Inledning: Bildterapi/bildpsykoterapi är en metod där bildskapande används i terapeutiskt syfte. Bildterapi som metod återfinns inom olika psykoterapeutiska riktningar men den psykodynamiska teorigrunden är vanligast förekommande. På senare år har flera översiktstudier och RCT-studier om bildterapi som behandlingsmetod publicerats. Studier där klienter har kommit till tals och delat sina erfarenheter av metoden är än så länge mindre vanligt förekommande. Således är syftet med föreliggande studie att undersöka klienters subjektiva upplevelse av bildterapi inom en psykodynamisk terapi. Frågeställningar: Hur upplever klienter bildterapi inom en psykodynamisk terapi? Hur upplever klienter att bildterapi påverkar relationen till terapeuten? Hur upplever klienter att bildterapi påverkar förståelsen av sig själv? Metod: Studien baseras på intervjuer från fem kvinnor mellan 36 och 63 år som deltagit i bildterapi inom en psykodynamisk terapi. Intervjudata analyserades med hjälp av tolkande fenomenologisk analys. Resultat: Den terapeutiska alliansens hade stor betydelse och berodde enligt deltagarna främst på terapeutens professionalism och förmåga att skapa trygghet. Bildterapin upplevdes också som en metod som underlättade att uttrycka, bli medveten om och hantera känslor och som en metod som hjälpte deltagaren att släppa kontroll och komma förbi försvar. Att bilden synliggjorde både medvetna och omedvetna känslor och tankar på ett konkret sätt betonades av deltagarna. Slutligen visade resultatet att deltagarna upplevde att de fått en ökad självförståelse och förändrad självbild. Alla deltagarna i studien betonade dock det omöjliga med att i ord uttrycka allt det som bilderna kunde förmedla. Diskussion: Resultatet diskuterades bland annat utifrån andra terapiformer där stor vikt läggs vid att medvetandegöra, uttrycka och hantera känslor. Den terapeutiska relationen ansågs ha avgörande betydelse men tycktes inte i första hand vara ett resultat av bildterapimetoden. Att bilderna sparades och fanns tillgängliga för att senare kunna betraktas och samtalas om gjorde enligt deltagarna att den egna förändringsprocessen blev tydlig på ett konkret sätt. Slutligen diskuterades vikten av att klienters subjektiva upplevelser ges utrymme i forskningen. / Introduction: Art therapy/Art psychotherapy is a method in which image creation is used for therapeutic purposes. Art therapy as a method is found in different psychotherapeutic orientations, but the psychodynamic theory is most common. In recent years, several overview studies and RCT studies on Art Therapy as a treatment method have been published. Studies where clients have come to terms and shared their experience of the method are so far less widespread. This study aims to investigate clients' subjective experience of Art Therapy in psychodynamic therapy. Issues: How does the client experience Art Therapy in a psychodynamic therapy? How does the client experience the impact of Art Therapy on the relationship with the therapist? How does the client experience that Art Therapy affects the understanding of him or herself? Method: The study is based on interviews from five women between 36 and 63 years of age who participated in Art Therapy in psychodynamic therapy. Interview data were analyzed using Interpreting Phenomenological Analysis. Result: Therapeutic alliance proved to be of great importance and, according to the participants, was mainly due to the therapist's professionalism and ability to create security. Art Therapy was further perceived as a method that facilitated expressing, becoming aware and managing emotions and a method that helped the participant to let go of control and lessen the defence. The participants emphasized the fact that the image revealed both conscious and unconscious feelings and thoughts in a concrete way. Finally, the results showed that the participants’ expressed that they had gained self-understanding and changed their self-image. All the participants in the study emphasized the impossibility that in words to express everything that the images could reveal. Discussion: The outcome was discussed, inter alia, from other therapies where great emphasis is placed on consciousness, expressing and managing emotions. The therapeutic relationship was considered to be crucial but did not appear to be primarily a result of the Art Therapy method. The fact that the images were saved and were available for later consideration and discussion was, according to the participants, that their own change process became apparent in a visible way. Finally, the importance of giving space in research for clients’ subjective experience was discussed.

