I Sverige finns det uppskattningsvis 200.000 personer med en uttalad hjärntrötthet, men mörkertalet är förmodligen stort. Den som tvingas leva med hjärntrötthet kan behöva avstå från mycket av sina vanliga aktiviteter och kontakter, vilket ger ett sjukdomslidande som kan vara svårt att acceptera. Det nuvarande kunskapsläget kring hjärntrötthet är skralt och som ett resultat av detta riskerar patienter med denna sjukdom att gå miste om det stöd de behöver för att klara av sin vardag. Syftet är att belysa patienters upplevelse av hjärntrötthet och dess påverkan på det dagliga livet efter en förvärvad hjärnskada. Studien är en litteraturöversikt baserat på 11 utvalda artiklar hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Dessa analyserades enligt Fribergs metod, vilket resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultatet visade att förändringarna var många och svåra. Personer med hjärntrötthet hade svårt att fullfölja sina dagliga bestyr och fick med tiden lära sig hur de skulle hantera sin trötthet. Det visade sig också att långsam integration i arbetslivet var mer effektivt än en snabb sådan. Adekvat stöd i form av grupprehabilitering eller emotionellt stöd från anhöriga och kollegor var uppskattat. Hjärntröttheten hade en stor påverkan på upplevelsen av livskvalitet och att sociala relationer ofta fick åsidosättas för att klara av sin vardag. Detta skapade ett sjukdomslidande som sjuksköterskan måste lära sig att förhålla sig till i kontakt med hjärntrötta patienter, exempelvis genom att vara engagerad i individens upplevelser och livsvärld för att bäst kunna anpassa vården efter individen hon har framför sig.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en sjukdom som främst drabbar vuxna människor och är en primär orsak för den ökad mortaliteten i världen. Kunskapen om patientens upplevelse efter hjärtinfarkt är viktig för att en allmänsjuksköterska ska kunna ge omvårdnad som är individanpassad utifrån patientens behov och vilja. Metod: En litteraturöversikt som innefattar 10 vetenskapliga artiklar. Syfte: Syftet är att beskriva patientens upplevelse av livet efter hjärtinfarkt. Resultat: Ur analysen sammanställs 2 teman: inre faktorer och yttre faktorer, därav sammanställs 7 subteman: Känsla av minskad ork, Känsla av rädsla och ångest, Känsla av att livet är skört, Känsla av att acceptera den drabbade kroppen, Känsla av att visa tacksamhet för närstående, Känsla av att få vägledning och Känsla av osäkerhet inför framtiden. Konklusion: Livet efter en hjärtinfarkt påverkar både fysiskt och psykiskt som resulterar i ett hinder i vardagen. Trötthet, rädsla och oro framkommer hos personerna efter en hjärtinfarkt och dessa känslor och upplevelser hindrar patienter att hantera sin vardag. Patienternas uppfattning att livet är skört ger en nyckel till deras liv för att förändra sin livsstil. / Background: Myocardial infarction is a disease that mainly affects adults and is a primary cause of the increased mortality in the world. The knowledge of the patient's experience after a heart attack is important for a general nurse to be able to provide care that is personalized based on the patient's needs and will. Method: A literature review that includes 10 scientific articles. Aim: The purpose is to describe the patient's experience of life after a heart attack. Findings: The analysis compiles 2 themes: internal factors and external factors, hence 7 sub-themes are compiled: Feeling of reduced energy, feeling of fear and anxiety, feeling that life is fragile, feeling of accepting the affected body, Sense of gratitude for loved ones, feeling of receiving guidance and feeling of uncertainty about the future. Conclusion: Life after a myocardial infarction affects both physically and mentally that results in an obstacle on one's everyday life. Tiredness, fear and anxiety appear in people after a heart attack and these feelings and experiences prevent patients from managing their everyday lives. Patients' perception that life is fragile provides a key to their lives to change lifestyles.