I Sverige finns det uppskattningsvis 200.000 personer med en uttalad hjärntrötthet, men mörkertalet är förmodligen stort. Den som tvingas leva med hjärntrötthet kan behöva avstå från mycket av sina vanliga aktiviteter och kontakter, vilket ger ett sjukdomslidande som kan vara svårt att acceptera. Det nuvarande kunskapsläget kring hjärntrötthet är skralt och som ett resultat av detta riskerar patienter med denna sjukdom att gå miste om det stöd de behöver för att klara av sin vardag. Syftet är att belysa patienters upplevelse av hjärntrötthet och dess påverkan på det dagliga livet efter en förvärvad hjärnskada. Studien är en litteraturöversikt baserat på 11 utvalda artiklar hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Dessa analyserades enligt Fribergs metod, vilket resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultatet visade att förändringarna var många och svåra. Personer med hjärntrötthet hade svårt att fullfölja sina dagliga bestyr och fick med tiden lära sig hur de skulle hantera sin trötthet. Det visade sig också att långsam integration i arbetslivet var mer effektivt än en snabb sådan. Adekvat stöd i form av grupprehabilitering eller emotionellt stöd från anhöriga och kollegor var uppskattat. Hjärntröttheten hade en stor påverkan på upplevelsen av livskvalitet och att sociala relationer ofta fick åsidosättas för att klara av sin vardag. Detta skapade ett sjukdomslidande som sjuksköterskan måste lära sig att förhålla sig till i kontakt med hjärntrötta patienter, exempelvis genom att vara engagerad i individens upplevelser och livsvärld för att bäst kunna anpassa vården efter individen hon har framför sig.

Introduktion/Bakgrund: Det mest rapporterade symtomet från patienter med traumatisk skallskada är hjärntrötthet. Traumatisk skallskada innefattar allt från lätt hjärnskakning till svår permanent hjärnskada. Utmärkande symtom kopplat till hjärntrötthet är stresskänslighet, ljud- och ljuskänslighet, uppmärksamhet- och koncentrationssvårigheter, onaturlig snabb förlust av mental energi samt onaturligt lång återhämtning av energi efter koncentration. Det finns ingen väl fungerande behandling mot hjärntrötthet. Information och samtal är den primära behandlingsmetoden och det är sjuksköterskans ansvar att ta hänsyn till patientens tillstånd och anpassa informationen.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur livskvalitet i det vardagliga livet påverkas hos människor med hjärntrötthet efter en traumatisk skallskada. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar genomfördes i PubMed, PsychInfo och Cinahl. Tolv kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel sammanställdes i studiens resultat. Resultat: Resultatet indikerar påverkan på livskvaliteten vid hjärntrötthet efter traumatisk skallskada. Ökad kunskap, medvetenhet och acceptans krävs för att hantera hjärntrötthet. Hjärntrötthet kan ge svårigheter i sociala sammanhang då personen inte klarar av att sortera stora mängder intryck. En hjärntrött person behöver anpassa aktivitetsnivån och yrkeslivet för att klara av vardagen och bevara god livskvalitet. Slutsats: Hjärntrötthet kräver stora förändringar i vardagen eftersom både aktivitets- och ambitionsnivån måste sänkas för att spara på den mentala energin. Litteraturstudiens resultat visar på faktorer som påverkar livskvaliteten negativt men genom kunskap och acceptans går det att lära sig att hantera och leva ett liv med god livskvalitet trots hjärntrötthet.

Introduktion/bakgrund: MS är en sjukdom som innebär att kroppens immunförsvar attackerar det centrala nervsystemet. Personer med MS har visats ha en sämre livskvalitet jämfört med personer som lever med andra kroniska sjukdomar och 78 % deltar inte i någon meningsfull fysisk aktivitet. Enligt de nationella riktlinjerna ska personer med MS erbjudas tillgång till ett multidisciplinärt team men tillgången är varierande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med MS upplevde individanpassad grupprehabilitering på ett rehabiliteringscenter och beskriva vilka svårigheter som fanns med att överföra den nya kunskapen till vardagen. Metod: Informanterna i studien hade diagnosen MS och deltagit i rehabilitering på ett rehabiliteringscenter i norra Sverige. För att fånga deras upplevelser av individanpassad grupprehabilitering användes en kvalitativ intervjustudie. Resultat: Informanterna ansåg att den individanpassade grupprehabiliteringen var bra avvägd. De kunde lägga fokus på sig själva och lägga upp rehabiliteringen efter egna mål. Grupprehabilitering bidrog med en öppenhet och gemenskap där de kunde lära sig av varandra och personalen. En svårighet ansågs vara att överföra det de lärt sig då familjen inte alltid förstår situationen och att det ska passa in i en vardag som är full av sysslor och måsten vilket är viktigt att ta hänsyn till. Konklusion: Individanpassad rehabilitering gav en möjlighet att fokusera på sig själv och lägga upp rehabiliteringen efter egna mål och förutsättningar medan grupprehabilitering bidrog med en öppenhet och gemenskap där de kunde lära sig av varandra och personalen.