Sammanfattning: Bildterapi är en kreativ behandlingsmetod som kan användas både i förebyggande och rehabiliterande syfte, när psykologiska faktorer påverkar utveckling och upplevelse av ohälsa. Den här uppsatsen beskriver resultatet av en klinisk upplevelseutvärdering av bildterapigrupper genomförda på en vårdcentral 2010 - 2014.    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att delta i bildterapigrupp i primärvården.  Metod: Utvärdering av 44 bildterapideltagares erfarenheter av bildterapi via frågeformulär med öppna frågor. Frågorna handlade om lärdomar, mål, samt vad de saknat eller skulle vilja förändra i bildterapin och deras erfarenheter i förhållande till eventuella andra behandlingar. Svaren analyserades utifrån Grounded Theory, detta tydliggjorde deltagarnas erfarenheter av vad som var värdefullt för dem i deras deltagande i bildterapi.  Resultatet visade att bildterapi i grupp hjälper deltagare att uttrycka och utforska känslor som ökar insikten samt ger katharsis. Bildterapi skapade medvetenhet och förståelse för hur individens egensituation påverkar upplevelse av hälsa. Genom kommunikationen med och om bilden förmedlades budskap om livssituationen, vilket underlättade förändring av aktivitetsmönster och förmågan att se sig själv som värdefull. Förändrade aktivitetsmönster möjliggjorde aktivitetsbalans. Gruppen bidrog till att deltagarna kunde förstå sin sjukdom och se att de inte var ”konstiga”, utan reagerade normalt på belastningar. Bildterapeuter med grundprofessionen arbetsterapeut kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans i bildterapi.  Slutsats: Bildterapi kan med stöd av den här studien vara verkningsfull för patienter i primärvården, och bildterapeuten med arbetsterapeut som grundproffession, kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans. Bildterapin kan kombineras med arbetsterapiteori och ValMO modellens värdedimensioner konkret-, sociosymboliskt- och självbelönande värde. Bildterapi skulle därmed kunna fylla ett gap, och utgöra ett komplement till annan behandling i primärvården. Deltagarnas ökade förståelse för sin sjukdom skulle sekundärt kunna leda till minskad medikalisering. / Summary: Art therapy is a creative treatment method that can be used for both preventive and rehabilitative purposes when psychological factors affect the development and experience of ill health. This paper describes the results of a clinical experience evaluation of art therapy groups conducted at a health center during 2010 - 2014.    Purpose: To describe patients' experiences of participating in group art therapy in primary care. Method: Evaluation of 44 art therapy participants' experiences with art therapy via open question questionnaires. The questions were about lessons learned, goals, and what they missed or would like to change in the art therapy and their experiences in relation to any other treatments. Grounded Theory was used to analyze the answers, which clarified participants' experiences of what was valuable to them in their participation in art therapy. The results showed that group art therapy helped participants express and explore emotions that increased insight and provided catharsis. Art therapy created awareness and understanding of how the individual's own situation affects the experience of health. Through communication with and about the image, messages about the life situation were conveyed, which facilitated change in activity patterns and the ability to see oneself as valuable. Changing activity patterns enabled activity balance. The group helped participants understand their illness and see that they were not "weird," but responded normally to heavy loads. Art therapists with a basic profession as occupational therapist can work purposefully with activity balance in art therapy.  Conclusion: Art therapy can, based on this study, be effective for patients in primary care. The art therapist who also is an occupational therapist, can work purposefully with activity balance. The art therapy can be combined with occupational therapy theory and the value dimensions of the ValMO model: concrete, socio-symbolic and self-rewarding value. Art therapy could thus fill a gap and be complementary to other treatment in primary care. The participants' increased understanding of their disease could secondarily lead to reduced medicalization.

