Äldrevården är i fokus i dagens debatter om välfärden i vårt samhälle. Tidigare undersökningar visar att sjukskrivningarna bland äldrevårdspersonalen toppar listan samtidigt som det krävs mer vårdpersonal för att möta det ökade vårdbehovet hos den allt högre andelen av äldre i Sverige.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetssituationen påverkar hälsan hos de anställda, som har den dagliga kontakten med vårdtagarna, inom äldrevården. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur mår de anställda inom äldrevården och vilka arbetsfaktorer påverkar deras hälsotillstånd? Finns det skillnader i hälsotillståndet mellan kommunalanställda och privat-anställda? Kan man göra någonting för att förbättra hälsotillståndet hos anställda inom äldrevården?För att få veta hur studiedeltagarna själva upplever sin arbetssituation och dess påverkan på hälsan valdes en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade gruppintervjuer, med hermeneutisk tolkning. Jag utgår i min studie från KASAM-teorin.Enligt resultatet påverkas hälsan hos personalen i äldrevården inte så mycket på kort sikt, eftersom människorna försöker hantera situationen på olika sätt. De tycker själva att ledningen borde kunna ge dem en morot för att motivera dem. Den psykiska aspekten är nog den som har mest negativ påverkan på hälsan hos personalen. Framförallt störs man av stressen och av långa arbetstider. En god stämning på arbetsplatsen, med trivsel med arbetskamraterna, är i den här undersökningen en klart hälsobringande faktor och ger ett skydd mot ohälsa när påfrestningarna på arbetet är stora. / Geriatric care is in focus in today’s debate regarding welfare in our community. Earlier studies show that absence, due to sickness in geriatric care, is on top simultaneously as more personnel is needed to meet the increased care need of elderly in Sweden.The purpose of this study is to investigate how the work situation affects health of employees in geriatric care, which have the daily contact with elderly. Based on the purpose, the following questions were raised: How do employees in geriatric care feel and which work issues affect their health? Are there any differences in health conditions between employees in municipal and private sectors? Is it possible to improve the health for employees in geriatric care?I use a qualitative method, based on semi-structured group interviews with hermeneutic interpretation, to understand how the participants experienced their work situation and the effect on their health. I employ the KASAM-theory in my study.According to the outcome, the health of employees in geriatric care is not affected in the short perspective, since they try to handle daily problems in different ways. They have a strong opinion that management should try to encourage them in different ways. The psychical aspect is probably the factor with most negative effects on the health of the employees. Above all, they are bothered by stress and long working hours. Then again, this study shows that a workplace with a pleasant atmosphere is a obvious health providing issue and will protect against ill-health when strain affects the work situation.