Hjärntrötthet är ett tillstånd som uppskattningsvis 200 000 personer i Sverige lider av. Hjärntrötthet kännetecknas av en extrem mental trötthet som innebär att personerna som lider av detta behöver mycket mer vila och längre återhämtning än friska individer. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om hjärntrötthet som uppkommer efter stroke eller traumatisk hjärnskada (TBI). Tre frågeställningar formulerades; Hur upplever personer som lever med hjärntrötthet att det vardagliga livet påverkas? Vilka strategier används för att hantera hjärntrötthet? Vilka omvårdnadsinterventioner finns? En litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och frågeställningarna. Litteraturöversikten bestod av 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att hjärntrötthet är ett mångfasetterat fenomen som påverkar personernas liv i högsta grad. Intryck, förmågor och prestationer påverkas, liksom relationer och det vardagliga livet. En slutsats som drogs var att hjärntrötthet är ett osynligt handikapp som inte bara påverkar den som drabbas utan även personer i dennes omgivning. Därför bör sjuksköterskan vara tydlig och kunna informera om detta tämligen okända fenomen. Sjuksköterskan bör även ha kunskap om olika omvårdnadsinterventioner samt kunna vägleda personer som lider av hjärntrötthet att finna strategier för att hantera vardagen.

Introduktion Hjärntrötthet är vanligt vid stroke och uppges ha negativ inverkan på vardag och livskvalitet. Många personer med stroke når inte rekommendationer för fysisk aktivitet, trots att motoriska förutsättningar finns, och anger att hjärntröttheten kan vara en hindrande faktor för detta. Syfte Att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med hjärntrötthet efter stroke utan uppenbar motorisk påverkan. Metod En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer med stroke. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade på ett tema, Fysisk aktivitet, antingen en befrielse eller en belastning, bestående av tre kategorier med tillhörande underkategorier som belyser olikheterna kring upplevelsen av fysisk aktivitet vid hjärntrötthet efter stroke. Konklusion Studien bidrar med ökade kunskaper kring upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med hjärntrötthet efter stroke, utan uppenbar motorisk påverkan. Framträdande i studien var de olika erfarenheter informanterna beskrev kring upplevelsen av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet beskrevs både kunna ge energi och minska hjärntrötthet men också upplevas begränsande för möjligheten att vara fysiskt aktiv. Kunskapen kan vara till nytta i mötet med personer med hjärntrötthet efter stroke, för att kunna anpassa och öka fysisk aktivitetsnivå.

Syftet med litteraturstudien var att systematiskt granska studier och sammanställa arbetsterapeutiska interventioners effekt på hjärntrötthet till följd av multipel skleros. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, MEDLINE och Scopus via Luleå Tekniska Universitet under perioden februari till mars 2022. Sökningen resulterade i att totalt nio kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Resultatet redovisas i tre kategorier;Gruppbaserade interventioner som bygger på Fatigue Management av Packer et al. (1995),Individuella interventioner som bygger på Fatigue Management av Packer et al. (1995) samt Andra arbetsterapeutiska gruppinterventioner. Effekten av de arbetsterapeutiska interventionerna varierade, däremot uppmättes till största del positiva effekter på olika aspekter av hjärntröttheten hos deltagarna. Slutsatsen är att det finns ett behov av fortsatt utveckling avbedömningsinstrument och att studier med större antal deltagare och utökad uppföljning behövs, för att kunna stärka det vetenskapliga underlaget gällande arbetsterapeutiska interventioners effekt på hjärntrötthet till följd av multipel skleros. / The purpose of the literature study was to systematically review studies and compile effects of occupational therapy interventions on fatigue due to multiple sclerosis. Data collection was done in the databases PubMed, CINAHL, MEDLINE and Scopus via Luleå University ofTechnology during the period February to March 2022. The search resulted in a total of nine quantitative articles being included in the literature study. The results are reported in three categories; Group-based interventions based on Fatigue Management by Packer et al. (1995),Individual interventions based on Fatigue Management by Packer et al. (1995) and Otheroccupational therapy group interventions. The effect of the occupational therapy interventionsvaried, however, for the most part positive effects were measured on different aspects of fatiguein the participants. The authors' conclusion is that there is a need for continued development ofassessment instruments and that studies with a larger number of participants and increasedfollow-up are needed, in order to be able to strengthen the scientific basis regarding the effectof occupational therapy interventions on fatigue due to multiple sclerosis.

