Oro är ett vanligt förekommande symtom hos personer med demens. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att veta hur de ska bemöta och behandla oron då personer med demens ofta har svårt att förmedla sina behov. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa kunskap gällande omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid oro för personer med demens. Syftet specificerades med två frågeställningar: vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas i preventivt syfte för att minska oro hos en person med demens samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens. Denna litteraturstudie är en integrerad kunskapsöversikt som genom en litteratursökning i två databaser resulterade i 13 artiklar som svarade mot syftet. Efter kvalitetsgranskning och analys av data identifierades tre kategorier med preventiva omvårdnadsåtgärder samt tre kategorier med omvårdnadsåtgärder vid redan uppkommen oro. Social kontakt och närhet var genomgående en viktig komponent i alla omvårdnadsåtgärder. Centralt i omvårdnaden vid oro är trygghet vilket skapas genom en personcentrerad vård.

Hypotermi definieras vid en kroppstemperatur under 35 °. Riskfaktorer för att drabbas av hypotermi är hög ålder, låg ålder, alkohol, droger, vissa endokrina sjukdomar, läkemedel samt trauman. Att kunna genomföra omvårdnadsåtgärder förpatienter förebyggande eller vid hypotermi är sjuksköterskans ansvar. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om omvårdnadsåtgärder vid hypotermi i sjukhusmiljö. Frågeställningarna som ställdes var; 1.Vilka omvårdnadsåtgärder kan genomföras förebyggande mot hypotermi? 2.Vilka omvårdnadsåtgärder kan genomföras hos en patient som är hypoterm? Metoden som användes var en integrerad kunskapsöversikt med en litteratursökning. Litteratursökningen resulterade i tolv artiklar som kvalitetsgranskades,sammanställdes samt analyserades. Resultatet visar att det finns fyra olika teman av omvårdnadsåtgärder vid hypotermi; 1. Passiva åtgärder 2. Aktiva åtgärder med extern inverkan på patienten 3. Aktiva åtgärder med intern inverkan på patienten.4. Kombination av passiva samt aktiva åtgärder. Slutsatserna påvisade att respektive del har sina fördelar men för bästa resultat hos patienten krävs en kombination av passiva och aktiva åtgärder.

Smärta är en subjektiv och unik upplevelse för  individen. Smärta är också den främsta anledningen till varför människor söker vård. Inom hälso- och sjukvården finns  många läkemedel och metoder som används för smärtlindring. Musik har visat sig ha hälsofrämjande egenskaper, bland annat inom rehabilitering efter stroke. Syftet med denna litteraturöversikt var att söka kunskap om musik är en användbar omvårdnadsåtgärd för att lindra smärta. Metod: Genom att använda en integrerad kunskapsöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005) analyserades 18 kvantitativa artiklar som svarade mot syftet och frågeställningarna. Resultat: Musik anses ge en smärtstillande effekt för olika smärttillstånd, dock inte vid svår smärta, för barn med cerebral pares och spädbarn. Musik ses också som ett mindre kostsamt komplement som sjuksköterskor kan använda för att lindra smärta. Musiktypen hade också olika effekter på patienters smärtstillande. Slutsats: Litteraturöversikten visade att musik kunde distrahera patienterna från smärtan, men inte nödvändigtvis ta bort den. Mer forskning  skulle behöva genomföras för att fullt ut förstå när musik är effektivt och när den ska användas på olika patientgrupper och vid vilka smärttillstånd.

År 2015 fanns det 43 000 personer som levde med stomi i Sverige. Somsjuksköterska är det stor sannolikhet att träffa denna patientgrupp. I yrkesrollensom sjuksköterska ingår att identifiera omvårdnadsbehov till syfte att förbättra,bevara eller återfå hälsa med bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet.Syftet med studien var att sammanställa kunskap om omvårdnadsbehov förpersoner som lever med stomi. Utifrån syftet handlade frågeställningarna omsvårigheter och behov hos denna grupp, samt hur sjuksköterskan kan mötadessa behov. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes, den systematiskalitteratursökningen resulterade i 18 studier som granskades och analyserades.Resultatet visade på svårigheter som en förlorad autonomi på grund av enförändrad kropp, förändrad vardag och problem att hantera stomin. Resultatetvisade på behov av acceptans, kunskap och autonomi, för att stötta behoven vardet viktigt att sjuksköterskan gav en individanpassad omvårdnad och stöd.Denna kunskapsöversikt kan bidra till en ökad insikt av den personcentreradeomvårdnadens betydelse för enskilda patientgrupper. Föreslagna interventionerär grundlig information pre- och postoperativt rörande alla aspekter runt stominoch god uppföljning efter utskrivning från sjukhuset.

