This study examines some students’ attitudes towards mathematics in grade 2-4. When studying students’ attitudes questionnaires and interviews are often being used as methods. In this study we used a more rare method. The students in the study have been asked to draw a sketch together with a descriptive text that illustrates what they think they do during mathematic lessons. The purpose of the study is to investigate students’ attitudes towards mathematics and also to evaluate the method being used. To evaluate the method some of the students also participated in a survey interview in order to gain deeper knowledge of their beliefs and attitudes towards mathematics. The result demonstrates that a majority of the students have a positive attitude towards mathematics. Regarding the method a majority of the interpretations we made of the drawing are consistent with the students’ responses in the survey interview. The method of students’ drawings were thus well serve as one of several measurements for teachers to examine students' beliefs and attitudes towards mathematics. / Denna studie undersökte några elevers attityd till ämnet matematik i årskurserna 2-4. När elevers attityder till matematik ska studeras brukar främst enkäter och intervjuer användas som metod. I denna studie har istället en mer ovanlig metod använts. Metoden har inneburit att eleverna har fått i uppgift att rita en teckning och skriva en beskrivande text som ska illustrera vad de anser att de gör under sina matematiklektioner. Syftet med studien var dels att undersöka elevernas attityder till matematik, dels att undersöka om man med den nämnda metoden kan studera hur eleverna upplever matematiklektionerna. För att utvärdera metoden har några av eleverna även ingått i en enkätintervju för att få en djupare förståelse för deras föreställningar och attityder till matematiken. Resultatet från studien visar att en majoritet av eleverna har en positiv attityd till ämnet. Angående metoden överensstämmer en övervägande del av de tolkningar vi gjort med vad eleverna svarat i enkätintervjun. Metoden med elevernas teckningar skulle alltså väl kunna fungera som ett av flera mätinstrument för lärare för att studera elevernas föreställningar och attityder till ämnet matematik.

Syftet med studien är att undersöka vilka föreställningar av Covid-19 som framkommergenom femåringars teckningar och berättelser. Frågeställningarna berör vilka visuella ochverbala uttryck som femåringar har om Covid-19. Studien har tagit inspiration av denhermeneutiska cirkeln vid analysen av resultatet som bygger på 12 kvalitativabarnintervjuer. Intervjuerna genomfördes på en förskola vid två olika tillfällen.Utgångspunkten inför studien var barns perspektiv då studien baseras på det barnen har ritatoch berättat. Resultatet visar barnens föreställningar om Covid-19 där de både ritar ochberättar olika åtgärder för att inte smitta andra människor. Barnen ritar och berättar om atttvätta sina händer, använda handsprit och att hålla avstånd. Resultatet visar även barnenstankar av Covid-19, hur det sprids och hur människor kan drabbas samt tillfriskna. Barnennämner medicin, vaccin och att vila som metoder att tillfriskna av viruset. De förklararockså att viruset smittar genom att vara nära en annan människa och att hosta utan att hållaför munnen. Kunskapsbidraget utgör barns föreställningar genom deras teckningar ochberättelser där föreställningarna kan användas som ett samtalsunderlag för att vidga barnsförståelse av ett fenomen.

Undersökningen är utförd med hjälp av kvalitativa forskningsstrategier, där två metoder valts ut för att användas som komplement till varandra. En del genomförde eleverna individuellt genom att rita vars en teckning och den andra delen var en gruppinteraktion som spelades in och transkriberades. Syftet var att ta reda på vilka tankar elever mellan nio och elva år har om framtiden om 25 år, med fokus på miljö, samt att undersöka hur de pratar om detta. Vidare har vi tittat på handlingskompetensens betydelse i utbildning för hållbar utveckling och hur handlingskompetens kan uppnås. Undersökningen gjordes i tre klasser på två olika skolor och resultatet visar att drygt en femtedel av de elever som deltog på något sätt tog upp miljön när de redogjorde för sina tankar om framtiden om 25 år. Det visar vidare att eleverna uppnått ett visst mått av handlingskompetensens, men att samtliga har en bit kvar innan de kan sägas vara handlingskompetenta.