Bakgrund: Stroke är ett allvarligt och livshotande tillstånd som årligen drabbar runt 25 000 personer i Sverige och miljontals människor globalt. Stroke kan ge bestående och omfattande besvär som följd, däribland hjärntrötthet. Tidigare forskning har visat att hjärntrötthet orsakas av en ineffektiv bearbetning av information i hjärnan, med sänkt mental energi som följd. Drabbade patienter kan ha ett omfattande vårdbehov och möter sjuksköterskan i flera delar av vårdkedjan. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att ha kunskap om och förståelse för patientens upplevelser av att leva med hjärntrötthet efter stroke, för att omvårdnaden ska kunna individanpassas utifrån patientens unika behov och förutsättningar. Trots att hjärntröttheten onekligen innebär påfrestningar för både patienten och dennes närstående finns relativt få studier om hur den upplevs. Syfte: Syftet med föreliggande studie var således att beskriva patienters upplevelser av hjärntrötthet efter en stroke. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier genomfördes. Studierna analyserades med en bearbetad version av kvalitativ innehållsanalys (Popenoe m.fl. 2021). Resultat: Analysen utmynnade i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var: (1) hjärntrötthetens olika manifestationer, (2) hjärntröttheten som en livsomvälvande händelse och (3) att lära sig leva med hjärntröttheten. Konklusion: Patienterna upplevde att hjärntröttheten manifesterades på fysiska, mentala och emotionella sätt, med konsekvenser för det sociala, vardagliga och yrkesmässiga livet. Anpassning och acceptans upplevdes som betydelsefulla strategier, medan tillgången till adekvat information och undervisning från sjukvården upplevdes som bristfällig. Patienterna har ett omfattande och komplext vårdbehov som förutsätter ett personcentrerat och mångdisciplinärt omhändertagande. Sjuksköterskan samt patientens närstående har en betydelsefull roll i att stötta och motivera patienten. Vidare forskning inom ämnesområdet behövs. / Background: Stroke is a life-threatening condition which annually affects approximately 25 000 individuals in Sweden and millions globally. A stroke may cause long lasting and severe complications, including post-stroke fatigue. Previous research has shown that post-stroke fatigue is caused by an inability of the brain to efficiently process information, leading to a decreased mental energy. Consequently, patients have extensive care needs and are likely to encounter the nurse in several types of healthcare. Therefore, it is important for nurses to obtain knowledge and understanding of the patients experiences of living with post- stroke fatigue. This will enable the nurse to individually adapt the care for each patient. Although post-stroke fatigue undeniably is problematic for both the patients and their families, relatively few studies have focused on patient experiences. Aim: The aim of this study was thus to describe patient experiences of post-stroke fatigue. Method: A literature review was conducted based on ten qualitative studies. The studies were analyzed applying an adjusted method for qualitative content analysis (Popenoe et al. 2021). Results: During the analysis three main categories and nine subcategories emerged. The main categories were: (1) the different manifestations of fatigue, (2) fatigue as a life changing event and (3) learning to live with fatigue. Conclusion: Post-stroke fatigue was experienced through physical, mental or emotional manifestations, with consequences for patient social life, everyday life and work-related life. Adaptation and acceptance of the fatigue were perceived as important strategies. Patients also expressed an inadequacy of information by healthcare professionals. Patients were in need of extensive and complex care, suggesting demand for a person-centered and multidisciplinary approach. The importance of both the nurse and the patient's family to support and motivate the patient was highlighted, though further research is still needed.

