No description available.

No description available.

<p>När man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, så får man alltid reda på hur effektiv metoden är och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. Däremot har jag många gånger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjärta" när man använder sig av den metoden. En händelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer på allvar vad det var vi höll på med. Syftet med min studie är att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. Frågeställningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna värdesätter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har använt mig av en kvalitativ studie med intervjuer. Detta för att det är mest lämpligt eftersom denna metod syftar till att ge kvalitativ empiri. Att jag har valt intervjuer beror på att detta görs för att tolka människors upplevelse och livsvärld. Min teoretiska utgångspunkt har varit den hermeneutiska då det är en forskningsansats med tolkning som analysredskap. Jag har intervjuat 8 flickor som varit placerade på en §12- institution som genomfört och avslutat sin behandling. Deras uppfattning är att man kan dela in personalen i två olika typer: De känsliga och de okänsliga. De kan beskriva hur de olika typerna bedriver behandlingen och ett huvuddrag är att de gör samma sak men på så olika sätt. De upplever att empatin är det som är det viktigaste hos en personal. En empatisk behandlingspersonal innebär att klienten känner sig sedd och förstådd och att de som tar hand om dom verkligen bryr sig. Studien visar att handledning och kommunikation över huvud taget är den viktigaste ingrediensen för att personalen ska kunna möta klienten på ett professionellt sätt.</p>

No description available.

No description available.

När man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, så får man alltid reda på hur effektiv metoden är och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. Däremot har jag många gånger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjärta" när man använder sig av den metoden. En händelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer på allvar vad det var vi höll på med. Syftet med min studie är att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. Frågeställningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna värdesätter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har använt mig av en kvalitativ studie med intervjuer. Detta för att det är mest lämpligt eftersom denna metod syftar till att ge kvalitativ empiri. Att jag har valt intervjuer beror på att detta görs för att tolka människors upplevelse och livsvärld. Min teoretiska utgångspunkt har varit den hermeneutiska då det är en forskningsansats med tolkning som analysredskap. Jag har intervjuat 8 flickor som varit placerade på en §12- institution som genomfört och avslutat sin behandling. Deras uppfattning är att man kan dela in personalen i två olika typer: De känsliga och de okänsliga. De kan beskriva hur de olika typerna bedriver behandlingen och ett huvuddrag är att de gör samma sak men på så olika sätt. De upplever att empatin är det som är det viktigaste hos en personal. En empatisk behandlingspersonal innebär att klienten känner sig sedd och förstådd och att de som tar hand om dom verkligen bryr sig. Studien visar att handledning och kommunikation över huvud taget är den viktigaste ingrediensen för att personalen ska kunna möta klienten på ett professionellt sätt.

För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. Frågor: -Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig? -Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om? -Måste man vara utbildad bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa. Men man skall framför allt ta sig tid att lyssna på, och stötta barnet. Man måste inte vara utbildad bildterapeut, men man missar många av bildterapins förtjänster om man inte är det.

<p>För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. Frågor: </p><p>-Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?</p><p>-Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om?</p><p>-Måste man vara utbildad bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? </p><p>Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa. Men man skall framför allt ta sig tid att lyssna på, och stötta barnet. Man måste inte vara utbildad bildterapeut, men man missar många av bildterapins förtjänster om man inte är det.</p>

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

This thesis investigates the effects of bibliotherapy on children and adolescents with a parent in prison. In addition, it also investigates why someone would choose to use bibliotherapy when leading a group of children and adolescents with a parent in prison. In addition, it aims to compare the effects of structured bibliotherapy to an unstructured bibliotherapy done without guidance. The organization BUFFF is used in order to get in contact with people that had a parent in prison when they were young and used bibliotherapy to cope and improve their mental wellbeing. Specifically, Pia Bergström who led a bibliotherapeutic group focused on writing at BUFFF.                   Interviews were conducted with Pia Bergström because of her involvement as a leader of bibliotherapy and four adults who, during their childhood, had an incarcerated parent and used bibliotherapy in different ways to endure and process their situation. Audio from the interviews were recorded and transcribed. During their transcription the interviews were slightly adjusted to preserve the interviewees anonymity and to make the transcriptions easier to read. The answers were then organized into thematic subjects that were used to structure the analysis. Most of the answers were positive towards bibliotherapy and the effect that it has had on the interviewee’s lives. Everyone interviewed would recommend bibliotherapy as a form of therapy both for children with an incarcerated parent or other traumatic circumstances. The importance of context was evident, and it seemed to help the interviewee’s cope because they realized that they were not alone and could experiment in a safe environment, something that the two people interviewed that used bibliotherapeutic methods on their own did not experience. Ultimately the thesis results answered what they aimed to investigate and indicate that bibliotherapy can have a positive impact for many children in trying situations.