Smärta är ett stort och centralt fenomen inom hälso- och sjukvården där sjuksköterskor har ansvaret för att lindra smärta. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har en god kunskapsnivå inom området samt att deras attityder inte påverkar patientens behandling. Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder och kunskap om smärta inom aktuell omvårdnadsforskning, med fokus på två specifika frågeställningar; vilka attityder har sjuksköterskor till smärta och hur ser sjuksköterskors kunskap om smärta och smärtlindring ut? Studien genomfördes som en integrerad kunskapsöversikt. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes, där ett resultat som svarade mot syftet framkom. Resultatet visade att det fanns attityder som resulterade i att patienters smärtupplevelser tas på allvar men även attityder som gjorde att sjuksköterskor nonchalerade patientens upplevelse av smärta. Det fanns attityder kring personer med missbruksproblematik och kring mäns och kvinnors olika smärtupplevelser, vilket tenderar att påverka smärtbedömning och smärtlindring. Resultatet visade att sjuksköterskor har behov av mer kunskap gällande smärta och smärtlindring. Kunskap beskrevs vara relaterat till tidigare erfarenheter samt den utbildningsnivå sjuksköterskor hade.

Epilepsi är en sjukdom som många personer runt om i världen är drabbade av. Att leva med en långvarig sjukdom är ofta något som begränsar vardagen för de flesta, därför var syftet med studien att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar livskvalitén hos vuxna personer med epilepsi. Genom en integrerad kunskapsöversikt inkluderades 18 vetenskapliga studier. I resultatet framkom det tydligt att fysiska och psykiska faktorer är en stor bidragande faktor till den enskilde individens livskvalité. Dessa faktorer leder dock till att sociala tillställningar och fysiska aktiviteter i stor utsträckning undviks, någonting som i sin tur leder till en försämrad livskvalité generellt. Andra faktorer som visat sig påverka livskvalitén är diskriminering och upplevelsen av stigmatisering, någonting som påverkar deltagarna socialt och gör att de tar avstånd från relationer. På så vis känner de sig även exkluderade från samhället och upplever det som svårt att bland annat skaffa och bibehålla ett jobb, vilket ofta skapar ekonomiska problem och leder till att en del inte har råd att köpa sina läkemedel. För att sjuksköterskor ska kunna stödja personer med epilepsi krävs en kunskap kring de faktorer som påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att personer med epilepsi ges en personcentrerad vård och ett tidigt stöd för att de ska få en uppfattning om de resurser som finns att tillgå och för att vi ska kunna förebygga och undvika att de drabbas av onödiga psykiska och fysiska problem. För att öka kunskapen krävs det mer kvalitativ forskning som fokuserar på personens upplevelse och hur epilepsin påverkar deras livskvalité.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär mycket ansvar samt kan innehålla många stressiga situationer. Arbetsrelaterad stress blir allt vanligare inom vården och påverkar sjuksköterskans hälsa och arbetsprestation, vilket även påverkar den omvårdnad som ges. Syfte: syftet med denna integrerade kunskapsöversikt är att sammanställa den befintliga kunskapen som finns om hur den arbetsrelaterade stressen påverkar sjuksköterskan och vårdkvalitén. Metod: Integrerad kunskapsöversikt där en systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Analysen utfördes med stöd av Whittemore och Knafl (2005) som beskriver integrerad kunskapsöversikt som metod. 16 vetenskapliga studier inkluderades, där 1 var av mixad metod, 3 av kvalitativ metod och 12 av kvantitativ metod. Resultat: Kategorier som framkom efter analysen under respektive frågeställning var: Personalbrist och arbetsbelastning, Stressen bidrar till trötthet, utbrändhet och försämrad arbetsförmåga, Försämrad patientkontakt, Patientsäkerheten riskeras samt Omvårdnadsåtgärder prioriteras bort och stressen bidrar till fler missar. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan och arbetsgivaren att veta vad som bidrar till deras arbetsrelaterade stress samt hur det påverkar sjuksköterskan och vårdkvalitén för att kunna hantera och förebygga stressen.  Nyckelord: Sjuksköterska, arbetsrelaterad stress, vårdkvalité, omvårdnad, integrerad kunskapsöversikt.

