbättra,bevara eller återfå hälsa med bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet.Syftet med studien var att sammanställa kunskap om omvårdnadsbehov förpersoner som lever med stomi. Utifrån syftet handlade frågeställningarna omsvårigheter och behov hos denna grupp, samt hur sjuksköterskan kan mötadessa behov. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes, den systematiskalitteratursökningen resulterade i 18 studier som granskades och analyserades.Resultatet visade på svårigheter som en förlorad autonomi på grund av enförändrad kropp, förändrad vardag och problem att hantera stomin. Resultatetvisade på behov av acceptans, kunskap och autonomi, för att stötta behoven vardet viktigt att sjuksköterskan gav en individanpassad omvårdnad och stöd.Denna kunskapsöversikt kan bidra till en ökad insikt av den personcentreradeomvårdnadens betydelse för enskilda patientgrupper. Föreslagna interventionerär grundlig information pre- och postoperativt rörande alla aspekter runt stominoch god uppföljning efter utskrivning från sjukhuset.

Smärta är ett stort och centralt fenomen inom hälso- och sjukvården där sjuksköterskor har ansvaret för att lindra smärta. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har en god kunskapsnivå inom området samt att deras attityder inte påverkar patientens behandling. Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder och kunskap om smärta inom aktuell omvårdnadsforskning, med fokus på två specifika frågeställningar; vilka attityder har sjuksköterskor till smärta och hur ser sjuksköterskors kunskap om smärta och smärtlindring ut? Studien genomfördes som en integrerad kunskapsöversikt. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes, där ett resultat som svarade mot syftet framkom. Resultatet visade att det fanns attityder som resulterade i att patienters smärtupplevelser tas på allvar men även attityder som gjorde att sjuksköterskor nonchalerade patientens upplevelse av smärta. Det fanns attityder kring personer med missbruksproblematik och kring mäns och kvinnors olika smärtupplevelser, vilket tenderar att påverka smärtbedömning och smärtlindring. Resultatet visade att sjuksköterskor har behov av mer kunskap gällande smärta och smärtlindring. Kunskap beskrevs vara relaterat till tidigare erfarenheter samt den utbildningsnivå sjuksköterskor hade.

Epilepsi är en sjukdom som många personer runt om i världen är drabbade av. Att leva med en långvarig sjukdom är ofta något som begränsar vardagen för de flesta, därför var syftet med studien att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar livskvalitén hos vuxna personer med epilepsi. Genom en integrerad kunskapsöversikt inkluderades 18 vetenskapliga studier. I resultatet framkom det tydligt att fysiska och psykiska faktorer är en stor bidragande faktor till den enskilde individens livskvalité. Dessa faktorer leder dock till att sociala tillställningar och fysiska aktiviteter i stor utsträckning undviks, någonting som i sin tur leder till en försämrad livskvalité generellt. Andra faktorer som visat sig påverka livskvalitén är diskriminering och upplevelsen av stigmatisering, någonting som påverkar deltagarna socialt och gör att de tar avstånd från relationer. På så vis känner de sig även exkluderade från samhället och upplever det som svårt att bland annat skaffa och bibehålla ett jobb, vilket ofta skapar ekonomiska problem och leder till att en del inte har råd att köpa sina läkemedel. För att sjuksköterskor ska kunna stödja personer med epilepsi krävs en kunskap kring de faktorer som påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att personer med epilepsi ges en personcentrerad vård och ett tidigt stöd för att de ska få en uppfattning om de resurser som finns att tillgå och för att vi ska kunna förebygga och undvika att de drabbas av onödiga psykiska och fysiska problem. För att öka kunskapen krävs det mer kvalitativ forskning som fokuserar på personens upplevelse och hur epilepsin påverkar deras livskvalité.

