The subject of the thesis is work-oriented rehabilitation of people on long-term sick-leave. The overall aim of my thesis is to: - analyse work-oriented rehabilitation as a gender theoretical phenomenon. - analyse how this phenomenon is expressed, maintained and changed on a societal, authority and individual level. The specific aims of the different reports were: I) to analyse the collaboration between the different authorities taking part in local rehabilitation groups, the results from these groups, as well as how the clients experienced the groups II) to analyse the situation of these clients some years after completed rehabilitation. III) to analyse gender related differences in rehabilitation. IV) to analyse factors in the rehabilitation process of importance for gender related differences in rehabilitation as well as the attitudes to gender constructions among clients and rehabilitation administrative staff. V) to give a broader context to the study of rehabilitation as gender theoretical, in which work rehabilitation as well as gender are constructed. Both quantitative and qualitative methods were used in the first and second study. Study number three and four used qualitative methods. The fifth study consisted of a literature review on womens work and gender related to illness. 　 The studies of local rehabilitation groups (I, II) revealed that it was more common for male social services workers to formulate concrete decisions regarding work or training for male clients, which can be interpreted as long-term ill men are the first chosen to be helped. The results of the third investigation. Rehabilitation for men?y highlighted the gender related differences in long-term illness and rehabilitation. The rehabilitation staff seemed to adopt a gender-neutral or equality-based position in relation to themselves, their clients and the world around. In spite of that, women were sometimes considered more difficult to rehabilitate because of their responsibility for unpaid work and care in their homes. In the study, "Women's private burden the conceptions of the clients' and rehabilitation staff of the meaning of gender in relation to long-term illness and rehabilitation were divided into three groups. I chose to call the first group androgynous since the interviewees, only men held the position that gender was meaningless. In the second group the meaning of gender was related to the primary responsibility for paid and unpaid work and the division of labour was according to gender. The third group is represented by rehabilitation staff who held the position that gender had meaning on a structural level, in the labour market and in rehabilitation, and the system worked in such a way that women were unfairly treated. The shaping of social insurance is gender-neutral - there are neither men nor women but rather "the insured". But gender neutrality produces paradoxical results since it overlooks the fact that men and women do not live in an equal society. The lack of conformity between ideals and reality is found in, amongst other contexts, services provided for rehabilitation and long-term illness. / digitalisering@umu

No description available.

Bakgrund: För patienter med långvarig sjukdom är kunskap om sjukdom och behandling av stor betydelse för att kunna hantera sitt dagliga liv. En väg till ökade kunskaper är via patientundervisning. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenhet av undervisning vid långvarig sjukdom. Metod: Studien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som har analyserats med kvalitativ metod. Resultat: Patienter erfar att en relation med känsla av förståelse och respekt samt en relation som bygger på en öppen dialog har grundläggande betydelse för deras lärande. När kunskap erhölls ökade självförtroendet och patienter vågade ställa frågor vilket skapade trygghet. Kunskap behövdes för att patienten skulle kunna ta ansvar och fatta beslut. Kunskap hade en positiv inverkan på hälsa och välbefinnande. Konklusion: Studien visar att undervisning är av stor betydelse för patienter med långvarig sjukdom hälsa och välbefinnande samt för deras möjlighet till delaktighet i vården. Sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa en relation som bygger på öppenhet, förståelse och respekt. / Background: For patients with long-term illness education is of great importance to be able to self-care their disease in daily life. Aim: The aim of this study is to describe patients experience of education during long-term illness. Method: The study is a qualitative literature- based study. Based on twelve scientific articles. Results: Patients experiencing a relationship whit a sense of understanding and respect. Relationship based on open dialogue is essential to patient learning. When knowledge was transferred to patients, their confidence increased which resulted courage to ask questions and that made patients feel more safe. For patients to be able to take responsibility for making their own decisions a lot of knowledge was needed. Knowledge did have a positive impact on the patients health and well being. Conclusion: Education is of great importance for patients with long-term illness. The nurse has an important role of transferring knowledge, which leads to the patient feeling more safe. A relationship with an open dialog that includes sense of understanding and respect increased the patient’s participation.

