• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 20
  • Tagged with
  • 20
  • 20
  • 15
  • 14
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vård av långvarigt sjuka barn : Utifrån sjuksköterskors erfarenhet

Asp, Sofia, Magnusson, Hilda January 2020 (has links)
Bakgrund: Barn som drabbas av långvariga sjukdomar har idag goda chanser till överlevnad. Dessa barn kräver långvarig eller återkommande sjukhusvård vilket kräver mer resurser och tid för att ha möjlighet att bli bättre i sin sjukdom. Detta i sin tur ställer ökade krav på sjuksköterskans kunskap.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda långvarigt sjuka barn.  Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie med nio deltagare från två olika barnavdelningar i södra Sverige. Den insamlade datan analyserades utifrån en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats.   Resultat: De tre kategorierna som framkom var sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som påverkar vården, bidra till välbefinnande trots sjukdom samt behov av stöttning och utbildning till personal.  Slutsats: Deltagarna upplevde det enklare att göra vården personcentrerad för de barn som är i behov av långvarig eller återkommande sjukhusvård. Det ansågs viktigt att ha möjlighet att ge barnen den tiden som de behövde. För att öka tryggheten hos sjuksköterskorna i vården av det långvarigt sjuka barnet ansågs det betydelsefullt med kontinuerlig handledning samt möjlighet till kompetensutveckling. / Background: Children who suffer from a long-term illness have good chances of survival. These children requires long-term healthcare or recurrent healthcare which requires more resources and time for recoverment in their illness. This increases the requirement on the nurses knowledge. Aim: The purpose was to describe nurses experience of caring for long-term ill children.   Method: Qualitative empirical interview study with nine informants from two different pediatric wards  in southern Sweden. The collected data was analyzed based on a manifest content analysis with an inductive approach.  Results: Presented in three different categories; circumstances that affects the health care, contribute to well-being despite illness and need for support and education for staff.  Conclusion: The participants found it easier to make the care person-centered for the children who needed long or recurrent health care. It was considered important to have the opportunity to give the children the time they needed. To increase security it was important that there was room for guidance and further education.
2

Att ha ett friskt syskon i en familj med ett långtidssjukt barn : en litteraturstudie

Byegård, Klara, Liljegren, Linnéa January 2019 (has links)
I och med utvecklad sjukvård kan nu barn leva länge med långvariga sjukdomar. Detta leder ofta till långa och frekventa sjukhusbesök som förändrar hela familjens vardag. När ett barn blir sjukt påverkas hela familjen och kan behöva stöd, dock har det uppmärksammats att det friska syskonet har en tendens att glömmas bort. Därför är syftet till denna studie att belysa hur det är att vara ett friskt syskon i en familj med ett långtidssjukt barn. En litteraturöversikt med 8 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar visar på att syskon ofta känner sig bortglömda både i vården och familjen. Barnets sjukdomsdiagnos bidrar ofta till känslor av rädsla och oro hos syskonet, främst relaterat till framtid och eventuell dödlig utgång. Resultatet visar på ett ökat behov av stöttning och information hos syskonet vilket ofta bidrar till en bättre hanteringsförmåga. Genom att sammanställa forskning kring syskonets upplevelser och behov kan sjukvårdspersonal få ökad kunskap inom ämnet och på så sätt bidra till bättre familjecentrerat vårdande, där syskonen blir mer uppmärksammade. Detta kan minska risken för ytterligare lidande hos syskonet samt risken för psykisk ohälsa i framtiden.
3

Att vara barn och leva med en långvarig sjukdom : - En litteraturstudie

Fransson, Emma, Erlandsson, Catherine January 2008 (has links)
Aktuell forskning visar att 24 % av Sveriges barn lider av en långvarig sjukdom eller av ett funktionshinder. De vanligaste långvariga sjukdomstillstånden, och som visat en tydlig ökning i antalet fall under senare år, är astma och ospecificerade allergier. Förutom astma och allergier inkluderades även diabetes, cancer samt psykisk sjukdom som långvariga sjukdomar i denna studie. Syftet med studien var att belysa barns upplevelse av att leva med en långvarig sjukdom. För att kunna besvara syftet valdes en litteraturstudie som metod, där materialet bestod av vetenskapliga artiklar, avhandlingar samt en FoU-rapport. Resultatet visade att barn beroende på sjukdom på flera olika sätt känner sig begränsade i sin vardag. Främst är det känslan av att inte kunna göra samma sak som kamraterna och kraven som ställs att de på grund av sjukdomen upplevs som de mest begränsande. Barnen beskrev också en känsla av att bli annorlunda behandlade, både i skolan, av familjen och även av vännerna, på grund av sjukdomen. Rädsla i samband med vården var vanligt, vilket kunde relateras till behandlingar och provtagningar, sjukhusmiljö och även graden av delaktighet i den egna vården.
4

