Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani. Resultatet visade att omvårdnadsbehoven psykiskt stöd vid oro och depression, kontinuerlig kontakt med vården, individanpassad rehabilitering, information om riskreducerande åtgärder, stöd i allmänhet samt motivation för rehabilitering var de omsorgsanspråk, som studien fann evidens för. Av dessa omvårdnadsbehov hade kontinuerlig kontakt med vården och individanpassad rehabilitering ej uppmärksammats i större grad i tidigare forskning. Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems humanistiska behovsteori där omvårdnadsbehoven ställdes i relation till patientens faktiska egenvårdsförmåga. Med hjälp av föreliggande studies resultat i kombination med Dorothea Orems omvårdnadsteori så kan sjuksköterskan skapa en förbättrad rehabiliteringsplan.

Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge. Intervjumaterialet analyserades utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori. Resultatet visar att orsaken till bristande följsamhet är något väldigt mångfacetterat, alla intervjuerna visade på flera olika faktorer som kan spela in. Därför är sjuksköterskan tvungen att individanpassa vården för att få bästa följsamheten. / Diabetes is a chronic disease that so far has affected 120-150 million people all over the world. This number is calculated to be doubled until year 2025 to 300 million people. One of the biggest problem in diabetic care today is that between 1/3 and ¾ of all people with diabetes fail to comply with medical regimen. The purpose with this study was to explore what nurses in Sweden and Norway experience to be the cause of non-compliance and how they work to get the best compliance from their patients. To find the answer to the question a qualitative interview study was performed featuring twelve nurses, six in southern Sweden and six in Östfold, Norway. The interview material was analyzed according to Dorothea Orem?s nursing theory. The results show that the cause for non-compliance is something very complex, all interviews indicated on different factors that can take part. It is never only one factor that is causing the non-compliance, but several. / Mail: jacobsson_jenny@hotmail.com Mobil: 0703-715143

Bakgrund. Hypertoni definieras som högt blodtryck och är en av de vanligaste riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har tillsammans med andra livsstilsfaktorer en avgörande betydelse för utvecklingen av hypertoni där distriktssköterskans hälsofrämjande arbete är av största vikt. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter inom primärvården av att främja fysisk aktivitet hos patienter med hypertoni. Metod. Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med totalt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat. Tre kategorier trädde fram och låg till grund för resultatet. Resultatet visade på att patientens attityd och inställning till hälsobesöket var avgörande för arbetets gång med att främja fysisk aktivitet samt vikten av att distriktssköterskan hade kunskap om att fysisk aktivitet såg olika ut för alla. Det framkom även bristande kunskap gällande hälsofrämjande verktyg och brist på intresse för det hälsofrämjande arbetet på organisationsnivå. Diskussion. Deltagarna menade att det behövdes ett förbättringsarbete inom hälsofrämjande omvårdnad. Samarbete med andra professioner och framförallt utbildning och ökad kunskap inom hälsofrämjande verktyg som motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept är av vikt för att motivera patienten till fysisk aktivitet. Slutsats. Ett ökat intresse och prioritet från organisationen inom primärvården är betydelsefullt för att främja patienter med hypertoni till fysisk aktivitet som i sin tur leder till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. / <p>2023-05-30</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DT2) är ett ökande hälsoproblem och sjukdomen innebär att kroppen producerar mindre insulin än kroppens aktuella behov. Övervikt, fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor, ärftlighet och stigande ålder är riskfaktorer för att utveckla sjukdomen. För att undvika komplikationer ska ett stabilt blodsocker eftersträvas. Sjuksköterskan ska vara ett stöd och ge kunskap om egenvården, som enligt Orem innebär upprätthållande av hälsa och livskvalitet. Fettsnål kost har under många år rekommenderat. Populariteten kring lågkolhydratskost har under de senaste åren ökat och det förekommer studier som visar att kosten kan vara fördelaktigt för personer med DT2. Syfte: Att beskriva effekter av lågkolhydratkost hos personer med DT2. Metod: Litteraturöversikten har kvantitativ design och innehåller 13 vetenskapliga artiklar. Fribergs analysmodell användes för att analysera artiklarna. Resultat: Lågkolhydratskosten visade en signifikant förbättring i glukos, kroppsmassa och blodfetter. Kosten visade inga stora skillnader mellan variablerna på lång sikt jämfört med andra koster. Det stöd som förekom till deltagarna i studierna visade sig vara betydelsefullt för att uppnå ovanstående effekter och framförallt då det gällde att bevara effekterna över tid. Slutsats: Lågkolhydratskosten medförde positiva effekter på kort sikt och effekterna samvarierade med omfattningen av stöd som ingick i studierna. Trots rädslan för att kosten medför ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom påvisade studien inga risker med kosten på kort sikt. Nyckelord: diabetes typ 2, lågkolhydratskost, egenvård, Dorothea Orem, diet. / Background: Diabetes type 2 (DT2) is an increasing health problem. The disease means that the body produces less insulin than the body need. Obesity, physical inactivity, unhealthy diet, heredity and rising age are risk factors for the disease. To avoid complications, a stable blood sugar pursued. The nurse will provide support and give knowledge for self-care, that according Orem means to provide health and quality of life. Low fat diets have for many years recommended. The popularity around low carbohydrate diet has increased in recent years. Studies shows that low carbohydrate can be beneficial for persons with DT2. Aim: To describe the effects of low carbohydrate diets in people with DT2. Method: The literature review with a quantitative design, contains 13 scientific articles. Friberg analysis model was used to analyze the articles. Results: A significant improvement was observed in glucose, body mass and lipids. The diet showed no significant differences between the variables in the long term compared to other diets. The support that occurred to the participants in the studies were found to be significant in order to achieve the above effects and especially when it came to preserve the effects over time. Conclusion: The low carbohydrate diet resulted in short- term positive effects and these effects varied whit the extent of support the studies conducted. Despite fears that the diet increases the risk of cardiovascular disease, studies showed no short-term risks. Keywors: diabetes type 2, low carbohydrate diet, self care, Dorothea Orem, diet

Bakgrund: Att leva med långvarig sjukdom innebär förluster för individen och krav på anpassning. En viktig del i sjuksköterskans arbete med att stärka hälsa hos personer i behov av vård är att stötta lärande. En viktig del i lärande är interaktion och delaktighet. Som vårdvetenskaplig utgångspunkt har Dorothea Orems “Teori om omvårdnadssystem” använts och denna teori beskriver interaktionen mellan sjuksköterskan och de personer hon vårdar. Syfte: Syftet var att nå kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta med lärande i grupp hos personer med långvarig sjukdom utifrån Dorothea Orems ”Teori om omvårdnadssystem”. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvantitativa studier har sammanställts genom analys med Dorothea Orems “Teori om omvårdnadssystem” som utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar hur de olika programmen i studierna arbetat med lärande i grupp bland personer med långvarig sjukdom, där det framkommer skillnader och likheter i deltagarnas och sjuksköterskans roller. Likheter fanns i programmens fokus på interaktion mellan deltagarna såväl som på sjuksköterskans faciliterande roll. En viktig skillnad fanns i utsträckningen av deltagarnas påverkan på innehållet i gruppträffarna, där vissa program lät deltagarnas behov och intresse styra medan vissa program i förväg hade bestämt innehållet. Diskussion: I resultatdiskussionen argumenteras för att människans egenidentifierade lärandebehov bör styra lärandet. Lärandet bör främja utvecklandet av självstyrning hos personen. Resultatet visar att deltagarna i interaktionen mellan varandra har inneboende resurser som används för att främja individens och andras lärande. I metoddiskussionen uppmärksammas styrkor och svagheter kring val av metod för denna litteraturöversikt. / Background: Living with long term illness means losses for the individual and demands for adaptation. An important part of the nurse's work on strengthening the health of people in need of care is to support learning. An important part of learning is interaction and participation. As a nursing-science basis Dorothea Orem’s "Theory of nursing system" has been used and this theory describes the interaction between the nurse and the person she cares for. Aim: The purpose was to gain knowledge about how nurses can work with learning in a group of persons with long-term illness with basis in Dorothea Orem’s "Theory of nursing systems." Method: A literature review was carried out where ten quantitative studies have been compiled through analysis with Dorothea Orem’s "theory of nursing system" as a basis. Results: The results how how the various programs of the studies worked with learning in a group among people with long-term illness, where similarities and differences in the roles of the participants and the nurses emerged. Similarities were found in the programs focus on the interaction between participants as well as on the facilitating role of the nurse. An important difference was revealed in the extent of participants' influence on the content of the group sessions, where some programs let participants' needs and interests guide while some programs previously had determined the content. Discussions: In the discussion of the results it is argued that man's self-identified learning needs should direct learning. Learning should encourage the development of the person’s self-direction. The results show that participants in the interaction between each other have inherent resources used to promote learning among themselves and others. Strengths and weaknesses regarding the chosen method for this literature review are highlighted in the method discussion.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och en av de sjukdomar som ökar kraftigasti världen. Behandlingen består av att patienten gör flera olika livsstilsförändringar i form avegenvård. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja, motivera och undervisa patienten idetta och det är därför viktigt att sjuksköterskor ökar sin kunskap om hur patienter uppleveregenvård. Syfte: Beskriva patientens upplevelse av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Enlitteraturöversikt som baseras på 15 kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Desystematiska sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I dennalitteraturöversikt framkom flera faktorer som både främjar och hindrar utförandet avegenvård. Dessa presenteras under två huvudkategorier och sju underkategorier. Faktorersom upplevdes främja egenvården var att patienten hade en god relation till sjukvården, enhög egenvårdskapacitet samt kunskap och stöd från familj. Faktorer som upplevdes hindraen god egenvården var brist på kunskap, information och motivation men även bristandestöd från familj och vänner. Diskussion: Patienter med diabetes typ 2 har olika upplevelseroch behov av egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskan i samråd med patienten identifierarstrategier som förbättrar patientens egenvårdsförmåga. Sjuksköterskan bör ge patientenadekvat information samt stötta och motivera patienten till att utföra en god egenvård.Slutsats: Det är betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelse avegenvård för att kunna stärka patientens egenvårdskapacitet samt öka patientens compliancetill behandling och på så sätt kunna bedriva en effektiv och god vård. / <p>Godkännande datum: 2018-11-06</p>

I Sverige uppskattas cirka fyra procent av befolkningen ha diabetes. Socialstyrelsen rekommenderar empowermentbaserad patientundervisning för behandling av diabetes typ-2. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och patientens upplevelse av empowermentbaserad patientundervisning till patienter med diabetes typ-2. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orems generella egenvårdsteori använts. Resultatet identifierar tre kategorier av upplevelser av empowermentbaserad patientundervisning: ”Det nya rollförhållandet”, ”Upplevelsen av utbildning” och ”Behovet av resurser”. Slutsats: Empowermentbaserad patientundervisning är ett tveeggat svärd med både svårigheter och möjligheter för sjuksköterskan och patienten i vårdmötet. / In Sweden it is estimated that about 4 percent of the population have diabetes. The National Board of Health and Welfare recommends empowerment-based patient education in the treatment of diabetes type 2. The aim of this study was to describe the nurse's and the patient's experience of empowerment-based patient education to patients with diabetes type 2. The method is a literature review based on 10 scientific articles. Dorothea Orem’s general self-care theory was used as a theoretical framework. The result identifies three categories of experiences of empowerment-based patient education: "The new role of the relationship," "The experience of education" and "The need for resources". Conclusion: Empowerment-based patient education is a double-edged sword with both difficulties and opportunities for both nurses and patients in the care meeting.

Bakgrund KOL är en global folksjukdom, och patienterna tillhör en patientgrupp som är frekvent inom hälso- och sjukvården. Dyspné, ångest och/eller depression tillhör de mest frekventa symtomen på KOL och kan ha en påverkan på livskvalitén. Då sjukdomen är kronisk innebär det att vårdfokus ligger i att underlätta symtom och förebygga snabb progression. En av de mer vanliga omvårdnadsåtgärderna vid KOL är fysisk aktivitet. Då detta är en egenvårdsåtgärd ställer det både vissa krav på patienten men även på sjuksköterskans förmåga att främja dessa åtaganden och vara behjälplig patienten med sin expertis. Syfte Syftet var att belysa sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalité hos patienter med KOL.​ Metod En systematisk litteraturöversikt baserad på resultatet av 10 artiklar med kvantitativ metod, vars innehåll analyserades och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat jämfördes och resulterade i tre övergripande teman för vilket resultatet baserades på. Resultat I resultatet framkom tre utmärkande huvudteman gällande fysisk aktivitet och dess samband med livskvalitén hos personer med KOL. Dessa tre belyste olika träningsformers påverkan på livskvalitén, träningsintensiteten betydelse för livskvalitén och dem positiva bieffekterna som träningen innebar och deras samband med en högre livskvalité. Slutsats Slutsatsen av litteraturöversikten visar att fysisk aktivitet hade ett positivt samband med livskvalitet hos KOL-patienter. Sambandet är oberoende av intensitet och träningsmetod. Främjande av fysisk aktivitet kan förbättra inte bara livskvaliteten, utan även andra KOL-relaterade symtom som depression, ångest och dyspné. KOL anses fortfarande som en lågstatussjukdom och patienterna upplever stigmatisering och skam. Detta talar för att kontinuerliga utbildningar för sjuksköterskor och vårdpersonal är avgörande för att kunna erbjuda personcentrerad vård och stödja patienterna mot en mer aktiv livsstil, vilket kan mildra negativa konsekvenser i patienternas vardag. / Background COPD is a global public health issue, and the patients belong to a group that frequently seeks healthcare services. Dyspnea, anxiety, and/or depression are among the most common symptoms of COPD and can impact the quality of life. As the disease is chronic, the focus of care is on alleviating symptoms and preventing rapid progression. One of the more common nursing interventions for COPD is physical activity. As this is a self-care measure, it places certain demands on the patient as well as on the nurse's ability to promote these commitments and assist the patient with their expertise. Aim The aim of this study was to illustrate the relationship between excersise and quality of life in patients living with COPD. Method A systematic literature review based on the findings of 10 articles using a quantitative approach, whose content was analyzed and quality-reviewed. The results of the articles were compared, resulting in three overarching themes upon which the findings were based. Results In the results, three distinctive main themes emerged, regarding physical activity and its correlation with the quality of life in individuals with COPD. These three highlighted the impact of different forms of exercise on the quality of life, the significance of exercise intensity for the quality of life, and the positive side effects that exercise entailed and their connection to higher quality of life. Conclusions The conclusion of the literature review indicates that physical activity has a positive correlation with the quality of life in COPD patients. This association is independent of intensity and training method. The study emphasizes that promoting physical activity can improve not only the quality of life, but also other COPD-related symptoms such as depression, anxiety, and dyspnea. COPD is still considered a low-status disease, and patients experience stigma and shame. This emphasizes the need for continuous education for nurses and healthcare professionals to provide person-centered care and support patients toward a more active lifestyle, which can alleviate negative consequences in their daily lives.

Bakgrund: Bipolär sjukdom orsakar ett stor lidande för individen med återkommande återfall i depression eller hypomani/mani. Omvårdnad som stödjer individen till att aktivt bedriva egenvård kan stärka individen till att bli mer självständig och aktiv i behandlingen av bipolär sjukdom. Det saknas en systematisk översikt över kvalitativa studier om individers erfarenheter av att genomföra egenvård vid bipolär sjukdom. Syfte: Belysa individers erfarenheter av att genomföra egenvård relaterat till bipolär sjukdom. Metod: Den kvalitativa metoden metaetnografi användes vid studien. Sökning i databaser resulterade i 22 kvalitativa artiklar. Syntetisering av artiklarna resulterade i tre metaforer med en modell över hur metaforerna är sammanlänkade. Resultat: Studiens resultat består av metaforerna "Egenvård som balansakt", "Sjukvårdens erbjudande av en balanspinne" samt "Risker för fall av linan". Slutsats: Resultatets tre metaforer skapar tillsammans en metaforisk modell som visar att egenvård vid bipolär sjukdom kan ses som att individen behöver "balansera på en lina" för att inte "falla ner från linan" i depression eller mani. Den metaforiska modellen åskådliggör att egenvård vid bipolär sjukdom är ett komplext fenomen som sträcker sig längre än utförandet av egenvård. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrin bör aktivt uppmuntra individer med bipolär sjukdom till att aktivt bedriva egenvård för att stärka deras självständighet och inge en ökad möjlighet att erhålla en förbättrad hälsa och välbefinnande. Studiens resultat stärks av att det går teoretisk anknytas till Orems egenvårdsteori. / Background: Bipolar disorder causes a great deal of suffering for the individual with recurrent depression or hypomania/mania. Nursing that supports the individual to actively pursue selfcare can strengthen the individual to become more independent and active in the treatment of bipolar disorder. There is no systematic review of qualitative studies on individuals' experiences of performing self-care in bipolar disorder Aim: Highlight individuals' experiences of conducting self-care related to bipolar disorder. Method: The qualitative method of meta-ethnography was used in the study. Searching databases resulted in 22 qualitative articles. Synthesizing the articles resulted in three metaphors with a model of how the metaphors are interconnected Results: The study's results consist of the metaphors "Self-care as a balancing act", "Health care's offering of a balancing stick" and "Risks for falls of the line". Conclusion: The three metaphors of the result together create a metaphorical model that shows that self-care in bipolar disorder can be seen as the individual having to "balance on a line" so as not to "fall off the line" in depression or mania. The metaphorical model illustrates that self-care in bipolar disorder is a complex phenomenon that goes beyond self-care. The specialist nurse in psychiatry should actively encourage individuals with bipolar disorder to actively pursue self-care to strengthen their independence and to provide an increased opportunity to grant improved health and well-being. The study's results are strengthened by the fact that it is theoretically linked to Orem's self-care theory.