Bakgrund   En förutsättning för jämlik vård är ett gott bemötande. Sjuksköterskan kan påverka patientens förtroende, delaktighet och engagemang med sitt bemötande vilket kan resultera i ökad följsamhet. Att leva med långvarig sjukdom kan upplevas stigmatiserat och i mötet med sjuksköterskan finns möjlighet till förändring, vilket kan vara en förändring i nivå av hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet handlar om individens kompetens och färdighet kring sin sjukdom och hälsa. Hög nivå av hälsolitteracitet kan leda till en bättre livskvalité. Syfte Syftet var att belysa hur sjuksköterskans kommunikation påverkar hälsolitteracitet och följsamhet hos personer med långvarig sjukdom. Metod En litteraturöversikt av icke systematisk karaktär genomfördes. Det som utgjorde grunden för resultatet var 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. De vetenskapliga artiklarna inhämtades vid databassökning, under september 2021, i CINAHL och PubMed. Valda artiklar granskades i enighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i teman med två huvudkategorier med underkategorier. Resultat Resultatet redovisades i två huvudkategorier med tre och respektive fyra underkategorier. Huvudkategorier identifierades till hämmande faktorer för hälsolitteracitet eller följsamhet i förhållande till sjuksköterskans kommunikation och främjande faktorer för hälsolitteracitet eller följsamhet i förhållande till sjuksköterskans kommunikation. Till dessa identifierades underkategorierna som: obalans i vårdrelationer, kommunikationshinder, effekter av bristfällig information, tillvägagångsätt för inlärning, personcentrerad återkoppling, effekter av kommunikativt stöd och patientens kunskap och motivation. Slutsats Det finns ett flertal faktorer vilka påverkar hälsolitteracitet och följsamhet, dessa faktorer kan vara både hämmande och främjande. Sjuksköterskor använder olika tillvägagångsätt i sin kommunikation till patienten med långvarig sjukdom. De används i försäkran om att information blivit mottagen och förstådd, för att vidare kunna påverka nivån av hälsolitteracitet och följsamhet. / Background A prerequisite for equal care is a good response. The nurse can influence the patient's trust, participation and commitment with her treatment, which can result in increased compliance. Living with a long-term illness can be experienced as stigmatized and in the meeting with the nurse there is an opportunity for change, which can be a change in the level of health literacy. Health literacy is about the individual's competence and skill around their illness and health. High levels of health literacy can lead to a better quality of life. Aim The purpose was to illustrate on how the nurse's communication affects health literacy and compliance in patients with long-term illness.  Method A literature review of a non-systematic nature was conducted. What formed the basis of the result were 15 articles of both qualitative and quantitative design. The scientific articles were obtained by database search, during September 2021, in CINAHL and PubMed. Selected articles were reviewed in agreement with Sophiahemmet University's assessment basis for classification and quality review. An integrated data analysis was performed, and the results were sorted into themes with two main categories with subcategories. Results The results were reported in two main groups with three and four subgroups, respectively. The main category was identified as inhibitory factors for health literacy or compliance in relation to the nurse's communication and promoting factors for health literacy or compliance in relation to the nurse's communication. To these, the subcategories were identified as: imbalance in healthcare relationships, communication barriers, effects of lack of information, approaches to learning, person-centered feedback, effects of communicative support and the patient's knowledge and motivation. Conclusions There are several factors that affect health literacy and compliance, these factors could be both inhibitory and promoting. Nurses use different approaches in their communication to the patient with long-term illness. They are used in the assurance that information has been received and understood, in order to influence the level of health literacy and compliance.

Bakgrund: Lidande beskrivs i tre former av omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som är: sjukdoms-, livs- och vårdlidande. Långvarig sjukdom kan skapa ett lidande som kan uttryckas på olika sätt hos patienter. Vården bör vara personcentrerad med kommunikation som redskap. Lidande är svårt att uttrycka och därför är det viktigt att sjuksköterskan lyssnar och ser till hela patienten för att skapa delaktighet. Det finns ett ansvar inom hälso- och sjukvården att skapa goda förutsättningar för både patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet är att undersöka hur personer med långvarigt sjukdomstillstånd ger uttryck för sitt sjukdoms-, livs- och vårdlidande. Metod: En riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats. Resultat: Resultat belyser hur individer med långvarig sjukdom ger uttryck för sjukdoms-, livs- och vårdlidande. Resultatet är framställt i kategorierna: Sjukdomslidande, Livslidande och Vårdlidande. Underkategorier: Sjukdomens fysiska påverkan, Sjukdomens psykiska påverkan, Inte bli sedd, Inte vilja leva, Maktutövning samt Brist på omvårdnad. Konklusion: En patient bör få uttrycka sin berättelse för att sjuksköterskan ska kunna forma vårdmötet på bästa sätt samt ge patienten de främsta förutsättningarna att kunna uttrycka sitt lidande. Sjuksköterskan bör förstå lidande för att kunna hjälpa patienten. / Background: Suffering is described in three forms by the nursing theorist Katie Eriksson which are: suffering by illness, life and care. Long-term illness can create suffering that can be expressed in different ways by patients. Care should be person-centered with communication as a tool. Suffering is difficult to express therefore it is important for the nurse to listen and se the patient as a whole. There is a responsibility within healthcare to create good conditions for both patient and nurse. Aim: The aim is to investigate how people with a long-term illness express their suffering in life, care and illness. Method: A directed content analysis with a deductive approach. Findings: The results illustrate how individuals with long-term illness express suffering by illness, life and care. The results are presented in the categories: Suffering by illness, Suffering by living and Suffering by care. Subcategories: The physical impact of the disease, The psychological impact of the disease, Not being seen, Not wanting to live, Exercise of power and Lack of nursing care. Conclusion: A patient should be able to express their story so that the nurse can prepare the most appropriate care, as well as giving the patient the best opportunities to be able to express their suffering. The nurse should understand suffering in order to help the patient. There is a responsibility within healthcare to create good conditions.