The aim of this thesis is to investigate how children experience librarians, their knowledge, assignments and appearance. The children’s thoughts about libraries and librarians in general are also studied. Empirical data has been collected by interviewing children aged 8-12 years old. The method used is qualitative interviews performed individually, in pairs and groups. The informants also portrayed their view of the librarian in drawings. The results from the interviews were analyzed according to the hermeneutic methodology and compared to the drawings and literature relevant to the subject. The drawings were analyzed using a modified version of the semiotics. The findings show that the children experience librarians to be an older woman with glasses who is calm but sometimes muddle-headed. They believe that librarians for the most part look like ordinary people and that they know a great deal about literature and are eager to help when they aren’t occupied. The children didn’t dare to ask the librarian for help if he or she was sulky, fretful or in other ways incapable of being service minded. The library is used by the children as a place to sit and read but also as a social arena and a place to spend your breaks in. The children use the librarian to find books and for other practical assignments such as making book reservations.

<p>Bokens sid 1-6 samt 108- inskannade. Hjalmar Lings teckningar av gymnastiska rörelser av intresse.</p>

The purpose of this essay is to examine different conceptions of God children express in speech and image. The essay also concern how children's images of God are shaped in a secular and pluralistic society, such as Sweden. The children included in the investigation are in first and third grade in middle-sized Swedish town's primary school. In the essay, two methods are used, which is picture analysis and qualitative interviews. The material consists of 47 children's drawings and a smaller selection of interviews with the child's drawing as a starting point. The children's drawings were then analyzed with the help of a narrative model.   The results indicate that the majority of children in the sample have an anthropomorphic concept of God. The material is analyzed with the theories of George Herbert Mead's theory of symbolic interactionism and Peter L. Berger's arguments about secularization. The results show that the children interact with different people and groups from whom they take on different conceptions of God. The results show that the children are continuously influenced by their surroundings. In today's secular and pluralistic society the children meet people and groups who have different interpretations of reality. The children take into possession the conception of God that is the most prominent in their structure of plausibility. With the support of my material, I would argue that research need to take the children's environment seriously in studies of children's conceptions of God and not only depend on theories of cognitive development.   My findings suggests that a majority of the children not only have an anthropomorphic concept of God, but also many times believe in an anthropomorphic God, which in turn is interesting in a secular society.

Syftet med litteraturstudien är att bidra till att lärare och andra får tillgång till samlad kunskap på vetenskaplig grund om hur undervisningen kan anpassas samt vilka hjälpmedel det finns att tillgå för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Litteraturstudien utgår från frågeställningen: Vilka centrala teman och kunskaper kan identifieras i forskningen om elevers lärande genom bilder, målningar och teckningar för språkutveckling? Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Det har genomförts systematiska sökningar efter vetenskapliga artiklar och avhandlingar med en söksträng på databaserna ERIC (EBSCO) och SwePub. Två av de vetenskapliga artiklarna har hittats via manuell sökning. Resultatet är baserat på tre avhandlingar och sju vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att bilder, målningar och teckningar gynnar elevers språkutveckling och att de kan användas på olika sätt. Det finns olika typer av bilder, målningar och teckningar som kan användas, begrepp som nämns är bilderbok, pekbok, bildstöd, händelsekort, barns egenskapade bilder, bildmanus, visuella illustrationer, storbok, illustrerande bildmaterial och visuella inslag. I resultatet betonas lärarens ansvar, det är viktigt att läraren besitter kompetens men det finns inget som säger att läraren behöver ha formell kompetens om hur bilder, målningar och teckningar ska involveras i undervisningen.