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring begreppet hälsa och dess inflytande i ämnetidrott och hälsa. Syftet har varit att undersöka hur hälsa tar sig till uttryck i undervisningen ochvilka tillvägagångssätt lärare anser lämpar sig väl för detta kunskapsområde. Frågeställningensom legat till grund för vår kunskapsöversikt är:Hur implementerar lärare hälsa i idrottsundervisning? Metoden som har använts i arbetet medkunskapsöversikten är systematisk informationssökning av vetenskapligt material viadatabaserna ERIC via EBSCO, ERC, Swepub och SPORTDiscus. ERIC, ERC ochSPORTDiscus har använts för att finna engelskspråkigt material medan Swepub har använt försvensk litteratur. Resultaten visar att begreppet hälsa upplevs av flertal lärare som svårdefinierat och tillsammansmed tolkningsbara och något otydliga styrdokument leder det till en subjektivundervisningspraktik och en oklarhet kring hur hälsa bör konkretiseras. Det framkommer attlärares osäkerhet när det kommer till undervisning av hälsa sträcker sig under en lång tid, bådeunder tidigare läroplan, lpo 94, fram till rådande läroplan lgr11.

Ämnet idrott och hälsa kan av vissa elever ses som ett orättvist ämne. Majoriteten av de moment som utförs ger elever med erfarenheter från vissa föreningsidrotter en fördel i betygsättning. De elever som inte utövar någon fysisk aktivitet eller de som utövar någon idrott som inte är inkluderad i undervisningen har därför svårare att nå upp till samma betyg. I de flesta studier medger majoriteten av eleverna att idrott och hälsa är ett omtyckt ämne, men det finns även de som avskyr det. Undervisningens utformning samt lärarens yrkesutövning spelar en stor roll för att inkludera alla eleverna att känna lust, glädje och intresse av att delta och utvecklas. I vår kunskapsöversikt har vi därför valt att undersöka:   Varför skiljer sig inställningen/motivationen till deltagande mellan elever i undervisningen i Idrott och hälsa och hur kan en som lärare påverka för att skapa en undervisning i idrott och hälsa som motiverar alla?.   Vårt tillvägagångssätt för att skapa forskningsfråga och därefter söksträngar för att söka i databaserna SportDiscus och Swepub är genom strukturerad systematisk databassökning.

Skolverket har som ett mål att skolan skall forma digitalt kompetenta elever. Det innebär atteleverna ska lära sig behärska entreprenörskap, kreativitet samt förmåga att förstå hurdigitaliseringens påverkan på samhället (Skolverket, 2020). För att uppnå detta krävs det attlärarna har tillgång till digitala verktyg men även en didaktisk plan för att lära ut digitalkompetens. Syftet med denna kunskapsöversikt är att granska aktuell forskning om läraresdigitala kompetens. Utifrån ovan formulerade syfte har följande forskningsfråga skapats: hur tarlärares digitala kompetens sig uttryck didaktiskt. För att analysera den data som ligger till grundför vår kunskapsöversikt så har vi använt oss utav en tematisk analysmetod. Efter en bredsökning efter granskade vetenskapliga artiklar valdes nio stycken ut. Kunskapsöversikten rymmerartiklar om hur utbildning kan utformas och hur skolledare ska agera för att uppnå en skola somär digitalt kompetent. Det finns en hel del forskning att tillgå om hur skolor och lärare generelltkan bli mer digitalt kompetenta. Resultatet visar att elever och lärare har god tillgång till digitalaverktyg, men att de inte alltid används på ett som gynnar lärandet rent didaktiskt. Samarbete ochen öppenhet för förändring på skolan är något som är viktigt för att uppnå en digital kompetentskola och något som flera artiklar lyfter. Lärare (oavsett ämne) är generellt osäkra på hur de skaimplementera digitala verktyg i sin didaktik och ämnet som studeras. Slutsatsen är att en del lärareinte ser eleven för all teknik. En lärare måste lägga fokus på elevens lärande och didaktiken - inte på de digitala verktygen som ofta adderas utan att den didaktiska frågan varför har ett svar.

