Bakgrund   En förutsättning för jämlik vård är ett gott bemötande. Sjuksköterskan kan påverka patientens förtroende, delaktighet och engagemang med sitt bemötande vilket kan resultera i ökad följsamhet. Att leva med långvarig sjukdom kan upplevas stigmatiserat och i mötet med sjuksköterskan finns möjlighet till förändring, vilket kan vara en förändring i nivå av hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet handlar om individens kompetens och färdighet kring sin sjukdom och hälsa. Hög nivå av hälsolitteracitet kan leda till en bättre livskvalité. Syfte Syftet var att belysa hur sjuksköterskans kommunikation påverkar hälsolitteracitet och följsamhet hos personer med långvarig sjukdom. Metod En litteraturöversikt av icke systematisk karaktär genomfördes. Det som utgjorde grunden för resultatet var 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. De vetenskapliga artiklarna inhämtades vid databassökning, under september 2021, i CINAHL och PubMed. Valda artiklar granskades i enighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i teman med två huvudkategorier med underkategorier. Resultat Resultatet redovisades i två huvudkategorier med tre och respektive fyra underkategorier. Huvudkategorier identifierades till hämmande faktorer för hälsolitteracitet eller följsamhet i förhållande till sjuksköterskans kommunikation och främjande faktorer för hälsolitteracitet eller följsamhet i förhållande till sjuksköterskans kommunikation. Till dessa identifierades underkategorierna som: obalans i vårdrelationer, kommunikationshinder, effekter av bristfällig information, tillvägagångsätt för inlärning, personcentrerad återkoppling, effekter av kommunikativt stöd och patientens kunskap och motivation. Slutsats Det finns ett flertal faktorer vilka påverkar hälsolitteracitet och följsamhet, dessa faktorer kan vara både hämmande och främjande. Sjuksköterskor använder olika tillvägagångsätt i sin kommunikation till patienten med långvarig sjukdom. De används i försäkran om att information blivit mottagen och förstådd, för att vidare kunna påverka nivån av hälsolitteracitet och följsamhet. / Background A prerequisite for equal care is a good response. The nurse can influence the patient's trust, participation and commitment with her treatment, which can result in increased compliance. Living with a long-term illness can be experienced as stigmatized and in the meeting with the nurse there is an opportunity for change, which can be a change in the level of health literacy. Health literacy is about the individual's competence and skill around their illness and health. High levels of health literacy can lead to a better quality of life. Aim The purpose was to illustrate on how the nurse's communication affects health literacy and compliance in patients with long-term illness.  Method A literature review of a non-systematic nature was conducted. What formed the basis of the result were 15 articles of both qualitative and quantitative design. The scientific articles were obtained by database search, during September 2021, in CINAHL and PubMed. Selected articles were reviewed in agreement with Sophiahemmet University's assessment basis for classification and quality review. An integrated data analysis was performed, and the results were sorted into themes with two main categories with subcategories. Results The results were reported in two main groups with three and four subgroups, respectively. The main category was identified as inhibitory factors for health literacy or compliance in relation to the nurse's communication and promoting factors for health literacy or compliance in relation to the nurse's communication. To these, the subcategories were identified as: imbalance in healthcare relationships, communication barriers, effects of lack of information, approaches to learning, person-centered feedback, effects of communicative support and the patient's knowledge and motivation. Conclusions There are several factors that affect health literacy and compliance, these factors could be both inhibitory and promoting. Nurses use different approaches in their communication to the patient with long-term illness. They are used in the assurance that information has been received and understood, in order to influence the level of health literacy and compliance.