<p>Jag vill med min uppsats ta med läsaren på en djupdykning i bilden och symbolernas värld även om det med ord kan vara svårt att beskriva, då det ju i själva verket rör sig om en nivå som kommer före ordet. Mitt huvudsakliga syfte är att utforska huruvida bilderna och symbolerna fortfarande är livsnödvändiga för människans psykiska och kanske därmed fysiska överlevnad? Kan vi fortfarande än i dag, låta oss beröras av deras kraftfält och därmed göra förändringen, utvecklingen, transformationen och helandet möjligt?!</p><p>Vidare vill jag undersöka bildens dubbla roll som både ”symtomavslöjare” och framåtblickande ”transformerande helare”, samt kopplingen till shamanism och alkemi. Vad kan nutidsmänniskan lära av detta? Vad kan vi ta till oss i dag? Och vad mår den enskilde individen och ett samhälle bäst av i längden?</p><p>Jag vill betona en psykodynamisk syn på människan där även Jungs analytiska psykologi ingår, och använda objektrelationsteoretikerna som en gemensam bro mellan Jung, Freud och bildterapi. Min bakgrund är konstnärens och bildterapeutens (med psykodynamisk grund).</p><p>Och det är med dessa ögon som jag har tagit mig an ämnet. Jag säger inte att det är den enda vägen till helande och transformation, andra terapiformer kan fungera lika bra, beroende på person och bakgrund och orsak. Men bildens väg är min väg...</p>

Jag vill med min uppsats ta med läsaren på en djupdykning i bilden och symbolernas värld även om det med ord kan vara svårt att beskriva, då det ju i själva verket rör sig om en nivå som kommer före ordet. Mitt huvudsakliga syfte är att utforska huruvida bilderna och symbolerna fortfarande är livsnödvändiga för människans psykiska och kanske därmed fysiska överlevnad? Kan vi fortfarande än i dag, låta oss beröras av deras kraftfält och därmed göra förändringen, utvecklingen, transformationen och helandet möjligt?! Vidare vill jag undersöka bildens dubbla roll som både ”symtomavslöjare” och framåtblickande ”transformerande helare”, samt kopplingen till shamanism och alkemi. Vad kan nutidsmänniskan lära av detta? Vad kan vi ta till oss i dag? Och vad mår den enskilde individen och ett samhälle bäst av i längden? Jag vill betona en psykodynamisk syn på människan där även Jungs analytiska psykologi ingår, och använda objektrelationsteoretikerna som en gemensam bro mellan Jung, Freud och bildterapi. Min bakgrund är konstnärens och bildterapeutens (med psykodynamisk grund). Och det är med dessa ögon som jag har tagit mig an ämnet. Jag säger inte att det är den enda vägen till helande och transformation, andra terapiformer kan fungera lika bra, beroende på person och bakgrund och orsak. Men bildens väg är min väg...

Inledning: Känslor spelar en betydande roll i psykisk ohälsa och är ett fokus i terapeutiskt arbete. De kan gömma sig bakom försvar och i förkroppsligade tillstånd och behöva medvetandegöras. Studien syftar till att utforska bild­psyko­terapeuters erfarenheter av att uttrycka känslor i bildterapi, för att se om bild­interventioner kan komplettera det verbala uttrycket i terapi. Frågeställningar: Hur har bildpsykoterapeuter använt bildskapande för att uttrycka och bearbeta egna känslor? Hur upplever de att det hjälpt till respektive försvårat det psykiska arbetet med egna känslor? Metod: Studien baseras på intervjuer med fem kvinnliga bildpsykoterapeuter. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys. Resultat: Studien visar att bildskapande hjälper till att synliggöra känslor. Det bidrar även till att väcka nya, lugna och symbolisera känslor. Vidare framkommer att bildarbetets ram i sig har en påverkan på känslor. Exempelvis kan ledaren/gruppen påverka, men även vilken sorts bildmaterial som används och hur rummet är utformat. Diskussion: Resultatet diskuterades i förhållande till att bildinterventioner både kan verka försvårande i arbetet med känslor och vara hjälpsamt. Terapeutens roll i att handskas med detta genom att bedöma patienten och förebilda känslomässigt hållande lyfts fram. Även vikten av att kontrollera variabler som patientens nuläge, typ av bildmaterial och gruppklimat. / Introduction: Feelings play a significant role in mental illness and are a focus in therapeutic work. They may hide behind defenses and in embodied states and may need to be made aware. The study aims to explore art psychotherapists' experiences of expressing emotions in art therapy, to see if art interventions can complement the verbal expression in therapy. Questions: How have art psychotherapists used image creation to express and process their own emotions? How do they feel that it has helped or hindered the mental work with own emotions? Method: The study is based on interviews with five female art psycho­therapists. The material was analyzed in an inductive thematic analysis. Result: The study shows that image creation helps to make emotions visible. It also helps to evoke new, calm and symbolize emotions. Furthermore, it appears that the framework of image creation itself has an impact on emotions. For example, the leader/group can influence, but also what kind of art material is used and how the room is designed. Discussion: The result shows that art interventions both can hinder and promote helpful work with feelings. The therapist's role in dealing with this by assessing the patient and to model containing of emotions is highlighted. Also the importance of controlling variables such as the patient's current situation, type of art material and group climate.