I läroplanen för gymnasiet står det att det är lärarens ansvar att ge eleverna en möjlighet till ämnesövergripande arbete för att reflektera runt yrkeslivets gränsöverskridning (Skolverket, 2011). Som blivande lärare i idrott och hälsa samt naturkunskap ser vi flera gemensamma områden som skulle kunna integreras med varandra. Däremot har vi inte hittat några exempel på ämnesintegrering i just dessa ämnen, vilket har lett till att vi fokuserat på ämnesintegration generellt. Att bedriva ämnesintegrerad undervisning är något som vår lärarutbildning inte gett oss mycket kunskap om. Vår kunskapsöversikt fokuserar därför på frågan om hur ämnesintegrering bör gå till, vilka fördelar, nackdelar och utmaningar som finns samt konkreta exempel på hur ämnesintegrerat arbete har gjorts av andra lärare och skolor. Vi har kvalitativt granskat källor enligt en systematisk granskningsprocess på sökningar från tre olika databaser. I resultatet har vi sedan sorterat källornas information enligt de olika delarna av vår frågeställning.Resultatet visar att en ämnesintegrerad undervisning skulle kunna ge eleverna en fördjupad kunskap och insikt över komplexa tvärvetenskapliga samhällsfrågor och utmaningar. För att kunna uppnå detta som lärare behövs ett ordentligt förarbete med tydliga mål och syften, resurser, kollegialt stöd samt stöd från rektor. Exemplen visar på att temabaserad ämnesintegration över en kortare period är vanligt förekommande. Flera studier pekar på en brist i omfattningen av ämnesintegrerad undervisning i förhållande till de uppmaningar som styrdokumenten ger. En orsak till detta är att det är brist på kunskap hos lärare kring denna typ av undervisning och att det är ett tidskrävande arbete som ej ges stöd för. Vi ser att kunskapen som ämnesintegrerad undervisning kan ge är viktig för att förbereda eleverna inför komplexa samhällsutmaningar, samtidigt som att lärare behöver kunskap, samarbete och god planering för att kunna förtydliga sådan undervisning.

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring genus inom ämnet idrott och hälsa. Syftet har varit att framföra hur genus syns, och vilka metoder som lärare använder och kan använda för att motverka genusstereotyper i undervisningen. Följande frågeställning har varit utgångspunkten i översikten: Hur tar sig genus i uttryck under idrottsundervisningen och hur arbetar lärare för att minska dess påverkan? Metoden har bestått av en systematisk sökning via databaserna: SPORTDiscuss och SwePub för att finna relevant forskning, samt Google som komplement för att finna kompletta resultat. Resultaten visar på att både lärare och elever har förutfattade meningar kring genusnormer. Dessa genusnormer speglar sig i idrottsundervisningen på flera olika sätt. Pojkar tenderar att dominera i moment som innefattar tävling och bollspel men visar överlag inte så stort intresse för dans, som flickor anses vara bättre på. För pojkar är det viktigt att bevara sin manlighet genom att inte visa på femininitet. Det demonstreras bland annat genom att använda ord, förknippat till kvinnlighet, som något negativt. Att som lärare arbeta aktivt mot synen som både elever och lärare har på genus, tros vara betydelsefullt för att bryta könsnormer.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär mycket ansvar samt kan innehålla många stressiga situationer. Arbetsrelaterad stress blir allt vanligare inom vården och påverkar sjuksköterskans hälsa och arbetsprestation, vilket även påverkar den omvårdnad som ges. Syfte: syftet med denna integrerade kunskapsöversikt är att sammanställa den befintliga kunskapen som finns om hur den arbetsrelaterade stressen påverkar sjuksköterskan och vårdkvalitén. Metod: Integrerad kunskapsöversikt där en systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Analysen utfördes med stöd av Whittemore och Knafl (2005) som beskriver integrerad kunskapsöversikt som metod. 16 vetenskapliga studier inkluderades, där 1 var av mixad metod, 3 av kvalitativ metod och 12 av kvantitativ metod. Resultat: Kategorier som framkom efter analysen under respektive frågeställning var: Personalbrist och arbetsbelastning, Stressen bidrar till trötthet, utbrändhet och försämrad arbetsförmåga, Försämrad patientkontakt, Patientsäkerheten riskeras samt Omvårdnadsåtgärder prioriteras bort och stressen bidrar till fler missar. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan och arbetsgivaren att veta vad som bidrar till deras arbetsrelaterade stress samt hur det påverkar sjuksköterskan och vårdkvalitén för att kunna hantera och förebygga stressen.  Nyckelord: Sjuksköterska, arbetsrelaterad stress, vårdkvalité, omvårdnad, integrerad kunskapsöversikt.