Det är vanligt att gränssnitt utformas med komplexa interaktioner och större mängder information, där användare förväntas besitta typisk fysisk, psykisk och intellektuell förmåga. Designas gränssnitt utifrån dessa förväntningar kan resultatet bli att icke normtypiska användargrupper exkluderas, däribland individer med kognitiv nedsättning. Kognitiv nedsättning har i denna studie begränsats till de tre symptomen minnesbortfall, hjärntrötthet samt överstimulans. För att inkludera individer med kognitiv nedsättning i användning samt stödja minnesbortfall ämnar denna studie att genom en designorienterad ansats besvara frågeställningen “Hur kan en aktiv påminnelsefunktion designas för att stödja individer med kognitiv nedsättning”. Designriktlinjer har framtagits utifrån litteratur och utvärderats genom en prototyp med nio testpersoner som erfarit symptomen. Studien resulterar i kunskapsbidraget att en aktiv påminnelsefunktion bör designas med hänsyn till att dela upp information med minimalt krav på beslutstagande, kommunicera brådska, använda igenkänningsbara element samt ge användare kontroll och stöd för besluttagande. / It is common to design interfaces with complex interactions as well as large amounts of information, where users are expected to have typical physical, psychological and intellectual abilities. If interfaces are designed based on these expectations, the result may be that non-normative user groups are excluded, including individuals with cognitive limitations. In this study, cognitive limitations have been restricted to the three symptoms: memory loss, fatigue and overstimulation. To include people with cognitive limitations in use and to support memory loss, this study aims to answer the question "How can an active reminder be designed to support individuals with cognitive limitation" through a design-oriented approach. Design guidelines have been developed based on literature and evaluated through a prototype with nine participants who have experienced the symptoms. The study results in the knowledge contribution that an active reminder should be designed with divided information including minimal decision-making, communicate urgency, use recognizable elements and give users control as well as support for decision-making.

Sammanfattning/Abstract Brundin Larsson, Sara (2022). Hjärntrötthet- ”Det är detta att det är osynligt”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Min önskan är att uppmärksamma hjärntrötthet hos barn och unga och vilka konsekvenser en sådan trötthet kan innebära för en skolelev. Hur resonerar elever och deras vårdnadshavare om skolans bemötande och vad har mötet betytt för barnet eller den unge i deras skolarbete. Studien vill därmed ge ett bidrag till vad skolpersonal, men i synnerhet specialpedagoger, bör känna till om hjärntrötthet och vilka anpassningar drabbade kan vara hjälpta av under kortare eller längre tid. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, genom livsvärldsberättelser, öka kunskapen om vilka behov elever med hjärntrötthet kan ha och hur det kan påverka deras vardag i skolan, utifrån ett elev- och vårdnadshavarperspektiv. Ytterligare ett syfte är att beskriva informanternas upplevelser av samarbetet med skolan och de anpassningar som gjorts där. Vilka svårigheter och behov upplever hjärntrötta elever, och deras vårdnadshavare, att de har? Hur har elever och vårdnadshavare upplevt mötet med skolan och de anpassningar man gjort för att möta deras behov? Vad anser informanterna att pedagoger särskilt bör tänka på när de möter elever med hjärntrötthet? Teori I denna studie används livsvärldsfenomenologin som teoretiskt ramverk (Bengtsson & Berndtsson, 2015).  Anledningen till valet av ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv på denna studie är att genom intervjuer kunna få ta del av elevers och deras vårdnadshavares upplevelser av hur det är att leva med hjärntrötthet som ung elev, samt hur informanterna upplevt samarbetet med skolan. Ansatsen möjliggör att få ta del av deras livsvärld kring hjärntrötthet. De olika teoretiska begreppen; subjekt, sammanflätningar, regional värld, levd kropp och instrument används som en grund och ram för att förstå och tolka informanternas livsberättelser. Metod Detta är en kvalitativ studie där tre elever och deras vårdnadshavare intervjuats om sina upplevelser av mötet med skolan som hjärntrött elev. Eftersom en önskan fanns om ett öppet samtal, med mina forskningsfrågor som utgångspunkt, valdes semistrukturerade intervjuer. Resultat Genom informanternas livsberättelser framkommer att det är krävande att befinna sig i miljöer med mycket ljud. Efter en tids exponering för mycket ljud får de ont i huvudet och dagar som är extra utmanande kan innebära att de måste ligga och vila resten av dagen hemma, eller flera dagar för att återfå energi. De har alla behov av att ibland kunna komma ifrån klassrummet, speciellt då det är pratigt, för att få sitta i en lugn miljö.        Avgränsning av arbetsuppgifter finns också ett stort behov av. Att få mer tid för att slutföra arbetsuppgifter, eller dela upp olika moment med pauser emellan, skulle medföra att de både mår bättre och kan prestera bättre i skolan. Informanterna uttrycker också att det är viktigt att de blir lyssnade på och att man tar deras mående på allvar.        Elever som lider av hjärntrötthet har behov som många gånger inte behöver vara så svåra för skolan att anpassa sig till men dessa elever kan bli missförstådda, då kunskap om hjärntrötthet inte är så utbredd. Känslighet för mycket ljud, mycket information och högt tempo gör dem sårbara. Då vi i skolan ska utforma lärmiljöer där alla elever ges möjlighet att prestera utifrån sina förutsättningar är det viktigt att sprida kunskap om hjärntrötthet. Nyckelord Anpassningar, barncancer, hjärnskakning, hjärntrötthet, pauser