I den här magisteruppsatsen gör jag en deskriptiv innehållsanalys av den Schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs verk den Röda Boken. Jag kommer att använda mig av tre målningar från boken och via dem analysera Jungs process i arbetet och hur de speglar hans liv under denna period. Min frågeställning är om skapandet av den Röda Boken även innebar en spontan bildterapi för Jung. Lyckas Jung via skapandet av bilderna och skrivandet av boken även bedriva och hitta en ny väg för egenterapi? Slutligen så kommer jag fram till att Jung via sitt arbete med den Röda Boken och den katarsis som medföljer, hittar nya metoder för terapeutiskt arbete som senare kom att utvecklas till den analytiska psykologin. Det blev också en sorts egenterapi där Jung börjar integrera sedan barndomen förträngda delar av sin personlighet. Och det är i uppbrottet från Freud som dessa har aktualiserats. Enligt min tolkning så är det dock en del av Jungs personlighet som han aldrig riktigt kommer att erkänna, som han bara utforskar genom den Röda Boken. Det är konstnären Jung, som enligt Jung själv krockar med vetenskapsmannen Jung. Men den Röda Boken är i allra högsta grad ett konstnärligt verk som visar på konstens läkande funktion.

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka bildterapins möjlighet att bidra till inre förändring och förbättrad hälsa hos individen. Med inre förändring avses en strukturell och varaktig förändring som sker på ett psykologiskt djupare plan, till skillnad mot en yttre och mer tillfällig förändring. Den bildterapeutiska behandlingen bygger på en kombination av bildskapande och olika grad av reflekterande, bearbetande samtal. En triangulär relation, patient – bild – terapeut, är det som på ett avgörande sätt skiljer bildterapi från andra verbala behandlingsmetoder. Avhandlingens design var främst kvalitativ, med undantag för delstudie I som var en review. I delstudie I granskades studier om bildterapi för tre olika patientgrupper. En kvalitetsbedömning genomfördes med två olika system för evidens. I delstudie II djupintervjuades kvinnor om upplevelser av inre förändring och om den visat sig i utvalda målade bilder. Intervjuerna analyserades med deduktiv och induktiv innehållsanalys. I delstudie III ställdes via e-post två öppna enkätfrågor till bildterapeuter om vad de uppfattade som en inre förändring hos patienten. Data analyserades med tematisk analys. I delstudie IV genomfördes en sekundäranalys av intervjuerna från delstudie II. Utifrån ett teoretiskt perspektiv undersöktes förekomst av vitalitetsaffekter och grundaffekter samt deras betydelse för inre förändring. En deduktiv innehållsanalys genomfördes. I avhandlingen beskrivs inre förändring och förbättrad hälsa ur tre olika perspektiv; en grupp kvinnliga patienters upplevelser, en grupp bildterapeuters uppfattningar samt ur ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att bildterapi kan bidra till en varaktig inre förändring som innebär identitetsförändring, förändrat beteende och förbättrad hälsa. Kvinnor som inte upplevt en inre förändring fann att bildterapin var ett stöd i vardagen. Existentiella frågor om meningen med livet var centrala både i kvinnornas och i bildterapeuternas utsagor. Resultatet visar att den terapeutiska alliansen och förmågan att utveckla en reflektiv distans till bilden är avgörande för om en individuell inre förändring är möjlig. Vidare är det viktigt med ett utforskande förhållningssätt och samtal om bildens betydelse för att en inre förändring skall kunna ske. En bildterapeutisk förändringsprocess innehåller vitalitetsaffekter och grundaffekter. Den leder till ökad insikt och medvetenhet om känslor. Den förbättrar självbilden, ökar autenticitet och autonomi, samt ger vidgade perspektiv. Avhandlingen bidrar till ökad kunskap om inre förändring och förbättrad hälsa genom behandling med bildterapi. Genom att beskriva och visa på att inre förändringar sker, beskriva vad i terapin som upplevs och bedöms som en inre förändring och att bekräfta inre förändring utifrån bakomliggande teorier, kan avhandlingen bidra till att avmystifiera den konstnärsmyt som ofta omger bildterapin och göra den mer förklarbar. Avhandlingen kan bidra till förbättrad kommunikationen mellan bildterapeuter och vårdgivare avseende metodens möjligheter och begränsningar. Vården kan därigenom överväga att använda bildterapi både som ett komplement eller ett alternativ till annan behandling. / The overall aim of the dissertation was to investigate the ability of art therapy to contribute to inner change and improved health in the individual. Inner change refers to a structural and lasting change that occurs on a psychologically deeper level, as opposed to an external and more temporary change. Art therapy treatment is based