No description available.

Syftet med uppsatsen är att via beskrivningar av upplevelser och erfarenheter hos patienter med ätstörningsproblematik som erhållit bildterapi i grupp, skapa en fördjupad förståelse om den bildterapeutiska processen. I resultatet framträder hur processen gestaltats. Bildprocessen indelades i tre utvecklingsfaser med övergripande teman; avvaktande- prövande- bearbetande. En gruppindelning tydliggör hur många av patienterna som påbörjade en utvecklande process i bildterapin. För de flesta blev bildterapin en viktig behandlingsinsats där en bildprocess startade, några få stannade upp i en kontrollerande låst position.

No description available.

Bildterapeutiskt arbete kan vara ett sätt att stärka psykisk hälsa. Lite är dock skrivet om upplevelsen att använda sig av bildskapande i självhjälpsgrupper. Föreliggande studie avsåg att undersöka detta. Respondenter var fem deltagare samt projektansvarig bildterapeut med erfarenheter från självhjälpsgrupper innehållande fritt bildskapande och samtal. Intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys. Tre teman framkom (Personlig utveckling, Bildskapandet samt Sammanhang) innehållande tolv kategorier (Agentskap/empowerment, Att utmana sig själv, Ökad livskvalité, Lust, Kravlöshet/prestigelöshet, Bildens symboliska värde, Nya verktyg, Bearbetning/insikter, Flow, Gemenskap med andra, Kulturen i vården och samhället samt Lokalens betydelse). Resultatet indikerar att deltagarna upplevt ökad hälsa, större agentskap och gemenskap där bildskapandet varit en viktig del. Ytterligare forskning behövs dock för att styrka sambandet mellan bildskapande och ökat välmående. / Working with art therapy can be a way to enhance psychic health. However little is written about the experience of using art therapy in self-help groups. The present study intended to explore that. Respondents were five participants and the project leading art therapist with experiences from self-help groups containing free imaging and talk. Interviews were made and analysed through thematic analyses. Three themes emerged (Personal development, Imaging and Context), containing twelve categories (Agency/empowerment, Challenging yourself, Increased quality of life, Desire, Permissiveness/ unpretentiousness, Symbolic value of image, New tooles, Processing/ insights, Flow, Community with others, Culture in care and society and Importance of premises). The result indicates that the participants experienced an increase in health, self-efficacy and fellowship. Additional research is however needed to confirm possible connections between art therapy and increased health.

No description available.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process. Det framkom också att de olika konstruktionerna kan möjliggöra för en bildterapeut att ta en informationssökande, kreativitetsbefrämjande respektive guidande position i terapiarbetet. Studien bidrog på så vis med att uppmärksamma och tydliggöra diskursers betydelse för studier av den bildterapeutiska praktiken.

För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. Frågor: -Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig? -Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om? -Måste man vara utbildad bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa. Men man skall framför allt ta sig tid att lyssna på, och stötta barnet. Man måste inte vara utbildad bildterapeut, men man missar många av bildterapins förtjänster om man inte är det.

<p>För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. Frågor: </p><p>-Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?</p><p>-Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om?</p><p>-Måste man vara utbildad bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? </p><p>Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa. Men man skall framför allt ta sig tid att lyssna på, och stötta barnet. Man måste inte vara utbildad bildterapeut, men man missar många av bildterapins förtjänster om man inte är det.</p>

Syftet med studien var att synliggöra hur bildterapeuter arbetar med vuxna med PTSD, och eventuella skillnader och likheter i arbetssätt. Ett annat syfte var att få ökad kunskap om hur bildterapi bedrivs vid PTSD och vilka delar i behandlingen bildterapeuterna ser som verksamma. Frågeställningarna var: a) Arbetar bildterapeuter annorlunda vid PTSD än vid annan problematik? b)Vilka beståndsdelar i det bildterapeutiska arbetet ser bildterapeuten som särskilt verksamma vid PTSD? Metod för studien var semistrukturerade intervjuer med 6 bildterapeuter med erfarenhet av att arbeta med PTSD. Fem intervjuer gjordes via personliga möten och en via Skype. Intervjuerna spelades in digitalt, transkriberades och bearbetades därefter genom Tematisk Analys. Resultaten visar att bildterapeuterna håller fast vid sin terapeutiska metod oavsett problematik hos patienten de möter men att förhållningssättet förändras när diagnosen PTSD finns från terapistart. Vid bildterapi med PTSD-patienter ser bildterapeuterna flera avgörande faktorer, där bl.a. den skapade bilden utgör en viktig del, liksom att kreativiteten engagerar kroppsminnen och underlättar bearbetningen. I diskussionen presenteras tankar kring undersökningens utformning, bildterapins position som traumabehandlande metod och den brist på forskning som gör att bildterapin saknar erkännande. / The purpose of this study was to visualize how arttherapists work with adults suffering from PTSD, and how differences and similarities in the approaches are expressed. The aim was also to find out more about how arttherapy in PTSD is conducted as well as what aspects the therapists themselves consider to be active parts of the treatment. The issues were: a) Do arttherapists operate differently in PTSD than with other problems? b) What elements in the therapeutic work are especially effective with PTSD, according to the arttherapists? The method consists of semi-structured interviews with six artherapists, all with experience in meeting patients with PTSD. Five interviews were made through personal meetings and one via Skype. The interviews were recorded digitally, transcribed and then processed through Thematic Analysis. The results of the survey shows that arttherapists maintain their therapeutic method regardless of the patient’s problems but that their approaches change when PTSD is known from the start of the therapy. In arttherapy with PTSD arttherapists notice several crucial factors, e.g. the created image as an important part, as well as creativity that involves embodied memories and facilitate processing. The discussion presents thoughts on the survey design, arttherapy's position as treatment in PTSD and the lack of research that makes art therapy failing to receive recognition.

Fokus för denna studie är inre motivation ur ett bilddidaktiskt perspektiv i relation till elever som är inlåsta. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats som syftar till att beskriva och förklara det som studeras. Frågeställningarna och analysen har sin grund i tre grundläggande behov som kan påverka elevens motivation. Dessa behov är tillhörighet, autonomi och synen på den egna förmågan. Behoven behandlas i relation till de förutsättningar som inlåsta elever har i sin skolgång. Som ett underliggande led i analysen undersöks även potentiella metoder inom det bildterapeutiska fältet, som skulle kunna anpassas och användas i bildundervisning. Resultatet visar tydliga indikationer på att alla de tre behoven, och därmed även motivationen, kan stärkas genom medvetna bilddidaktiska val och förhållningssätt. Resultaten tyder även på att det finns bildterapeutiska metoder som kan ha fördelaktiga effekter på motivationen, i synnerhet för elever med social problematik.