På sjukhus vårdas många barn med långvarig sjukdom och ett flertal av dessa barn har ett eller flera syskon. Syskon kan uppleva många känslomässiga intryck och somatiska besvär som kan påverka de grundläggande behoven och relationen inom familjen när ett barn drabbas av långvarig sjukdom. I en sjukhusmiljö ligger fokus ofta på barnet med långvarig sjukdom och syskonen får inte den uppmärksamhet som de behöver. Barnkonventionen stärker barns rättigheter och för att som barnsjuksköterska arbeta familjecentrerat behöver hela familjen inkluderas i vården. Syftet var därför att belysa erfarenheter hos syskon till barn med långvarig sjukdom som vårdas på sjukhus. För att besvara syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt. Artikelsökningar utfördes i Cinahl och Pubmed och resulterade i att 13 artiklar inkluderades i dataanalysen. Dataanalysen genomfördes systematiskt enligt Whittemore och Knafls innehållsanalys och ledde fram till ett resultat med fyra huvudteman; Betydelsen av information och kunskap, Syskons delaktighet i vården, Känslor och stöd samt En förändrad vardag med tillhörande subteman. Huvudfynden visade att syskon till långvarigt sjuka barn önskar att få information, att vara delaktig på sjukhus och att hänsyn behöver tas till deras tankar och åsikter. Erfarenheter och känslor av längtan efter det sjuka barnet, föräldrarna och en normal vardag framkommer. Genom att uppmärksamma och synliggöra syskon på sjukhus kan barns rättigheter stärkas. Hänsyn bör tas till varje enskilt syskons erfarenheter för att kunna möjliggöra delaktighet och ge syskon en positiv upplevelse av sjukhusvistelsen och besöket hos sitt långvarigt sjuka syskon.

Bakgrund: Lidande beskrivs i tre former av omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som är: sjukdoms-, livs- och vårdlidande. Långvarig sjukdom kan skapa ett lidande som kan uttryckas på olika sätt hos patienter. Vården bör vara personcentrerad med kommunikation som redskap. Lidande är svårt att uttrycka och därför är det viktigt att sjuksköterskan lyssnar och ser till hela patienten för att skapa delaktighet. Det finns ett ansvar inom hälso- och sjukvården att skapa goda förutsättningar för både patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet är att undersöka hur personer med långvarigt sjukdomstillstånd ger uttryck för sitt sjukdoms-, livs- och vårdlidande. Metod: En riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats. Resultat: Resultat belyser hur individer med långvarig sjukdom ger uttryck för sjukdoms-, livs- och vårdlidande. Resultatet är framställt i kategorierna: Sjukdomslidande, Livslidande och Vårdlidande. Underkategorier: Sjukdomens fysiska påverkan, Sjukdomens psykiska påverkan, Inte bli sedd, Inte vilja leva, Maktutövning samt Brist på omvårdnad. Konklusion: En patient bör få uttrycka sin berättelse för att sjuksköterskan ska kunna forma vårdmötet på bästa sätt samt ge patienten de främsta förutsättningarna att kunna uttrycka sitt lidande. Sjuksköterskan bör förstå lidande för att kunna hjälpa patienten. / Background: Suffering is described in three forms by the nursing theorist Katie Eriksson which are: suffering by illness, life and care. Long-term illness can create suffering that can be expressed in different ways by patients. Care should be person-centered with communication as a tool. Suffering is difficult to express therefore it is important for the nurse to listen and se the patient as a whole. There is a responsibility within healthcare to create good conditions for both patient and nurse. Aim: The aim is to investigate how people with a long-term illness express their suffering in life, care and illness. Method: A directed content analysis with a deductive approach. Findings: The results illustrate how individuals with long-term illness express suffering by illness, life and care. The results are presented in the categories: Suffering by illness, Suffering by living and Suffering by care. Subcategories: The physical impact of the disease, The psychological impact of the disease, Not being seen, Not wanting to live, Exercise of power and Lack of nursing care. Conclusion: A patient should be able to express their story so that the nurse can prepare the most appropriate care, as well as giving the patient the best opportunities to be able to express their suffering. The nurse should understand suffering in order to help the patient. There is a responsibility within healthcare to create good conditions.

1Abstrakt:Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. För att uppnå en optimal omvårdnad av en individ anser vi att man kan använda sig av KASAMS olika delar. Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt i Antonovskys teori om KASAM, beskriva hur känslan av sammanhang kan förstås hos personer med långvarig sjukdom. Analysen av artiklarna i denna litteraturstudie genomfördes utifrån Elo och Kyngäs (2008) metod för kvalitativ analys med en deduktiv ansats. Med hjälp av Antonovskys KASAM, en holistisk omvårdnadsteori med fokus på helheten hos en individ, kan vi som vårdpersonal få en bättre förståelse över en individs specifika behov. Resultatet ger en bild över genomgående behov som att bli sedd som individer och inte sin sjukdom, bättre strategier för att få information och att få möjligheten att få kontakt med andra i liknande situationer. Vår slutsats visar på att KASAM är ett bra verktyg för sjuksköterskor som ger en djupare förståelse hos individer med en långvarig sjukdom.

Goda möten och trygga relationer mellan patienter och vårdpersonal är kärnan i all sjukvård.Syftet var att undersöka hur personer med långvarig sjukdom upplever möten med vårdpersonal på hälsocentral. Uppsatsen är genomfördmed kvalitativ design. I denna studie utgick vi från Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats.I analysen identifierades fyra kategoriersom är rubriker i resultatet, att inte bli betrodd, att sakna stöd och information om vård och egenvård, att önska få vara delaktig i sin egen vård,att känna tacksamhet över att få vård på rätt nivå. Resultatet visar att patienternahade svårt att bli betrodd av läkareoch att kännedom om dem som patienter var viktigt.I kontakt med hälsocentralen fick de själv efterfråga om hjälpinsatserochstöd saknades för enklare hälsofrågor. God relation och kommunikation med läkare var betydelsefullt i vårdmötet. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vård och ville möta professionell expertis.Erfarenhetsutbytemed andra med samma sjukdom beskrevs betydelsefullt.De negativa fynden visaratt patienter inte blir betrodd av sjukvårdenoch att tillgänglighetenär bristfälligt. Det som skapar trygghet respektive otrygghet finns ett starkt samband mellan hur patienter med långvarig sjukdom upplever besöket och blir bemött av vårdpersonalen på hälsocentralen. Fler studier behövs inom området hur möten med vårdgivare påverkar patienter med långvarig sjukdom

Syfte: Att beskriva skolsköterskors sociala stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar.Bakgrund: Ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar hade behov av socialt stöd för att klara av sin skolgång på ett tillfredsställande sätt. Skolsköterskor ska arbeta förebyggande och främjande och genom hälsofrämjande omvårdnad stötta elever och vårdnadshavare vid sjukdom gentemot skolans miljö och krav. Eleverna värdesatte att skolsköterskorna lyssnade på dem aktivt och ställde motfrågor. Vidare ansåg eleverna att förtroende, uppmärksamhet, respekt, äkthet, tillgänglighet och kontinuitet var betydelsefullt i kontakten med skolsköterskorna.Design: Kvalitativ design med induktiv ansats.Metod: Individuella intervjuer utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Totalt nio skolsköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier och 16 underkategorier. Studien visade att skolsköterskors sociala stöd till elever med långvariga och kroniska sjukdomar utgjordes av att finnas tillhands, vara lyhörd och stötta föräldrar i kontakten med vården. Skolsköterskorna upplevde det positivt att involvera föräldrarna i elevernas skolsituation. I interaktionen med elever och föräldrar var samtal ett betydelsefullt verktyg för skolsköterskorna. Tidsbrist bidrog till att det sociala stödet påverkades negativt och tillgängligheten för eleverna försämrades.Slutsats: Skolsköterskornas arbete var mångfacetterat, ställde krav på kompetens, flexibilitet och samarbetsförmåga. De hade en betydelsefull roll när det gällde att ge socialt stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar.Nyckelord: socialt stöd, skolsköterskor, elever, ungdomar, långvarig sjukdom, kronisk sjukdom, omvårdnad / Aim: To describe school nurses social support to adolescents with long-term and chronic illness. Background: Adolescents with long-term and chronic illness needed social support in order to cope with their schooling in a satisfactory manner. School health nurses work with health prevention and health promotion and should support students and their parents during illness towards the school environment and demands. Students appreciated that the school health nurses listened to them actively and asked counter-questions. Furthermore, the students felt that trust, attention, respect, genuineness, availability and continuity of contact with the school nurses were significant. Design: Qualitative design with inductive approach. Method: Individual interviews were conducted using a semi-structured interview guide. Nine nurses were interviewed and the interviews were analyzed using qualitative content analysis. Findings: The analysis resulted in six categories and 16 subcategories. The study showed that school health nurses’ social support to students with long-term and chronic illness were to be available, be responsive and to support parents in their contact with healthcare. The school health nurses experienced it positively to involve parents in students' school situation. In the interaction with students and parents the dialogue was a meaningful tool for the school health nurses. Social support was negatively affected by lack of time, and the availability for the students was deteriorated. Conclusion: School health nurses work was multifaceted, required expertise, flexibility and teamwork skills. They had a meaningful role in providing social support to adolescents with long-term and chronic illness.Keywords: social support, school health nurses, students, adolescents, long-term illness, chronic illness, nursing

Bakgrund: Att leva med långvarig sjukdom innebär förluster för individen och krav på anpassning. En viktig del i sjuksköterskans arbete med att stärka hälsa hos personer i behov av vård är att stötta lärande. En viktig del i lärande är interaktion och delaktighet. Som vårdvetenskaplig utgångspunkt har Dorothea Orems “Teori om omvårdnadssystem” använts och denna teori beskriver interaktionen mellan sjuksköterskan och de personer hon vårdar. Syfte: Syftet var att nå kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta med lärande i grupp hos personer med långvarig sjukdom utifrån Dorothea Orems ”Teori om omvårdnadssystem”. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvantitativa studier har sammanställts genom analys med Dorothea Orems “Teori om omvårdnadssystem” som utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar hur de olika programmen i studierna arbetat med lärande i grupp bland personer med långvarig sjukdom, där det framkommer skillnader och likheter i deltagarnas och sjuksköterskans roller. Likheter fanns i programmens fokus på interaktion mellan deltagarna såväl som på sjuksköterskans faciliterande roll. En viktig skillnad fanns i utsträckningen av deltagarnas påverkan på innehållet i gruppträffarna, där vissa program lät deltagarnas behov och intresse styra medan vissa program i förväg hade bestämt innehållet. Diskussion: I resultatdiskussionen argumenteras för att människans egenidentifierade lärandebehov bör styra lärandet. Lärandet bör främja utvecklandet av självstyrning hos personen. Resultatet visar att deltagarna i interaktionen mellan varandra har inneboende resurser som används för att främja individens och andras lärande. I metoddiskussionen uppmärksammas styrkor och svagheter kring val av metod för denna litteraturöversikt. / Background: Living with long term illness means losses for the individual and demands for adaptation. An important part of the nurse's work on strengthening the health of people in need of care is to support learning. An important part of learning is interaction and participation. As a nursing-science basis Dorothea Orem’s "Theory of nursing system" has been used and this theory describes the interaction between the nurse and the person she cares for. Aim: The purpose was to gain knowledge about how nurses can work with learning in a group of persons with long-term illness with basis in Dorothea Orem’s "Theory of nursing systems." Method: A literature review was carried out where ten quantitative studies have been compiled through analysis with Dorothea Orem’s "theory of nursing system" as a basis. Results: The results how how the various programs of the studies worked with learning in a group among people with long-term illness, where similarities and differences in the roles of the participants and the nurses emerged. Similarities were found in the programs focus on the interaction between participants as well as on the facilitating role of the nurse. An important difference was revealed in the extent of participants' influence on the content of the group sessions, where some programs let participants' needs and interests guide while some programs previously had determined the content. Discussions: In the discussion of the results it is argued that man's self-identified learning needs should direct learning. Learning should encourage the development of the person’s self-direction. The results show that participants in the interaction between each other have inherent resources used to promote learning among themselves and others. Strengths and weaknesses regarding the chosen method for this literature review are highlighted in the method discussion.

Bakgrund: I Sverige vårdas barn och ungdomar med långvarig sjukdom som är i behov av sjukhusvård oftast på enheter speciellt anpassade för unga personer. Vid 18 års ålder flyttas ansvaret för dessa patienter från barnsjukvården till vuxensjukvården. Dessa två vårdformer skiljer sig åt i arbetssätt, framförallt gällande hur familjemedlemmar involveras i vården. I barnsjukvården läggs stort fokus på att involvera och vårda hela familjen, medan de unga vuxna i vuxensjukvården ofta förväntas fungera självständigt och ta fullt ansvar för sin vård. Att vara ung, ha en långvarig sjukdom och genomgå byte av vårdform är faktorer som tillsammans skapar en sårbar situation. Syfte: Att belysa hur unga vuxna med långvarig sjukdom upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård. Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem teman framkom: känslor och förväntningar i samband med övergången, upplevda hinder för en lyckad övergång, upplevd beredskap inför övergången, upplevda skillnader mellan barn- och vuxensjukvård, samt upplevda förändringar i rollfunktion i samband med övergången.  Diskussion: De mest betydande delarna av resultatet har diskuterats i förhållande till Roys adaptionsmodell, tidigare forskning och till unga vuxnas rättigheter. / Background: In Sweden children and youths with chronic diseases commonly receive hospital care in pediatric clinics. At the age of 18 these patients are transferred to adult care. One main difference between pediatric and adult care is that in pediatric care there is an ambition to involve the whole family in the care of the young person, whereas in adult care the young person is expected to be independent and to take full responsibility for his or her own care. Being young, having a chronic disease and to undergo a transition of care are factors that together make up a vulnerable situation. Aim: To describe the experiences of young adults with a chronic disease transitioning from pediatric to adult healthcare. Method: An integrative literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: Five themes emerged: emotions and expectations associated with the transition, perceived barriers to a successful transition, perceived readiness to transition, perceived differences between pediatric and adult health care, and experiences of changes in role function associated with the transition. Discussion: The main findings were discussed in relation to the Roy adaptation model, previous research and the rights of young adults transitioning to adult care.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva långvarigt sjuka barns upplevelser av tröst samt vilka och vad som tröstar barn, föräldrar och en sjuksköterska. Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Långvarigt sjuka barn, föräldrar och en sjuksköterska har intervjuats och barnen har ritat teckningar.I delstudie I var syftet att undersöka vad barn med långvariga sjukdomar berättar muntligt och i teckningar om sina upplevelser av att bli tröstade. Sju barn i åldern 4-10 år, med olika långvariga sjukdomar, beskrev under intervju sina upplevelser av tröst och ritade teckningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys, vilket utmynnade i fyra teman: att vara fysiskt nära sin familj, att känna sig trygg och säker, att sjuksköterskor finns till hands för barnen och att barnen finns till hands för sina föräldrar och syskon. Resultatet visar att barnen litade på sjuksköterskors kunskap och yrkeskunnande, vilket var en förutsättning för att kunna känna sig trygg och hemma på sjukhus. Att vara nära sin familj upplevdes än mer betydelsefullt för att uppleva tröst. I delstudie II var syftet att beskriva föräldrars upplevelser av vad som tröstar dem när deras barn insjuknat i cancersjukdom. Nio föräldrar till barn i åldern 3-9 år, som var inlagda på vårdavdelning och hade genomgått sin första behandling, intervjuades. Innehållsanalys utmynnade i fem teman: att uppleva tröst genom att vara nära sitt barn, att uppleva tröst genom barnets styrka, att uppleva tröst genom att känna sig hemma på vårdavdelningen, att uppleva tröst genom att vara en familj och genom att vara hemma samt att uppleva tröst genom stöd från sociala nätverk. I kommunion, en djup känsla av gemenskap med barnet och personer i sociala nätverk, upplevde föräldrarna en ny vardag som kännetecknades av att känna sig trygg i livet trots alla svårigheter och de upplevde stunder av hopp. I delstudie III var syftet att beskriva upplevelser av vad som tröstar ett allvarligt sjukt och senare döende barn, berättat av barnet, hans mamma och hans sjuksköterska. Barnet ritade teckningar. Fältanteckningar, teckningar och intervjuer analyserades med innehållsanalys, vilket utmynnade i fyra teman: att uttrycka känslor och bli redo för tröst, att vara i kommunion, att skifta perspektiv och att finna tröst genom att vara hemma. Resultatet visar att tröst för det svårt sjuka, senare döende barnet, innebar att barnet kunde uttrycka sina känslor som barnet ville, att familjen fanns nära och var involverade i omvårdnaden av barnet, att barnet kunde vårdas hemma och att barnet upplevde en förtroendefull relation med sin sjuksköterska. I delstudie IV var syftet att beskriva vem och vad som tröstar föräldrar, syskon, sjuksköterska och andra personer som tröstade ett svårt sjukt och senare döende barn, beskrivet av mamman och barnets sjuksköterska. Intervjuer från delstudie II analyserades med innehållsanalys och utmynnade i tio teman. Resultatet visar en bild av samverkande nätverk som kan finnas runt ett svårt sjukt barn. Den svåra situationen innebar att barnets familj bar en tung börda, men omgivna av ett tröstande nätverk som de kunde luta sig mot och dela lidande och ansvar med, kunde de finna tröst och trösta varandra. Resultatet i avhandlingen visar att de långvarigt sjuka barnen och föräldrarna fann tröst i att kunna dela lidande med varandra. Föräldrar och sjuksköterska fann tröst i att kunna dela lidandet och ansvaret med personer i sina sociala nätverk. Modellen om tröst (Norberg m fl, 2001) kunde användas för att ge struktur till diskussionen. / The overall aim of the thesis was to describe experiences of comfort for children with chronic illnesses, and who and what comforted children, parents and one nurse. The thesis comprises four studies and is based on interviews with sick children, parents and one nurse. The children also made drawings. In study I the aim was to examine how children with chronic illnesses narrate their experiences of being comforted in the hospital. Seven children 4-10 years old described in interviews their experiences of comfort and made drawings. Thematic content analysis revealed four themes: being physically close to one’s family, feeling safe and secure, staff being there for the children, and children being there for parents and siblings. The findings suggest that trusting the staff’s knowledge and professional skills is a prerequisite for children to feel "at home", and safe in hospital. Being close to one’s family was essential for feeling comforted. In study II the aim was to describe what parents narrate as comforting them when their child was suffering from cancer. Interviews were performed with nine parents, eight mothers and one father, of children aged 3-9 years, who were admitted to a pediatric oncology ward and had undergone their first treatment. Content analysis revealed five themes: experiencing comfort from being close to the child, deriving comfort from the child’s strength, from feeling at home on the ward, from being a family and being at home, and deriving comfort from support of social networks. In communion with the child and others, the parents built a new normality perceived as being at home in life, despite all their difficulties. Within the frame of communion the parents experienced moments of hope. In study III the aim was to describe what comforted a seriously ill and finally dying child, as revealed by the child, his mother and his nurse. Field notes, drawings and interviews were analyzed using content analysis that revealed four themes: expressing feelings and becoming ready for comfort, being in communion, shifting perspective and finding comfort in feeling at home. Based on the findings, comfort for an ill and finally dying child was interpreted as being about having opportunities to express feelings in the way the child chooses, the family being close and involved in care, and achieving feelings of being at home and having a trustful relationship with a special nurse. In study IV the aim was to describe who and what comforted the comforters of a seriously ill and ultimately dying child as described by the child’s mother and nurse. Interviews with a mother and a nurse from study III were analyzed by content analysis and a sociogram was outlined. The findings provided a picture of interacting social networks that can exist around a seriously ill child. The difficult situation meant that the child’s family carried a heavy burden. However, surrounded by a comforting network with which they could share both suffering and responsibility, they were able to find comfort and comfort each other. The findings from this thesis show that chronically ill children and parents found comfort from sharing suffering with one another. The parents and the nurse found comfort in sharing suffering and responsibility with persons in their social networks. The model of consolation (Norberg et al, 2001) could be used to give structure to the discussion.

A starting point for this thesis is that patients’ learning has not received sufficient attention and thus has not featured in the study programmes in the field of caring. Focus has instead been placed on patients being given information and advice about their illness and treatment, advice that they are then expected to comply with. Too little attention has been paid to the individual who lives with his/her illness and who should be considered to have significant experiences. The overall aim has been to analyze and describe the phenomenon of learning to live with long-term illness as well as to develop a didactic model that can help carers to support patients’ learning processes. The theoretical perspective in the thesis is lifeworld theory, which permeates ontological, epistemological and methodological standpoints and also the view on learning. The design and carrying out of the research is based on a reflective lifeworld approach. The empirical study consists of interviews with people who live with different types of long-term illnesses. The learning that follows life with a long-term illness is generated in such a way as to respond to the will to live the well-known everyday life. A greater understanding of the empirical results has been achieved by a lifeworld philosophical elucidation, with a particular focus on learning turning points and the importance of reflection. Based on the empirical results, the lifeworld philosophical elucidation and the caring science lifeworld didactics a didactic model has been formulated. This model is entitled: The challenge – to take charge of one’s life with long-term illness. The model contains four theses: 1) Confronting one’s life situation and challenging to make a change, 2) Positioning oneself at a distance when creating a new whole, 3) Developing self-consciousness and taking responsibility, 4) Making learning visible with the aim of providing development and balance in life. The results in the thesis show that a genuine learning is something that differs from the learning of information and that the learning must be supported at an existential level based on the sufferer’s situation and for a long period of time.