<p><p>I mitt examensarbete undersöker jag skissens betydelse och funktion för bildskapandet. Syftet med detta är att ta reda på skissens möjligheter för den som använder skissandet som metod i sitt bildskapande. I mina frågeställningar försöker jag ringa in skissen som fenomen för att få så uttömmande svar som möjligt om mitt område och för att visa på dess funktioner och möjligheter. För att genomföra min undersökning använde jag mig av litteraturstudier där jag gjorde textanalyser och intervjuer av konstnärer och en konstvetare som alla har förtrogenhet med skissens på något vis. I både närläsningen av texter och av intervjusvaren har jag fått flera intressanta aspekter på området jag har undersökt. Om jag fattar mig kort, så kom jag fram till att skissen är en formulering av en idé, antingen bara utformad i tanken eller också visualiserad genom något medium, antingen i bild eller text eller både och. I skissen söker sig den som skissar efter den bästa lösningen eller formuleringen av idén personen fått. Lösningen som framkommer kan i sin tur användas till förverkligandet av idén, om man nu vill skapa sitt verk. Min slutsats är att skissen kan vara till god hjälp i skapandet och inte bara för bildskapandet utan den kan också vara ett sätt för oss att upptäcka världen.</p></p>

I mitt examensarbete undersöker jag skissens betydelse och funktion för bildskapandet. Syftet med detta är att ta reda på skissens möjligheter för den som använder skissandet som metod i sitt bildskapande. I mina frågeställningar försöker jag ringa in skissen som fenomen för att få så uttömmande svar som möjligt om mitt område och för att visa på dess funktioner och möjligheter. För att genomföra min undersökning använde jag mig av litteraturstudier där jag gjorde textanalyser och intervjuer av konstnärer och en konstvetare som alla har förtrogenhet med skissens på något vis. I både närläsningen av texter och av intervjusvaren har jag fått flera intressanta aspekter på området jag har undersökt. Om jag fattar mig kort, så kom jag fram till att skissen är en formulering av en idé, antingen bara utformad i tanken eller också visualiserad genom något medium, antingen i bild eller text eller både och. I skissen söker sig den som skissar efter den bästa lösningen eller formuleringen av idén personen fått. Lösningen som framkommer kan i sin tur användas till förverkligandet av idén, om man nu vill skapa sitt verk. Min slutsats är att skissen kan vara till god hjälp i skapandet och inte bara för bildskapandet utan den kan också vara ett sätt för oss att upptäcka världen.

Det här är en kvalitativ intervjuundersökning som ämnar att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om TAKK, och dess användbarhet i kommunikation med barnen. Med uppfattningar avses individuellt perspektiv på det egna teckenarbetet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra subjektivt utvalda förskollärare med relevanta kunskaper om TAKK. En intervjuguide utformades utifrån undersökningens syfte, forskningsfrågor och teoretisk utgångspunkt. Intervjuguiden fokuserar på följande områden med relevans för undersökningen: arbetsteknik, fördelar, utmaningar och påverkan på barngruppen.  Den insamlade empirin har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys, där empirin kodas och kategoriseras. Resultatanalysen tar avstamp i det teoretiska ramverket med det sociokulturella perspektivet som bärande element. Från det sociokulturella perspektivet blev den proximala utvecklingszonen och mediering centrala begrepp från teorin. Sammanfattningsvis visar resultatet att TAKK frekvent tillämpas vid rutinmässiga övergångar. De förskollärare i undersökningen som arbetar med äldre barngrupper prioriterar TAKK till barn i behov av särskilt stöd medan de förskollärare i undersökningen som arbetar med yngre barn tillämpar TAKK till hela barngruppen. Framförallt anses teckenanvändning skapa möjligheter för ett sekundärt kommunikationsalternativ hos barnen och inga specifika språkutvecklande effekter pekas ut. Utmaningar med TAKK ringas in som låg utbildning för området, höga krav och tidspress av undersökningens informanter. Resultatet visar att TAKK anses vara ett stöd i arbetet, både för barn och vuxna, eftersom det underlättar för personal och barngrupp att förstå varandra.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka estetiska lärprocessers inverkan på meningsskapande inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår från frågeställningen: vilken roll spelar det estetiska uttryckssättet, att teckna, för elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt innehåll kopplat till pollinering i årskurs 1. Metod för datainsamling är observation av lektionsaktivitet (med det estetiska uttrycksmedlet ”att teckna”) samt intervjuer med elever om deras teckningar. Datamaterialet analyseras med praktisk epistemologisk analysmetod utifrån både ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv på lärande. Centrala begrepp för studien är estetik, estetiska lärprocesser samt meningsskapande. Resultatet visar att det estetiska uttrycket att teckna kan ha positiv påverkan för elevers meningsskapande om pollinering både på ett estetiskt och kognitivt plan. De estetiska uttrycken står inte i vägen för kunskapsförståelsen. Att teckna förknippas även med hög motivation och engagemang. Resultatet visar även att elevteckningar kan användas för att synliggöra elevers kunskaper och att elever kan ha mer kunskap än vad som uttrycks i teckningarna. En risk påvisas i resultatet, där elever exkluderar innehåll i teckningarna på grund av estetiska skäl om de upplever sin förmåga att teckna som otillräcklig. Samtal om elevteckningar ses som gynnsamt för att få en bättre helhetsbild av elevers förståelse av undervisningsinnehåll. Slutsats är att den estetiska lärprocessen att teckna är positiv för meningsskapandet kring pollinering samt att elevers exkludering av innehåll i teckningar bör beaktas.

Denna studie har genomförts på en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i norra Sverige. Syftet med studien var att beskriva vad barn och ungdomar gestaltar i sina bilder i väntrummet. I väntrummet anslog frivilliga deltagare i studien sina bilder på skärmar. Datainsamlingen pågick under 4 månader. Data analyserades med ett för ändamålet konstruerat skattningsformulär som vilade på en bildsemiotisk teorigrund samt med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på sex kategorier baserat på bildanalysen och nio kategorier baserat på textanalysen. Kommunikation av känslor och tankar kunde identifieras i såväl bild som text. Slutsatsen är att en del av besökarna i BUPs väntrum använder möjligheten att skapa bilder där och att formen för bildskapande där bilden anslås till öppet beskådande stimulerar ett slags samtal mellan bilderna i väntrummet. Bilderna hade i vissa fall ett starkt emotionellt innehåll som gestaltades i såväl bild som text. / This study was carried out on a child and adolescent psychiatric unit in northern Sweden. The aim of the study was to describe what children and young people create in their pictures in the waiting room. In the waiting room voluntary participants were invited to create and put up images on screens. Data collection lasted for 4 months. Data were analyzed using a specially designed assessment form which rested on a theory of visual semiotics basis and using qualitative content analysis. The results showed six categories based on image analysis and nine categories based on text analysis. Communication of thoughts and feelings could be identified in both images and texts. The conclusion is that some of the visitors in the child and adolescent psychiatry waiting room take the opportunity to create images and that the project stimulated a kind of visual dialogue in the waiting room. The images hade in some cases a strong emotional content that was both visual and verbal.