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa forskning kring hur lärare förhåller sig till kunskapsområdet hälsa och livsstil i relation till andra delar i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna som denna kunskapsöversikt har som avsikt att besvara är Hur undervisar, fördelar och kombinerar lärare hälsodelen i relation till idrottsdelen? Hur uppfattar och kopplar lärare hälsa i relation till styrdokumenten? Metoden som använts för kunskapsöversikten är informationssökning och har skett på två olika vis, systematisksökning och kedjesökning. Dessa två metoderna resulterade i att finna adekvata källor för kunskapsöversiktens intresseområde. Källorna mynnade sedan ut i ett resultat. I detta resultat framställs att hälsa ses som något komplext i ämnet idrott och hälsa. Idrottsämnets namn idrott och hälsa anses vara en del i att det uppstår en förvirring kring ämnets syfte. Dessa bakomliggande orsaker mynnar i sin tur ut i hur lärare förhåller sig till hälsodelen i ämnet idrott och hälsa. Lärare förhåller sig till hälsa som något som är givet, teoretiskt och inte lika glädjefyllt som andra delar av idrottsämnet. I dessa förhållningssätt råder en dominans av patogent perspektiv på hälsa. Resultatet visar också att lärare inte undervisar om hälsa i den utsträckning som skolverket (2011) har som mål att de ska göra. Undervisningen speglar istället hur samhället i stort ser på hälsa och styrdokumentens inflytande är därmed också mindre. Idrottsämnet och dess hälsodel har också fått influenser från dess historia och lärare förhåller sig till hälsa likt lärare har gjort genom historien. Rörelseaktiviteter är därmed en mer dominant del av ämnet och hälsodelen får ta mindre plats i undervisningen. Kunskapsöversikten kan därmed vara viktig för ämnet idrott och hälsas fortsatta utveckling.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur förskollärare resonerar om utomhuspedagogiken som ett arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och intervjuat förskollärare för att söka svar på våra forskningsfrågor. Det som framkom av studien var att alla förskollärare utom en som vi intervjuat arbetar med utomhuspedagogik i förskolan. De fördelar och möjligheter de ser med utomhuspedagogiken som arbetssätt är att barnen får röra på sig och att motoriken främjas, barnen håller sig friskare, och att det är positivt för kommunikationen och relationen barnen och förskollärare emellan och barnens nyfikenhet och kreativitet stimuleras bl.a. De nackdelar och hinder förskollärare ser är först och främst vädret när det t.ex. är kallt ute. Hindren kan vara när förskolepersonal är sjuka och frånvarande, av vad som även framkom under intervjuerna var att det till stor del handlar om förskolepersonalens egen inställning till utomhuspedagogik.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöker jag om det finns kopplingar mellan psykiskohälsa och konstnärligt skapande. Kan man må bättre av skapande verksamhet? Vilkaföreställningar kring kopplingen mellan psykisk ohälsa och konstnärligt skapande gerinformanterna i studien uttryck för? Jag intervjuar per mail sju konstnärer och tre pedagoger.Syftet med studien består av två delar. Jag vill undersöka om konstnärsinformanternaanvänder konsten som en form av egen terapi för att må bättre. Sedan vill jag få en inblick ihur konstnärliga ledare arbetar med människor med psykiska besvär och om ledarna tillämparnågon särskild pedagogik. I min bearbetning av intervjusvaren har jag utgått från ettsociokulturellt perspektiv och jag har också i viss utsträckning använt mig av diskursanalys,bland annat i tolkningen av informanternas språk.Jag har kommit fram till att konstnärsinformanterna uttrycker att det finns kopplingar mellanderas psykiska ohälsa och deras skapande. Majoriteten av dem anser att deras mående ärsammankopplat med deras konst och att de mår bättre av att hålla på med den. Jag ger härnågra belysande exempel ur intervjuerna. Någon har bilder i huvudet som måste ut, en annanskapar för att komma i ro och balans. En informant skriver att skapandet ger positiv energioch distraktion. Ytterligare en informant håller på med konst för att hen måste, det är ettbehov. Andra informanter talar om en passion för konsten och ett brinnande intresse. I vissafall är skapandet ett sätt att kanalisera och hantera ångest men för någon kan det iställethandla om att göra bruk av en talang samt att göra något meningsfullt av sin tid. Allakonstnärsinformanter utom en säger att deras psykiska ohälsa är en tillgång i skapandet. Enmenar att utan humörsvängningarna hade hen inte målat lika mycket, kanske inte alls. Enannan hade inte velat vara utan sina psykiska problem genom åren, en tredje skapar mer närhen mår dåligt. Pedagogerna arbetar för att stärka deltagarnas självförtroenden och stärkakontakten med deras kreativitet. Avkoppling är också en viktig ingrediens i två av tre fall.Ingen av de tre pedagogerna använder sig av någon särskild pedagogik. En av dem har sinegen pedagogik, en annan arbetar utifrån bildterapeutiska principer och en tredje säger att henhar trettio års erfarenhet och har utvecklat bra metoder för individuellt anpassad undervisningi grupp.

Denna studie undersöker ett antagande om att konst är bra för hälsan. I Sverige finns en tradition av att använda och producera bilder i vårdsammanhang men ingen traditionsbunden forskning eller utbildning för att utvärdera detta. Vem säger att bildskapandet är hälsosamt, och vilka argument används för att styrka detta?Vad sägs egentligen om bildskapande verksamhet och hälsa, av i första hand pedagogerna själva, men även av verksamheterna i deras informationstexter? Genom att använda diskursanalys som verktyg har jag samlat in och bearbetat material som består av institutionernas publicerade material samt transkriberade intervjuer med tre pedagoger. Mitt syfte är att undersöka talet om hälsoeffekter av konst bland i första hand pedagogerna själva från utvalda institutioner som på olika sätt arbetar hälsofrämjande. Studien är etnografisk kvalitativ. Resultaten visade att pedagogerna beskrev sinsemellan liknande observationer gällande konstens påverkan och klientens reaktioner, kommunicerande och producerande av bilder. Det framgick även att ingen av dess pedagoger eller institutioner medvetet använde sig av en speciell pedagogik, tradition eller forskning för att benämna och placera deras metoder.

In March 2020 WHO classified the coronavirus Covid-19 as a pandemic. Sweden took a different approach than most countries and let most parts of society stay open. This has gotten much criticism around the world. The main purpose of this essay is to examine to which degree this strategy took health aspects, such as psychical health, mental health, social health and domestic violence, into consideration. A theory of Sweden’s strategy as an individualistic approach will be applied and set against WHO’s definition of health as ”a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”. A qualitative literature review of Sweden’s strategy indicated that different health aspects have been taken into consideration, especially regarding what measures have not been done or measures which have been removed. It’s also been clear that different groups received different amounts of consideration. The most distinct difference was between different age-groups.