Att vara barn och leva med en långvarig sjukdom : - En litteraturstudie

Fransson, Emma, Erlandsson, Catherine January 2008 (has links)
<p>Aktuell forskning visar att 24 % av Sveriges barn lider av en långvarig sjukdom eller av ett funktionshinder. De vanligaste långvariga sjukdomstillstånden, och som visat en tydlig ökning i antalet fall under senare år, är astma och ospecificerade allergier. Förutom astma och allergier inkluderades även diabetes, cancer samt psykisk sjukdom som långvariga sjukdomar i denna studie. Syftet med studien var att belysa barns upplevelse av att leva med en långvarig sjukdom. För att kunna besvara syftet valdes en litteraturstudie som metod, där materialet bestod av vetenskapliga artiklar, avhandlingar samt en FoU-rapport.</p><p>Resultatet visade att barn beroende på sjukdom på flera olika sätt känner sig begränsade i sin vardag. Främst är det känslan av att inte kunna göra samma sak som kamraterna och kraven som ställs att de på grund av sjukdomen upplevs som de mest begränsande. Barnen beskrev också en känsla av att bli annorlunda behandlade, både i skolan, av familjen och även av vännerna, på grund av sjukdomen. Rädsla i samband med vården var vanligt, vilket kunde relateras till behandlingar och provtagningar, sjukhusmiljö och även graden av delaktighet i den egna vården.</p>
5

Att involvera syskon till långvarigt sjuka barn i vården : Barnsjuksköterskors erfarenheter

Knutsson, Malin, Karlsson, Emma January 2018 (has links)
Bakgrund: När barn drabbas av sjukdom påverkas hela dess familj. Flertalet syskon till långvarigt sjuka barn upplever sig inte delaktiga i vården. En barnsjuksköterska ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att planera vården utifrån hela familjen. Barnsjuksköterskan ska också möta varje individ i familjen. För att kunna utföra familjecentrerad vård, är det viktigt att samverka i team i omvårdnaden. Syftet: Beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av att involvera syskon till långvarigt sjuka barn i vården. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer har utförts med totalt tolv deltagare. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien kom fram till att barnsjuksköterskorna erfar att syskonens delaktighet i vården är betydelsefull och att information till syskon ger en ökad förståelse och kunskap. Även hur miljön på vårdavdelningen är utformad har betydelse för om syskon involveras. Barnsjuksköterskor erfar att för att syskon ska involveras krävs en teamsamverkan. Slutsats: Barnsjuksköterskorna anser att det är viktigt att syskon involveras i vården men de tycker att det är svårt att göra det då de ofta prioriterar det sjuka barnet. Syskon kan involveras genom kommunikation och att barnsjuksköterskan visar praktiskt vad de gör och ibland låter de syskonen får hjälpa till med små omvårdnadsåtgärder.
6

Egenvårdsarbete inom primärvård för personer med långvarig sjukdomEn kvalitativ studie med distriktssköterskor

Dahlén, Jennifer, Blom, Sofie January 2018 (has links)
No description available.
7

Livet med Sjögrens syndrom : En litteraturöversikt

Andersson, Matilda, Metsälä, Karin January 2022 (has links)
No description available.
8

Upplevelsen av att vara syskon till ett långvarigt sjukt barn : En litteraturstudie / The experience of being a sibling to a child with a chronic disease : A literature study

Bergén, Sara, Björk, Marina January 2017 (has links)
Det friska barnet påverkas av att leva med ett långvarigt sjukt syskon, precis som det påverkar den övriga familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan inkluderar de friska syskonen i vården, ser dem som en del av familjen och hjälper dem få en känsla av sammanhang. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva syskonets upplevelse av att ha en syster eller bror med långvarig fysisk sjukdom. I resultatet inkluderades tio artiklar och ur dem framkom tre teman med underteman. Det första temat var förändring för syskonet med undertema utmaningar för familjen och utmaningar i vardagen. Det andra temat, som uppenbarade sig, var syskonets behov med fyra underteman: behov av familjen, behov i vardagen, behov av kunskap och behov av stöd. Det sista temat var syskonets känslor med följande underteman; känslor runt familjen, känslor runt sig själv, och känslor om omgivningen. Syskonen vill ses som en del av familjen och de upplever att deras syskonrelation fördjupas. De vill vara delaktiga i omvårdnaden av det sjuka barnet och de har ett behov av information om vad de kan göra men även behov av en ökad kunskap runt diagnos, behandling, och prognos. / The healthy child is affected by living with a sibling that has a chronic disease the same way as it affects the whole family. It is important that the nurse includes the healthy siblings in the care, sees them as a part of the family and helps them to a sense of coherence. The aim in this literature study was to describe the sibling´s experience of having a brother or sister with a chronic disease. The result includes ten articles and from them three themes with subthemes emerged. The first theme is changes for the sibling with subthemes as challenges for the family and challenges in everyday life. The second theme that emerged was the sibling’s needs with four subthemes: need of the family, need in everyday life, need of knowledge and need of support. The last theme was the sibling´s feelings with the following subthemes: feelings about the family, feelings about themselves and feelings about the environment. The siblings want to be seen as a part of the family and they feel that the sibling relationship deepens. They want to be involved in the care of the sick child and they have a need of information about what they can do, but also the need for increased knowledge about diagnosis, treatment and prognosis.
9