This thesis project is based on an attempt to define ”frames for the creativity” withina design process.The idea has been to follow a method of very clear rules, tools and a limited time spanto produce small form giving tasks and spatial investigations.The intention was to shift the focus and demands of the everyday performance ina project - from qualitative abstract expectations - to quantitative tasks with a dailyphysical result as the only requirement.This would insure the production of material that could then be assessed and analysedto feed information, ideas and questions to the forthcoming work.I gave myself the challenge of producing one analog, abstract drawing perday for the 100 days that constitute the thesis period.Making these drawings have lead to a curiosity about how, when and why we perceivedepth in two-dimensional images.Trying to answer these questions has given me a deeper understanding of how theimage is related to our perception of three-dimensional space and architecture.In order to further relate and understand the relevance of this work in thearchitectural field today, I have made a mapping study of how artists and architectsthroughout history have been dealing with these phenomena, in order to learn, teachand achieve various spatial sensations.- Insights that I am looking forward to use and sharein my future work as an architect.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva långvarigt sjuka barns upplevelser av tröst samt vilka och vad som tröstar barn, föräldrar och en sjuksköterska. Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Långvarigt sjuka barn, föräldrar och en sjuksköterska har intervjuats och barnen har ritat teckningar.I delstudie I var syftet att undersöka vad barn med långvariga sjukdomar berättar muntligt och i teckningar om sina upplevelser av att bli tröstade. Sju barn i åldern 4-10 år, med olika långvariga sjukdomar, beskrev under intervju sina upplevelser av tröst och ritade teckningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys, vilket utmynnade i fyra teman: att vara fysiskt nära sin familj, att känna sig trygg och säker, att sjuksköterskor finns till hands för barnen och att barnen finns till hands för sina föräldrar och syskon. Resultatet visar att barnen litade på sjuksköterskors kunskap och yrkeskunnande, vilket var en förutsättning för att kunna känna sig trygg och hemma på sjukhus. Att vara nära sin familj upplevdes än mer betydelsefullt för att uppleva tröst. I delstudie II var syftet att beskriva föräldrars upplevelser av vad som tröstar dem när deras barn insjuknat i cancersjukdom. Nio föräldrar till barn i åldern 3-9 år, som var inlagda på vårdavdelning och hade genomgått sin första behandling, intervjuades. Innehållsanalys utmynnade i fem teman: att uppleva tröst genom att vara nära sitt barn, att uppleva tröst genom barnets styrka, att uppleva tröst genom att känna sig hemma på vårdavdelningen, att uppleva tröst genom att vara en familj och genom att vara hemma samt att uppleva tröst genom stöd från sociala nätverk. I kommunion, en djup känsla av gemenskap med barnet och personer i sociala nätverk, upplevde föräldrarna en ny vardag som kännetecknades av att känna sig trygg i livet trots alla svårigheter och de upplevde stunder av hopp. I delstudie III var syftet att beskriva upplevelser av vad som tröstar ett allvarligt sjukt och senare döende barn, berättat av barnet, hans mamma och hans sjuksköterska. Barnet ritade teckningar. Fältanteckningar, teckningar och intervjuer analyserades med innehållsanalys, vilket utmynnade i fyra teman: att uttrycka känslor och bli redo för tröst, att vara i kommunion, att skifta perspektiv och att finna tröst genom att vara hemma. Resultatet visar att tröst för det svårt sjuka, senare döende barnet, innebar att barnet kunde uttrycka sina känslor som barnet ville, att familjen fanns nära och var involverade i omvårdnaden av barnet, att barnet kunde vårdas hemma och att barnet upplevde en förtroendefull relation med sin sjuksköterska. I delstudie IV var syftet att beskriva vem och vad som tröstar föräldrar, syskon, sjuksköterska och andra personer som tröstade ett svårt sjukt och senare döende barn, beskrivet av mamman och barnets sjuksköterska. Intervjuer från delstudie II analyserades med innehållsanalys och utmynnade i tio teman. Resultatet visar en bild av samverkande nätverk som kan finnas runt ett svårt sjukt barn. Den svåra situationen innebar att barnets familj bar en tung börda, men omgivna av ett tröstande nätverk som de kunde luta sig mot och dela lidande och ansvar med, kunde de finna tröst och trösta varandra. Resultatet i avhandlingen visar att de långvarigt sjuka barnen och föräldrarna fann tröst i att kunna dela lidande med varandra. Föräldrar och sjuksköterska fann tröst i att kunna dela lidandet och ansvaret med personer i sina sociala nätverk. Modellen om tröst (Norberg m fl, 2001) kunde användas för att ge struktur till diskussionen. / The overall aim of the thesis was to describe experiences of comfort for children with chronic illnesses, and who and what comforted children, parents and one nurse. The thesis comprises four studies and is based on interviews with sick children, parents and one nurse. The children also made drawings. In study I the aim was to examine how children with chronic illnesses narrate their experiences of being comforted in the hospital. Seven children 4-10 years old described in interviews their experiences of comfort and made drawings. Thematic content analysis revealed four themes: being physically close to one’s family, feeling safe and secure, staff being there for the children, and children being there for parents and siblings. The findings suggest that trusting the staff’s knowledge and professional skills is a prerequisite for children to feel "at home", and safe in hospital. Being close to one’s family was essential for feeling comforted. In study II the aim was to describe what parents narrate as comforting them when their child was suffering from cancer. Interviews were performed with nine parents, eight mothers and one father, of children aged 3-9 years, who were admitted to a pediatric oncology ward and had undergone their first treatment. Content analysis revealed five themes: experiencing comfort from being close to the child, deriving comfort from the child’s strength, from feeling at home on the ward, from being a family and being at home, and deriving comfort from support of social networks. In communion with the child and others, the parents built a new normality perceived as being at home in life, despite all their difficulties. Within the frame of communion the parents experienced moments of hope. In study III the aim was to describe what comforted a seriously ill and finally dying child, as revealed by the child, his mother and his nurse. Field notes, drawings and interviews were analyzed using content analysis that revealed four themes: expressing feelings and becoming ready for comfort, being in communion, shifting perspective and finding comfort in feeling at home. Based on the findings, comfort for an ill and finally dying child was interpreted as being about having opportunities to express feelings in the way the child chooses, the family being close and involved in care, and achieving feelings of being at home and having a trustful relationship with a special nurse. In study IV the aim was to describe who and what comforted the comforters of a seriously ill and ultimately dying child as described by the child’s mother and nurse. Interviews with a mother and a nurse from study III were analyzed by content analysis and a sociogram was outlined. The findings provided a picture of interacting social networks that can exist around a seriously ill child. The difficult situation meant that the child’s family carried a heavy burden. However, surrounded by a comforting network with which they could share both suffering and responsibility, they were able to find comfort and comfort each other. The findings from this thesis show that chronically ill children and parents found comfort from sharing suffering with one another. The parents and the nurse found comfort in sharing suffering and responsibility with persons in their social networks. The model of consolation (Norberg et al, 2001) could be used to give structure to the discussion.

Botaniska bilder har varit en viktig del inom medicin och vetenskap sedan antiken och de har fortfarande en etablerad plats i vårt samhälle i form av floror, faunor och annat utbildningsmaterial. Den stora förändringen som skett är övergången från teckningar till fotografier och i denna uppsats tittar jag närmare på hur samtida botaniska bilder är uppbyggda och jämför teckningar och illustrationer ur perspektivet visuell kommunikation. Jag använder en kvalitativ innehållsanalys kodad med nyckelord hämtade från bland annat kognitionsteori och representationsteori. Resultatet tyder på att valet av medieform är mindre avgörande ur ett visuellt kommunikativt perspektiv och att medieformerna delar samma styrkor och svagheter. / Botanical images have been an important part of medicine and science since ancient times and they still have an established place in our society in the form of flora, fauna and other educational materials. The big change that has taken place is the transition from drawings to photographs and in this essay I take a closer look at how contemporary botanical images are structured and compare drawings and illustrations from the perspective of visual communication. I use a qualitative content analysis coded with keywords taken from, among other things, cognitive theory and representation theory. The results indicate that the choice of media form is less decisive from a visual communicative perspective and that the media forms share the same strengths and weaknesses.