Abstrakt  Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. I Sverige ställs ungefär 61 000 cancerdiagnoser hos kvinnor varje år. I Afrika söder om Sahara är bröstcancer den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor och är den vanligaste orsaken till cancerdöd. Syftet med denna studie är att sammanställa kvinnors kunskap om bröstcancerscreening i subsahariska Afrika. Metod: En integrerad kunskapsöversikt genomfördes, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 15 studier som granskades och analyserades. Resultatet visade att de kvinnor som deltog i studierna hade brist på kunskap om olika metoder av bröstcancerscreening. Medvetenhet, livssituation och om de fått information om bröstcancerscreening var några av de faktorer som påverkade kunskapsnivån på deltagarna.Slutsats:  Denna kunskapsöversikt kan bidra till ökad insikt i rutiner, kultur och de hinder som kvinnor i subsahariska Afrika möter, som inte har tillgång till samma screeningmetoder och mammografi som här i Sverige. Det finns därför ett behov för ökad medvetenhet bland sjuksköterskor i Sverige att veta att patienter man stöter på inom vården kan ha olika kunskapsnivåer. Vårt interventioner är att satsa på utbildning för blivande och nuvarande sjuksköterskor i hur kunskapsnivåer kan se ut, detta för att främja dessa kvinnors hälsa.

Hjärntrötthet är ett tillstånd som uppskattningsvis 200 000 personer i Sverige lider av. Hjärntrötthet kännetecknas av en extrem mental trötthet som innebär att personerna som lider av detta behöver mycket mer vila och längre återhämtning än friska individer. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om hjärntrötthet som uppkommer efter stroke eller traumatisk hjärnskada (TBI). Tre frågeställningar formulerades; Hur upplever personer som lever med hjärntrötthet att det vardagliga livet påverkas? Vilka strategier används för att hantera hjärntrötthet? Vilka omvårdnadsinterventioner finns? En litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och frågeställningarna. Litteraturöversikten bestod av 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att hjärntrötthet är ett mångfasetterat fenomen som påverkar personernas liv i högsta grad. Intryck, förmågor och prestationer påverkas, liksom relationer och det vardagliga livet. En slutsats som drogs var att hjärntrötthet är ett osynligt handikapp som inte bara påverkar den som drabbas utan även personer i dennes omgivning. Därför bör sjuksköterskan vara tydlig och kunna informera om detta tämligen okända fenomen. Sjuksköterskan bör även ha kunskap om olika omvårdnadsinterventioner samt kunna vägleda personer som lider av hjärntrötthet att finna strategier för att hantera vardagen.

Att ha blivit utsatt för misshandel som barn, är något som påverkar livskvalitén för individen på många sätt. Syftet med denna kunskapsöversikt var att sammanställa befintlig kunskap, av fysiska och psykiska tecken, på att barn utsatts för misshandel. En integrerad systematisk kunskapsöversikt valdes som metod, där den systematiska sökningen utfördes i databaserna Pubmed och PsycInfo. Analysen genomfördes med stöd av Whittemore och Knafl (2005) som beskriver en metod för analys vid integrerade litteraturöversikter. Sexton vetenskapliga artiklar inkluderades. Fjorton studier var av kvantitativ ansats, en var en litteraturstudie och ytterligare en, använde mixad metod. Tecken som framkom efter analys av data var; fysiskatecken på misshandel och psykiska tecken på misshandel med tillhörande undertecken. Blåmärken, ögonskador, frakturer, sömn- och beteendemässiga problem och svårigheter med identifiering av ansiktsuttryck var tecken som kunde ses efter barnmisshandel. Slutsatser som framkom var att det är viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om de olika tecken som kan visas efter en misshandel på barn. Detta är viktigt för att sjuksköterskor ska kunna upptäcka och rapportera om misstänkt barnmisshandel.