Patienters erfarenheter av undervisning vid långvarig sjukdom - en litteraturöversikt / Patients ́experiences of education during long-term illness – a literature review

Leijon, Pia, Johansson, Maria January 2013 (has links)
Bakgrund: För patienter med långvarig sjukdom är kunskap om sjukdom och behandling av stor betydelse för att kunna hantera sitt dagliga liv. En väg till ökade kunskaper är via patientundervisning. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenhet av undervisning vid långvarig sjukdom. Metod: Studien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som har analyserats med kvalitativ metod. Resultat: Patienter erfar att en relation med känsla av förståelse och respekt samt en relation som bygger på en öppen dialog har grundläggande betydelse för deras lärande. När kunskap erhölls ökade självförtroendet och patienter vågade ställa frågor vilket skapade trygghet. Kunskap behövdes för att patienten skulle kunna ta ansvar och fatta beslut. Kunskap hade en positiv inverkan på hälsa och välbefinnande. Konklusion: Studien visar att undervisning är av stor betydelse för patienter med långvarig sjukdom hälsa och välbefinnande samt för deras möjlighet till delaktighet i vården. Sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa en relation som bygger på öppenhet, förståelse och respekt. / Background: For patients with long-term illness education is of great importance to be able to self-care their disease in daily life. Aim: The aim of this study is to describe patients experience of education during long-term illness. Method: The study is a qualitative literature- based study. Based on twelve scientific articles. Results: Patients experiencing a relationship whit a sense of understanding and respect. Relationship based on open dialogue is essential to patient learning. When knowledge was transferred to patients, their confidence increased which resulted courage to ask questions and that made patients feel more safe. For patients to be able to take responsibility for making their own decisions a lot of knowledge was needed. Knowledge did have a positive impact on the patients health and well being. Conclusion: Education is of great importance for patients with long-term illness. The nurse has an important role of transferring knowledge, which leads to the patient feeling more safe. A relationship with an open dialog that includes sense of understanding and respect increased the patient’s participation.
10

PATIENTERS ERFARENHETER AV ATT LEVA MED IRRITABLE BOWEL SYNDROME

Stierna, Filippa, Österlin, Josanna January 2019 (has links)
Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome är en långvarig och återkommande sjukdom karakteriserad av abdominell smärta och förändrat tarmtömningsmönster. Patofysiologin anses vara komplex och multifaktorell. Viktigaste komponenten i etiologin är en störning i tarm-hjärna-axeln. Sjukdomsincidensen är i väst 7-30% och globalt 12%. Sjuksköterskan bör ha kunskap om både patofysiologin, etiologin och patienters erfarenheter av att leva med IBS för att kunna erbjuda personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetgranskades och en dataanalys utfördes genom innehållsanalys. Resultat: Från innehållsanalysen framkom fyra kategorier och nio subkategorier; fysiska symptom (smärta, fatigue, och påverkat sex- och samliv), emotionell påverkan (rädsla, skuld och skam), mötet med sjukvården (bristande stöd, givande vårdmöten) och hantering av sjukdomen (egenvård, anpassningar). Konklusion: Förutom fysiska symtom och en emotionell påverkan framkom patienterfarenheter av en kamp för respekt från sjukvården. Sjuksköterskan bör vara medveten om problematiken, lyssna på patienters erfarenheter och använda kunskapen för att förmedla en personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskan har ett ansvar att vara ajour med den senaste forskningen för att kunna undervisa och informera patienter som en del av evidensbaserad omvårdnad. Nyckelord: Egenvård, IBS, Irritable Bowel Syndrome, långvarig sjukdom, omvårdnad, patienterfarenheter, personcentrerad vård. / Background: Irritable Bowel Syndrome is a long-standing periodical disorder characterized by abdominal pain and altered bowel habits. The pathophysiology is considered to be complex and due to a multitude of factors. The most important component in the etiology is a dysfunction in the gut-brain-axis communication. The incidence of the disorder is 7-30% in the West and 12% globally. A nurse should have knowledge about both pathophysiology, etiology and patients’ experiences from living with IBS in order to offer a person centered care. Aim: The aim was to illuminate patients’ experiences from living with Irritable Bowel Syndrome. Method: A literature review based on 12 qualitative scientific articles. The articles underwent a quality audit and data analysis was carried out through content analysis. Results: The content analysis generated four categories and nine sub-categories; physical symptoms (pain, fatigue, and altered sex life), emotional effects (fear, guilt and shame), The encounter with Healthcare Services (lack of support, rewarding healthcare encounters) and management of the disorder (self-care, adaptations). Conclusion: Except from physical symptoms and emotional effects, patient experiences revealed a struggle to obtain respect from the Healthcare Services. The nurse should be aware about these experiences, be able to listen to patients’ experiences and use this knowledge to mediate a person centered care. The nurse has a responsibility to stay updated with the latest scientific research in order to teach and inform patients as part of evidence based nursing practice.Keywords: IBS, Irritable Bowel Syndrome, longstanding disorder, nursing, person centered care, patient experiences, self-care.

Page generated in 0.0686 seconds