Goda möten och trygga relationer mellan patienter och vårdpersonal är kärnan i all sjukvård.Syftet var att undersöka hur personer med långvarig sjukdom upplever möten med vårdpersonal på hälsocentral. Uppsatsen är genomfördmed kvalitativ design. I denna studie utgick vi från Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats.I analysen identifierades fyra kategoriersom är rubriker i resultatet, att inte bli betrodd, att sakna stöd och information om vård och egenvård, att önska få vara delaktig i sin egen vård,att känna tacksamhet över att få vård på rätt nivå. Resultatet visar att patienternahade svårt att bli betrodd av läkareoch att kännedom om dem som patienter var viktigt.I kontakt med hälsocentralen fick de själv efterfråga om hjälpinsatserochstöd saknades för enklare hälsofrågor. God relation och kommunikation med läkare var betydelsefullt i vårdmötet. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vård och ville möta professionell expertis.Erfarenhetsutbytemed andra med samma sjukdom beskrevs betydelsefullt.De negativa fynden visaratt patienter inte blir betrodd av sjukvårdenoch att tillgänglighetenär bristfälligt. Det som skapar trygghet respektive otrygghet finns ett starkt samband mellan hur patienter med långvarig sjukdom upplever besöket och blir bemött av vårdpersonalen på hälsocentralen. Fler studier behövs inom området hur möten med vårdgivare påverkar patienter med långvarig sjukdom

Bakgrund: Antal patienter med kroniska sjukdomar ökar. Detta orsakar lidande och förändrad livsvärld hos patienter. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära ökade antal tillfällen som kräver vård. Sjuksköterskans ansvar är att ge en personcentrerad vård och lindra lidande trots komplexa vårdsituationer. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med kroniska sjukdomar. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att förståelse för patienten kunde uppnås genom öppenhet och lyssnande. En vårdande relation gynnar den personcentrerade vården och genom att stärka patientens självbestämmande ökade engagemanget. Stöttning för både patienter och sjuksköterskor ansågs vara viktigt, genom reflektion kunde stöttning utvecklas. Bristande följsamhet hos patienten hanterades på olika sätt av sjuksköterskorna. Tiden var en viktig faktor som kunde påverka den vårdande relationen och informationen som framkom genom samtal. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att patienter med kroniska sjukdomar är komplexa och kräver långa vårdtillfällen och regelbunden vårdkontakt. Genom att vara öppen och lyssna ökade förståelsen för patienten vilket gynnar vårdrelationen och således den personcentrerade vården. För att göra vården mer patientsäker upplevde sjuksköterskorna tiden, koordinering, interprofessionellt arbete, stöttning och hanteringen av bristande följsamhet som viktiga faktorer. / Background: The number of patients with chronic diseases is increasing and causing suffering and a changed life situation for patients. Suffering from a chronic illness can mean an increased number of occasions that require care. The nurse's responsibility is to provide person-centered care and alleviate suffering despite complex care situations. Aim: To research nurses' experiences of caring for patients with chronic diseases. Method: The study is a qualitative literature review. Results: Understanding could be achieved through openness and listening. A caring relationship benefits the person-centered care and by strengthening the patient's selfdetermination, the commitment increased. Support for both patients and nurses was considered important, through reflection support could be developed. Lack of patient compliance was handled in different ways. Time was an important factor that could affect the caring relationship and the information that could emerge through conversations. Conclusion: Nurses experience that chronically ill patients are complex, require long-care sessions and regular care contact. By being open and listening, the understanding increased, which benefits the care relationship and thus the person-centered care. To make care more patient-safe, the nurses experienced time, coordination, interprofessional work, support and management of lack of compliance as important factors.