on a combination of image creation and a different degree of reflective, processing dialogue. Art therapy is distinguished from other verbal therapies by a triangular relationship, patient – image – art therapist. The thesis design was primarily qualitative, except for study I, which was a review. Study I involved examination of studies of art therapy for three different patient groups. A quality assessment was carried out using two different evidence systems. In study II, interviews were carried out with women about their experiences of inner change and whether these were exhibited in selected painted images. The interviews were analysed using deductive and inductive content analysis. In study III, two open questions were sent to art therapists about what they perceived as an inner change in the patient. Data was analysed using thematic analysis. Study IV entailed a secondary analysis of the interviews from study II. Based on a theoretical perspective, the occurrence of vitality affects and basic affects and their importance for inner change were investigated. A deductive content analysis was conducted. This thesis describes inner change and improved health from three different perspectives: a group of female patients, a group of art therapists and a theoretical perspective. The results show that art therapy can contribute to a lasting inner change that involves identity change, changed behavior and improved health. Women who did not experience an inner change found that art therapy provided support in everyday life. Existential questions about the meaning of life were central to both the women's and the art therapists’ statements. The results show that therapeutic alliance, attachment and the ability to develop a reflective distance to the image is crucial to whether an individual inner change is possible. Furthermore, an exploratory approach and reflective dialogue about the importance of the image is important for an internal change to occur. An art therapeutic process of change contains vitality affects and basic affects. It leads to increased insight and awareness of feelings. It improves self-esteem, increases authenticity and autonomy, and provides widening perspectives. The thesis contributes to increased knowledge of inner change and improved health through treatment with art therapy. By showing that inner change occurs, describing what, is experienced and perceived as inner change, and by confirming inner change by theories, the thesis may demystify the myth of artistry that often surrounds art therapy and make it clearer. The thesis may contribute to improved communication between art therapists and caregivers with regard to the method’s possibilities and limitations. Caregivers can therefore consider using art therapy as a complement or as an alternative to other treatments.

Denna studie har genomförts på en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i norra Sverige. Syftet med studien var att beskriva vad barn och ungdomar gestaltar i sina bilder i väntrummet. I väntrummet anslog frivilliga deltagare i studien sina bilder på skärmar. Datainsamlingen pågick under 4 månader. Data analyserades med ett för ändamålet konstruerat skattningsformulär som vilade på en bildsemiotisk teorigrund samt med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på sex kategorier baserat på bildanalysen och nio kategorier baserat på textanalysen. Kommunikation av känslor och tankar kunde identifieras i såväl bild som text. Slutsatsen är att en del av besökarna i BUPs väntrum använder möjligheten att skapa bilder där och att formen för bildskapande där bilden anslås till öppet beskådande stimulerar ett slags samtal mellan bilderna i väntrummet. Bilderna hade i vissa fall ett starkt emotionellt innehåll som gestaltades i såväl bild som text. / This study was carried out on a child and adolescent psychiatric unit in northern Sweden. The aim of the study was to describe what children and young people create in their pictures in the waiting room. In the waiting room voluntary participants were invited to create and put up images on screens. Data collection lasted for 4 months. Data were analyzed using a specially designed assessment form which rested on a theory of visual semiotics basis and using qualitative content analysis. The results showed six categories based on image analysis and nine categories based on text analysis. Communication of thoughts and feelings could be identified in both images and texts. The conclusion is that some of the visitors in the child and adolescent psychiatry waiting room take the opportunity to create images and that the project stimulated a kind of visual dialogue in the waiting room. The images hade in some cases a strong emotional content that was both visual and verbal.