Syfte: Att beskriva skolsköterskors sociala stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar.Bakgrund: Ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar hade behov av socialt stöd för att klara av sin skolgång på ett tillfredsställande sätt. Skolsköterskor ska arbeta förebyggande och främjande och genom hälsofrämjande omvårdnad stötta elever och vårdnadshavare vid sjukdom gentemot skolans miljö och krav. Eleverna värdesatte att skolsköterskorna lyssnade på dem aktivt och ställde motfrågor. Vidare ansåg eleverna att förtroende, uppmärksamhet, respekt, äkthet, tillgänglighet och kontinuitet var betydelsefullt i kontakten med skolsköterskorna.Design: Kvalitativ design med induktiv ansats.Metod: Individuella intervjuer utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Totalt nio skolsköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier och 16 underkategorier. Studien visade att skolsköterskors sociala stöd till elever med långvariga och kroniska sjukdomar utgjordes av att finnas tillhands, vara lyhörd och stötta föräldrar i kontakten med vården. Skolsköterskorna upplevde det positivt att involvera föräldrarna i elevernas skolsituation. I interaktionen med elever och föräldrar var samtal ett betydelsefullt verktyg för skolsköterskorna. Tidsbrist bidrog till att det sociala stödet påverkades negativt och tillgängligheten för eleverna försämrades.Slutsats: Skolsköterskornas arbete var mångfacetterat, ställde krav på kompetens, flexibilitet och samarbetsförmåga. De hade en betydelsefull roll när det gällde att ge socialt stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar.Nyckelord: socialt stöd, skolsköterskor, elever, ungdomar, långvarig sjukdom, kronisk sjukdom, omvårdnad / Aim: To describe school nurses social support to adolescents with long-term and chronic illness. Background: Adolescents with long-term and chronic illness needed social support in order to cope with their schooling in a satisfactory manner. School health nurses work with health prevention and health promotion and should support students and their parents during illness towards the school environment and demands. Students appreciated that the school health nurses listened to them actively and asked counter-questions. Furthermore, the students felt that trust, attention, respect, genuineness, availability and continuity of contact with the school nurses were significant. Design: Qualitative design with inductive approach. Method: Individual interviews were conducted using a semi-structured interview guide. Nine nurses were interviewed and the interviews were analyzed using qualitative content analysis. Findings: The analysis resulted in six categories and 16 subcategories. The study showed that school health nurses’ social support to students with long-term and chronic illness were to be available, be responsive and to support parents in their contact with healthcare. The school health nurses experienced it positively to involve parents in students' school situation. In the interaction with students and parents the dialogue was a meaningful tool for the school health nurses. Social support was negatively affected by lack of time, and the availability for the students was deteriorated. Conclusion: School health nurses work was multifaceted, required expertise, flexibility and teamwork skills. They had a meaningful role in providing social support to adolescents with long-term and chronic illness.Keywords: social support, school health nurses, students, adolescents, long-term illness, chronic illness, nursing

The welfare state is ideally about guaranteeing citizens welfare and social security. This thesis describes how the embodied experience of austerity politics and reforms of national health insurance in Sweden is lived along the links of what I call “the chain of precarity”. In 2008 the duration of the entitlement to sickness benefit was limited to 2.5 years. The majority of people on sick leave and passing the benefit limit were women. Using qualitative in-depth interviews and drawing on feminist phenomenology, theories of recognition and crip perspectives, the analysis shows that the chain of precarity orients women with long-term illness towards increased vulnerability and risk. This (dis)orientation is the result of a lack of recognition and respect within the fields of social insurance, health care, work life, discourse and politics as well as close relations.

Background: Animals have been shown to have a positive effect on people. The nursing science approach says that a person can experience well-being despite illness. The positive attributes of animals can be used in health care to help ill people experience well-being. An animal-assisted intervention can be a form of activity or therapy involving pets (AAA / AAT) or horses (EAT). Aim: The purpose of this study was to elucidate how animals in health care promote well-being for people with long-term illness. Methods: Literature review based on fourteen original scientific articles, with both qualitative and quantitative approach. Results: The compilation of the results led to four main categories with two subcategories respectively. These were: Physical aspects with subcategories Physical well-being and Bodily functions; Psychic aspects with subcategories Psychic well-being and Reduced psychiatric symptoms; Existential aspects with subcategories Quality of Life and Safety; Social Aspects with subcategories Social behavior and Relationships. Discussions: Review and discussion of the selected method. Discussion of the results with the selected theoretical framework: Antonovsky's theory of Sense of Coherence (SOC) and the salutogenic approach. The results were discussed based on the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness.